4 faser av företags mognad i sociala medier

Hur många företag kan du komma på som INTE arbetar med sociala medier idag? Antagligen kan du av de företag du känner till identifiera ytterst få företag som varken arbetar med sociala medier i form av närvaro i egna redaktionella kanaler, annonsering i sociala medier eller i form av ambassadörskap. Förmodligen är det ungefär en lika liten andel som saknar närvaro som den andel av dina vänner som saknar närvaro i sociala medier för privat bruk.

Även om de flesta företag på något vis är aktiva i sociala medier idag (nej, jag har ingen källa på detta) så har olika företag kommit olika långt i sin mognad i sin närvaro på sociala medier. Det är väldigt få företag som är nyttjar den fulla potentialen med sociala medier i det digitala ekosystemet.

Ha lite tålamod med mig, det var ett tag sedan jag skrev ett längre stycke än ett LinkedIn-inlägg. Jag har varit nerborrad i mina kunders värld och har halvdålig koll på vad ni andra jobbar med. Här kommer i alla fall en spaning kring vilka faser av mognad ett företag genomgår i arbetet med sociala medier, skrivet på planet ner till Web Summit i Lissabon.

Faser i företags arbete med sociala medier sociala medier

För min spaning har jag identifierat följande fyra faser i mognadsgrad:

  • Fas 1 – Kommunicerar med fokus på storytelling, värdeskapande och relationsbygge
  • Fas 2 – Specifik kommunikation med ett syfte per aktivitet
  • Fas 3 – Arbetar sekventiellt och datdrivet
  • Fas 4 – Agerar i centrum av det digitala ekosystemet

Fundera på var du befinner dig.

Fas 1 – Kommunicera med fokus på storytelling och relationsbyggande

Nivå: Intressebaserad aktivering

Det var 2008 och vi hade precis börjat tillåtas att som företag skapa grupper på Facebook. Tekniken möjliggjorde att vi kunde motta och vara på andra användares kommentarer och här tog företagens närvaro i sociala medier på riktigt språng. 2012 fick vi sedan en egen arena på Facebook kallat Sidor/Pages, vilket gjorde det hela mycket tydligare. Möjligheterna på Facebook gjorde att företag började se hur de på andra sätt kunde nyttja detta organiska medium likväl som andra och många började arbeta fram strategier och guidelines för sociala medier. Storytelling förstod vi att bör stå i centrum för kommunikation 2.0 om vi skulle lyckas bygga relationer i sociala medier.

Enligt min känsla, till viss del empirisk men absolut icke vetenskaplig, skulle jag uppskatta att 70 % av alla företag fortfarande kämpar med att lära sig kommunicera i sociala medier – På god väg på att lära sig att sociala medier är som en stor gruppchat där du inte kan komma ut med hela din historia på en gång utan har 3 sekunder på att få ut ditt budskap till en användare i sociala medier.

Kännetecken Fas 1:

  • Vet att målgruppen i sociala medier är viktigare att definiera utifrån intressen, även om demografi och geografi spelar viss roll
  • Avsatta resurser för att jobba med sociala medier
  • Pratar om värden för användaren snarare än klassiska USP:ar
  • Ställer frågor i sina inlägg
  • Särskilt anpassade format till sociala medie-inlägg
  • Har någon form av innehållsplan för sociala medier

Förbered dig för fas 2

Börjar du få grepp om vem som gör vad i din organisation och har börjat ta fram innehåll som en viss del av användarna responderar på? Då är det dags att börja få in fler och ge dem chansen att interagera ditt företag/varumärke!

Börja med att se över din aktivitet i sociala medier det senaste året och dela in aktiviteter (kampanjer eller enskilda inlägg) och dela in dem vad som gått bra och mindre bra.

Ställ dig frågorna:

  • Vad var syftet med den här aktiviteten? (Hade du inget särskilt syfte med aktiviteten kan du utgå från vad det resulterade med värdemässigt)
  • Utifrån syftet, såhär i efterhand; Vad visar bäst på aktivitetens framgång? Räckvidd, engagemang (interaktion/lästid/visningstid) eller konvertering (låt oss säga klick, sign-up eller köp)
  • Vad är särskilt tydligt med den här aktiviteten, och vad är mindre tydligt?
  • Skulle jag om jag skrollade igenom flödet på 2 sekunder uppfatta vad avsändaren vill säga mig?
  • Om jag skulle dela upp det här aktiviteten i flera aktiviteter, hur hade jag delat upp det då?

Fas 2 – Ett budskap per post

Nivå : Beteendebaserad aktivering

Informationsöversvämning och filtrerade bubblor. Åratal av producerat kvalitetsinnehåll för oss sociala användare att konsumera. Företag i fas 2 inser konkurrensen och vet att de bara har två sekunder på sig att attrahera en användare. Därför har företag i fas 2 börjat fundera på hur de kan dela upp en aktivitet i sociala medier i flera delar för att göra det lättare för användare i sociala medier att ta åt sig av budskapet.

Kännetecken Fas 2

  • Vet att målgruppen i sociala medier inte bara är viktigt att definiera utifrån intressen (samt demografi och geografi) utan fokuserar även på att studera användare efter beteendemönster i digitala kanaler
  • Avsatta resurser för att jobba med sociala medier OCH framtagning av innehåll till sociala medier
  • Har en innehållsplan utifrån posttyper samt specifika syften för varje post
  • Optimerar innehåll utifrån kanal
  • Delvis koll på hur algoritmen fungerar

Förbered dig för fas 3

Nu när du vet hur du skapar ett visst inlägg i sociala medier för att uppnå räckvidd, engagemang eller vidare konvertering är det dags att börja bli mer datasmart. Börja lista vilka interaktioner du kan spåra vid varje aktivitet och vilken data du kan extrahera från det för att nyttja i nästa steg. Tycker också du ska se den här dragningen från SocialView på Internet i Fokus och läsa Jespers bok.

Fas 3 – Arbetar sekventiell och datadrivet

Nivå: Databaserad aktivering

Hallå! Här finns ju massa data att hämta à la Cambridge Analytica och Trump. AdWords-folket har börjat se värdet i Facebook-annonsering och skapar preformance marketing team som växer allt mer ihop med det redaktionella földet i sociala kanaler. Företag nyttjar messenger och Instastories för att placera sig bättre i relation till algoritmen och har för användaren/följaren/kunden en mer sammasydd närvaro i sociala medier.

Kännetecken Fas 3

  • Studerar målgruppens beteende i sociala medier och jobbar med submålgrupper utifrån beteendetyper i sociala medier
  • Optimerar innehållsplanen utifrån specifikt innehållssyfte, övergripande storytelling samt algoritmerna
  • Vet hur kundservice, redaktionellt och annonsering i sociala medier samspelar för en enskild kanal och låter dessa planer synkas med varandra

Förbered dig för fas 4

Våra egna sociala kanaler (redaktionellt och köpt) är bara en del av sociala medier. Vad våra följare, kunder, samarbetspartners och ambassadörer/influencers gör i sociala kanaler har även inverkan på aktivitet i sociala medier. Den sammanlagda inputen från all denna aktivering är idag en viktig drivande del av vår affär, med potentialen att vara ännu mer kraftfull.

Släng ut allt du gör, börja på ett vitt papper.

  • Om du kunde kasta ut alla system och processer du har i din verksamhet idag:
  • Hur skulle du vilja att det fungerade?
  • Vad skulle du vilja kunna spåra?
  • På vilka plattformar?

Känns detta svårt?

Börja med den enkla vanliga köpresan för din kund (åtminstone en av dina personas) och rita ut:

  • Vilken informationsinput behöver en individ i vardera steg? Och i vilken frekvens?
  • Vad triggar en individ i vardera steg?
  • Vilken datainput och -output behöver du ha i varje steg?
  • Vilka kanaler behöver du att spela med?
  • Vilka aktiviteter behöver du skapa?

Fas 4 – I centrum av digitala ekosystemet

Nivå: Alltseende Zeus (eller kanske Heimdal, för er som förstår den referensen)

Sociala medier är ett kärnfullt vapen som tillåter oss jobba organiskt för att generera dynamisk närvaro, oavsett vad rykten säger gällande räckvidd på vissa av plattformarna. Det finns extremt mycket att data att hämta om vår målgrupp, potentiella kundgrupp och faktiska kunder, som kan utveckla vår affär och marknadsföring i andra kanaler. På gott och ont (se det här klippet, gör det bara. Begreppet ”social first” innebär för mig så mycket mer än att optimera innehåll (exempel videos) för sociala medier. För mig är ”social first” är att låta hela vår marknadaktivitet (preformance, branding, influencers) ta språng från sociala medier.

Det här är vår stora utmaning inför 2018.

Kännetecken fas 4

  • Pratar inte bara om customer/user acquisition, customer/user activation, customer/user relations, Ett synkat team som rapporterar beställer datainput och levererar dataoutput på daglig basis.
  • Processer på plats där knapparna är redo att tryckas på när en avsatt triggerpunkt berörs.
  • Fullkomlig koll på hur Facebook använder de viktigaste 300 datapunkterna om vardera användare för att välja ut ett inlägg 1500 att visa för en användare
  • Diskuterar dagligen frekvens i kommunikation över flera kanaler och livslängd hos följare samt kunder
  • Jobbar med parallella kommunikationsflöden för specifika syften och har även optimerat dem för olika sub-målgrupper (baserade på beteendetyper eller intresse)

Är du i fas 4?

Grattis, vilken dröm! Jag vill jättegärna bjuda dig på lunch, eller rockkonsert. I min värld är detta någon slags utopi där jag inte ännu förenat teori med praktik. Dock tror jag inte att det är tekniken som begränsar oss att uppnå detta längre.

Trots att jag fått jobba med att, i olika omfattning, få utveckla över 100 företags närvaro i sociala medier så har jag fått jobba med ytterst få företag i fas 3 och fas 4. Det är där jag vill vara för att utmanas, lära och hitta processer som hjälper organisationer att klättra i mognadsgrad.

Känner du igen dig i att du:

  • Vet du redan hur du uttrycker dig i sociala medier?
  • Har en fungerande checklista på hur man tar fram ett sociala medie-vänligt inlägg?
  • Har respekt för dina följares uppmärksamhetsspann?
  • Produktion för innehåll och landningssidor på plats?

Kom igen då, ge mig något att bita i! Låt oss gräva och nyttja potentialen i det här. Just nu har jag tid över i januari, vi bokar en workshop till att börja med! (Innan dess har jag endast några (knappa) timmar över att hjälpa dig optimera din julkampanjer).

Sammanfattningsvis

Läraren kommer finnas där när du är redo, som det japanska talesättet säger. Stressa inte över att du inte kommit längre utan ha respekt för allt ni har att lära er i er oganisation. När du vet vad du har att lära är då du kan utvecklas som bäst.

 

5 modeller för att förbättra din närvaro i digitala kanaler

Vilken vår! Alla pratar om data och aktivering baserat på beteenden à la Trump, Facebook släpper uppdateringar i högre intensitet än någonsin, det är rea på att köpa räckvidd samtidigt som de ”mörka sociala medierna” som Snapchat, Instagram Stories, Whatsapp och Wechat tar över. Aldrig har det varit så kul och spännande att jobba med digitala kanaler!

Själv har jag spenderat de större delen av våren med att utbilda arbetsgrupper, yrkespersoner och YH-studenter i digitala kanaler. Uppåt 500 personer har jag fått chansen att testa modeller och arbetssätt med. Vi har haft skoj (det har iallafall verkat så) och jag tror att vi dessutom utvecklat många nya insikter under tiden.

Ni som har hängt med mig förut känner säkert igen det mesta, men jag tänkte ändå dela med mig av några av mina favoritmodeller att tänka i som jag tror kan vara hjälpsamma om du vill förbättra din närvaro i digitala kanaler.

Förbättra 1: Målgruppssegmentering

Att segmentera utifrån demografi, behov, intresse eller plats i köpresan är viktigt. Något vi ofta glömmer är däremot segmentering utifrån hur grupper av människor påverkar varandra. Det fina med digitala kanaler är att interatkion mellan människor sker mer intensivt samt att vi även kan studera hur det sker. När vi har en idé om hur interaktionen sker kan vi även nyttja den för högre relevans när vi riktar våra digitala aktiviteter. Vet vi vilka beteenden vi vill trigga är det även lättare att planera vilket innehåll vi ska ta fram samt för vilka kanaler.

Segmentera utifrån relation

Modell: Kartläggning närhet

Vad säger modellen?

Åh hörrni, det här är ju något jag skrivit massor om tidigare. Om ni tillhör min skara superfans eller skeptiker så har ni säkert applicerat detta. Ni som tillhör flocken, och ramlade in här av en slump kan läsa om att jobba med sin målgrupp <- där. Vad att segmentera utifrån relation innebär är att definera grupper utifrån hur nära dig dessa är, samt hur mottagliga de är för dig, din produkt/service och varumärke.

Försök sortera in din målgrupp i dessa tre grupper:

  • Superfans – De användare som är först att interagera med ditt innehåll, samt gör det ofta – Rekommenderar sannolikt / Högt engagemang
  • Skeptiker – Användare som behöver validering innan de engagerar sig – Neutral inställning / Neutralt engagemang
  • Flocken – Den stora massan som blir rekommenderade av andra – Neutral inställning / Lågt engagemang

Vi skulle även kunna göra modellen mer avancerad genom att kartlägga kritiker; De som talar om oss negativt. För vår digitala närvro spelar även dessa en stor roll, inte bara för att de sprider assocciationer kring vårt varumärke utan även för att de genererar interaktioner som påverkar hur vårt innehåll och våra aktiviteter sprids. Dock tycker jag att de grupper som ska få mest fokus när du arbetar med din digitala närvaro är de tre ovanstående grupperna. Kritiker är level 3 alternativt för enskilda fall.

Planera utifrån stereotyper

Modellen: Stereotyper

Vad säger modellen?

Percis som vi kan kartläggas kring våra personlighetstyper i verkliga livet kan vi studera hur vi väljer att interagera i digitala kanaler, och varför. På samma sätt som du är introvert eller extrovert, intuitiv eller sensiativ, i ditt sociala leverne i ”verkligheten” kan du ha liknande beteenden sociala avseenden i digitala kanaler.

De tre viktigaste sakerna att fundera på när det kommer till att aktivera i digitala kanaler tycker jag är de tre funktioner kanalerna frodas i för oss:

  • Identitet – Att vara en person.
  • Tillhörighet – Att vara en del av en grupp (officiellt eller inofficiellt) .
  • Bekräftelse – Försäkran om att vi är på rätt spår.

De digitala aktiviteter vi tar fram för vår målgrupp ska stärka dem i dessa avseenden. Vad som är drivkrafterna bakom dessa avseenden kan såklart variera både på intresse område och personlighetstyp.

Vi tror ofta att vi är unika i vårt beteende i digitala kanaler. Sanningen är den att vi inte alls är så unika som vi tror. Vårt beteende är rätt mycket detsamma. Se till de här streotyperna i digitala kanaler så hittar du de säkert i din bekantskapskrets.

Exhibistionsten

  • Inlägg: Gör en digital kampanj av allt denne gör.
  • Interaktioner: Gillar och kommenterar det mesta.
  • Innehåll: Videos och längre artiklar.
  • Triggers: Nyheter och bekräftelsestärkande

Taggaren

  • Inlägg: Väldigt sällan, isåfall polerat innehåll från särskilda tillgällen
  • Interaktioner: Taggar, skapar gruppchattar, delar via ”dark social” (direktmeddelanden, stories/snaps)
  • Innehåll: Långläsning
  • Triggers: Uppmärksamhetens centrum bland sina vänner

Lyssnaren (*host* stalkern *host*) 

  • Inlägg: Endast med nära vänner, alt. i grupper
  • Interaktioner: ”Dark social” (direktmeddelanden, stories/snaps)
  • Innehåll: Memes
  • Triggers: Relationsbyggande

Överaktiva delaren 

  • Inlägg: Allt. I hopp om att vara genuin.
  • Interaktioner: Gillar, kommenterar och delar det vänner och varumärken delar som faller i smaken
  • Innehåll: Inspirationellt
  • Triggers: Känslor

Du kan säkerligen lista ut några fler arketyper/stereotyper, en och annan aktivist eller hobby-filosof har du säkert i ditt flöde.

Vad lär vi oss av att fundera över de här stereotyperna i digitala kanaler? Jo, att de flesta av oss som ska försöka aktivera i vår målgrupp i digitala kanaler utgår från att vår målgrupp främst består utav den överaktiva delaren. Därför tar vi fram aktiviteter och innehåll just för dem. Ser du till din bekantskapskrets tror jag du inser att de är rätt få som har det beteendet i digitala kanaler.

Förbättra 2: Innehåll

Modell: Innehållsmatris

Vad säger modellen?

Det är så lätt att fastna i tankar på det där fantastiska högengagemangsinnehållet vi ska ta fram för att vår målgrupp ska vilja sprida det. Detta trots att vi vet att framgång i digitala kanaler handlar om vad vi gör varje dag snarare än det stora nedslaget.

När det kommer till att producera bra innehåll varje dag gillar jag att checka av listan på följande faktorer:

  • Känslor
  • Relaterbart
  • Utbildande
  • Karismatiskt
  • Delningsvänligt

För att göra det lättare att se innehåll ur flera perspektiv, för att kunna attrahera fler personlighetstyper över fler kanaler i fler delar av köpprocessen, kan en matris vara behjälplig. Matriser för innehåll finns det oändligt många. Jag brukar vilja se parametrarna på axlarna enligt direkt vs. kreativt och välbekant vs. unikt.

Inom denna matris kan du utläsa följande typer av innehåll:

  • ”Viralt” innehåll – Unikt innehåll som fastnar, med hög kreativ höjd – 🦄 🦄🦄 / Känslor / Delavänligt 
  • Pop-innehåll – Memes och annat populärt innehåll som är lätt att relatera tilll – Relaterbart Delavänligt
  • Produktinnehåll – Innehåll som fokuserar på specifikationerna för en produkt/service/varumärke –  Känslor / Utbildande
  • VIP-innehåll – Unikt och nördigt innehåll för de som är mest engagerade – Relaterbart / Utbildande.

Får jag gissa så tror jag du behöver alla fyra typer av innehåll för din verksamhet. Kanske kan du räkna bort det ”virala” innehållet. Vill du satsa på att ta fram sådant innehåll tycker jag att du ska börja med att noga granska dig själv och din organisation genom att ställa dig frågan ”Har vi känslan och är vi verkligen kapabla till att ta fram sådant innehåll?”. Tvekar du är det kanske inte värt investeringen.

Förbättra 3: Planering

Modell: Tratt för att matcha mål, målgrupp och aktivitet/innehåll

Vad säger modellen?

Olika typer av innehåll bör ha olika typer av målsättningar. När det kommer till vår digitala närvaro bör vi dels fundera på den enskilda individens köpresa men vi behöver också fundera på vilket mål vi har med vad enskild aktivitet och hur detta kan gynna oss i nästkommande fas. Förtydligar vi vad vi vill uppnå, vilken typ av aktivitet vi vill generera och vilket segment av målgruppen vi vill aktivera.

  • Attrahera – Uppmärksamma genom att nå så stor räckvidd som möjligt.
  • Engagera – Samla interaktioner genom att öka engagemangsgrad.
  • Aktivera – Få målgruppen att klicka sig vidare, följa/prenumerera eller klicka sig vidare.
  • Konvertera – Nå slutmålet med vår aktivitet i digitala kanaler om de så är att genomföra ett köp eller förändra ett beteende.

Misstaget vi gör är att hoppa över faser, eller lägga allt vårt krut på en fas. Ser vi flödet ur fler perspektiv kan vi tillfredställa vår målgrupp i fler avseenden och på så vis föra oss närmare vårt övergripande mål för digitala kanaler.

Förbättra 4: Budgetering

Modell: Annonsflöde för sekventiell annonsering

(OBS! Påhittade siffror) 

Vad säger modellen?

Klicket. De flesta av oss fokuserar på att optimera för kostnaden per klick när det kommer till digitala kanaler. Studerar vi vår målgruppsbeteende enligt tratten ovan så börjar vi förstå att vi har möjligheten att spendera mycket tid med vår målgrupp utanför vår egna sajt. När vi budgeterar för annonsering bör vi därför ta flera typer av annonser i beaktning, något jag skrev om i krönikan ”Nu är det slutpumpat” hos e-handel.se.

Till ritbordet!

Samla din arbetsgrupp, kika modellerna och fundera på vad de skulle kunna innebära för er!

 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 21: Kanalval

Men hallå!
Det här har ju jag redan skrivit om i ”9 kanaler du bör bemästra inför 2017”. Har du inte redan läst det så tycker jag ska klicka dig vidare till det.

Kommande luckor kommer jag gå in i några utvalda kanaler mer i detalj. Jag tänkte börja med den mest omtalade av de alla; Facebook.

 

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?
 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 20: Utbildande innehåll

Det är härligt att lära och få nya insikter. När vi lär oss något upplever vi att vi utvecklas och känner vi oss lite bättre. Nyttan av innehållet vi just konsumerat blir tydligt och vi får en positiv inställning till innehållet. Sannolikheten att vi delar innehållet till våra vänner ökar.

Detta ställer också kravet på oss att faktiskt producera innehåll som är nyttogivande och håller en tillräckligt hög grad av kunskapsbildande. Rätt ofta skapar vi utbildande innehåll utan att göra det tillräckligt unikt, något som snarare kan skada relationen till mottagaren än gynna den. Därför måste vi alltid ställa frågan hur insikten vi vill ge med vårt innehåll är tillräckligt innovativ.

Jag brukar dela in utbildande innehåll i tre kategorier:

  • Tutorials
  • Guider
  • Studier/undersökningar

Tutorials

Mest vanligt förekommande i digitala kanaler är ”så här gör du”-material. Det kan vara allt ifrån ”så implementerar du script X”-video på Youtube till ett recept på pizza eller ett bildkollage för hur du gör den perfekta flätan. Det är en sak du ska du ska lära dig utföra, inget mer än så.

Innehållsformer för tutorials

  • Video – Saklig med fokus på aktiviteten som ska utföras.
  • Bild – Illustrerande foto, gärna i kollage.
  • Text – Rakt på sak.

Exempel: Lagerhaus ”Så gör du”-filmer

Lagerhaus lyfts ofta upp som ett bra exempel på hur du kan jobba med innehåll i sociala medier. På Instagram inspirerar de med fint komponerade produktbilder, men jag gillar bäst deras utbildande material på Facebook. Här är ett exempel på en av deras videos:

Vi kan inte prata om tutorials utan att ta upp alla dessa matvideos som fyller sociala medier. Här är ett tips för mellandagarna:

Och hur många guider för ”braiding” och ”contouring” finns det plats för?

flata-tutorial-digitalt-innehallcontouring-tutorial-innehall-digitala-kanaler

Guider

Vad som skiljer guider från tutorials är att de är av mer jämförande karaktär. Det har en högre grad av argumentation än vad endast ”så här gör du”-beskrivning har. Denna argumentation kan dels drivas av inspirerande inslag eller genom att förklara olika alternativ samt dess för- och nackdelar.

Kan vara recensioner, produkttester eller kanske resereportage.

Innehållsformer för guider

  • Video – Något mer inspirerande och inspirerande men aktiviteten/produkten i fokus. Mer fokus på att ge associerande exempel.
  • Bild – Utzoomat för att inspirera. Om guiden innehåller jämförelse så får bilden gärna visa upp
  • Text – Målande, gärna lite längre med fokuset på att fånga läsarens känsla.

Exempel – Sportamores produkttest

Bäst på recensioner och produktguider just nu tycker jag är Sportamore. Skolboksexempel. Minst en gång i veckan levererar de guider på hur du väljer mellan produkterna i deras sortiment i utvald kategori. Det här är ett exempel på deras illustrationer. Läs fler guider i deras magasin

guide-sportamore-exempel

Även KIT gör beskrivande guider för att berätta om hur något fungerar, exempelvis genom att jämföra skolsystemen i tre länder mot varandra:

Studier/undersökningar

Med studier/undersökningar vill vi utbilda genom statistik och kartläggningar. I de vi kan presentera siffror är det lätt för mottagaren att relatera då vi i de flesta fall kan relatera snabbt till siffror, även när bruset i sociala medier är omfattande.  Kan du inte göra det får du i digitala kanaler arbeta med att förenkla och illustrera för att fånga intresse, för att sedan leda vidare till djupare insikt någon annanstans.

 Innehållsformer för studier/undersökningar

  • Video – Animerad och underhållande med upptempo melodi för att göra videon lättsam att se på.
  • Bilder – Lättförståeliga illustrerande infographics alternativt bilder med grafik.
  • Texter – Pedagogiska och förklarande av statistiken.

Exempel – Snyggt presenterad statistik

Illustrerad grafik fungerar bra i både video och bild. Det gör det lätt för oss att lära. Här får vi lära om välfärden i världen.

..och här om andra viktiga saker som dödsstatistik från Game of Thrones och Walking Dead.

statistik-infographic

Innehåll som förmedlar studier kan också vara sammanfattat i video, för att väcka intresse för vidare läsning. Exempelvis som denna kortfattade video:

Jag tycker även artiklarna IIS skriver kring Svenskar och Internet är bra, pedagogiska och förklarande. Se exempel här.

 

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 21 – Kanaler 2017 – Hur ska jag tänka kring min budget?
  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?
 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 19: Underhållande innehåll

Att underhålla är en konst. Det kräver träffsäkerhet både i form av meddelande och formen för hur du meddelar. Underhållande innehåll är sådant som får oss att på någon millisekund rygga tillbaka, brista ut i skratt eller le varmt och igenkännande.

Blir vi underhållna delar vi gärna med andra. Särskilt om det inbyggda meddelandet är relevant för oss som mottagare och några/någon av våra vänner. Detta gör underhållande innehåll till vad som delas mest i digitala kanaler.

Underhållande innehåll spelar mycket på igenkänning och situationskomik. Till skillnaden från berättande innehåll flyttar vi oss ifrån den tonsättande berättelsen mer till kärnan i vårt meddelande.För att skapa igenkänning krävs gemensamma referensramar. Därför bör du ha god kännedom om dina mottagares referensramar om du ska lyckas underhålla.

För att lättare förstå vilken typ av underhållande innehåll jag ska fokusera mitt innehåll på brukar jaf dela in dem i följande kategorier:

  • Humor
  • Dramatik
  • Vardagligt

Humor

Humor kanske är den vanligaste formen av underhållning, särskilt om vi ser till vad som sprider sig mest i sociala medier. 9gag, The Lad Bible, Carl Stanley och Clara Henry. Det luriga med humor är att det är att det är så individuellt vilket gör det extremt svårt att träffa rätt. Somliga tycker IJustWantToBeCool och Jockiboi är roliga, andra inte.

Humor får gärna vara trendsättande innehåll. Har vi hört den förut blir den sällan lika roligt. Viktigast av allt är ändå att överdriva något för effekt.

Innehållsformer för humoristiskt innehåll

  • Video – Rakt på sak med fiffig klippning. Behöver inte ha snyggt foto, det kanske kan gynnas av det motsatta.
  • Bild – Talande foto, kanske kombinerad med text för att  förtydliga
  • Text – Om texten ska stå för sig själv är den med fördel något längre, så den får utrymme att framhäva berättelsen. Är texten kortare, max två meningar, blir leken med orden viktigare. Det måste finnas några ord som är lätta att associera till och som kan tolkas på flera sätt.

Exempel – Humor med igenkänning à la Lucas Simonsson

Sociala mediers mesta komiker just nog vara Carl Deman, Jonas Fagerström och Lucas Simonsson. Så enkelt men ändå skoj enligt de flesta typer av humor. Se här två exempel från Lucas.

En situation några drömmer om och några fasar för men som mest troligt inte skulle ske i verkligheten.

En annan överdriven (?) situation många kan relatera till.

Humor kan också vara något väldigt märkligt. Som klassiska ”Trolololo…”, ”Keyboard Cat” eller det här här:

I ganska många fall så stärker den supportande bildkommentaren humorn. Den supportande texten kan vara nyckeln till huruvida du når ut med ditt budskap.

skarmavbild-2016-12-21-kl-19-54-19

Beskriver du situationen på rätt sätt, med rätt uppbyggnad, fungerar den ändå rätt bra som sig själv.

situations humor

Det är kontot ”Situationer” på Facebook bäst på.

Dramatiskt

Dramatiskt innehåll är spänningsgenererande innehåll där utfallet av handlingen vilar på en tunn tråd. Tar du fram dramatiskt innehåll behöver något stå på spel, om det så bara är hur länge pannkakan bör gräddas på spisen. Viktigt är att fokusera på att väcka en fråga  som besvaras med i slutet av innehållet, exempelvis ”kommer hon lyckas?”.

Innehållsformer för dramatiskt innehåll

  • Video – Får gärna vara längre för att lyckas bygga upp spänningen. Då är det viktigt att frågan som du ställer tittaren är tydlig hela vägen. Annars kan snabb klippning för kortare klipp också bygga dramatik.
  • Bild – Talande foto fungerar i de flesta fall ensam utan text.
  • Text – Även denna text får vara något längre för att bygga upp till den avgörande dramatiska punkten i berättelsen, om texten ska stå för sig själv.

Exempel: Coming home for Christmas Heathrow

Dramatiskt behöver inte betyda dramatik och snabba klippningar. Det viktiga är att uppbyggandet av meddelandet är så pass spännande att frågan om huruvida karaktären i innehållet kommer lyckas med sitt uppdrag. Som i Heathrows succéfilm som släpptes i november där vi ställer oss frågan ”Kommer de komma fram till julvärmen?”

Det är fler som nyttjar fenomenet jul, vilket de flesta av oss kan relatera till, för att bygga upp spänning kring. Här ställer vi oss istället frågan ”Kommer han lyckas?”

Något dramatiskt underhållande kan också vara något som är fascinerande där du undrar hur något går till. Här ställer vi oss frågan ”kommer han klara det?” ytterligare en gång.

Ja, ni kanske minns den här killen?

jean-claude-van-damme-epic-split

Vardagligt

Den mest effektiva och underhållande formen av innehåll är vardagskomiken. I det vardagligt underhållande innehållet fokuserar vi på att hitta kärnan i relaterbara situationer. Igenkänningen är i fokus och det ska gå snabbt samt vara träffsäkert.

Innehållsformer för vardagligt innehåll

  • Video – Kortare videos som är lätta att förstå och interagera med. Behöver inte nödvändigtvis ha snyggt foto. Det viktigaste är att det känns nära och genuint.
  • Bild – Talande foto eller grafik med text som supportar.
  • Text – Kort och träffsäkert, gärna citat.

Exempel – ”När man….”

Det är fullkomligt icke korrekt svenska, ändå gillar vi att skriva/skriva under på ”När man…”. Varför? Jo, för att vi vädjar till idén om igenkänning.

Mer träffsäkert än såhär blir det inte:

Det är ofta den här typen av innehåll som blir like- och delningsraketer. Vad vi vill säga är ”Haha, du är en @…….”. Det här är ett klockrent exempel tycker jag.

Vad blev ni? Jag gissar på att du testade flera gånger. Varje gång ville du dela det med olika kompisar. I know you, you know me. Låt oss skratta åt det!

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 20 – Utbildande – Tutorials, guider, statistik
  • Lucka 21 – Kanaler 2017 – Hur ska jag tänka kring min budget?
  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?
 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 18: Berättande innehåll

Är inte allt innehåll berättande? På sätt och vis. Jag skulle vilja definiera berättande innehåll som sätter en berättelse i fokus för att berätta en stor del av den i samma innehåll. Även om det enskilda innehållet är ett avsnitt av en längre berättelse får det ett sammanhang som enskild enhet.

Berättande innehåll är något mer avskalat från humor och dramatik och har ett tydligt budskap i fokus. Att sätta rätt stämning och känsla är mer viktigt än kunskapsöverföringen.

För att lättare förstå vilken typ av berättande jag ska fokusera mitt innehåll på brukar jaf dela in dem i följande kategorier:

  • Varumärkesbyggande berättelse
  • Nyhetsberättande
  • Opinionsbildande berättelse

Varumärkesbyggande story

Varumärkesbyggande berättande innehåll tar ursprung i din identitet. För att bygga upp en tydlig bild av varumärket fokuserar du på dina kärnvärden och grundvärderingar när du ska ta fram ditt innehåll. Vill du förmedla känslan av ditt varumärke är det ok att sväva ut, men ta inspiration från hur känslostärkandeberättelser tar sin form i digitala kanaler. Framförallt bör du investera i duktiga kreatörer.

 Innehållsformer för varumärkesbyggande berättelser

  • Video – Fokus på känsla och ton i videon. Något mer artistisk.
  • Bild – Nära kopplad till varumärkesplattform.
  • Text – Viktigt med ordval och tonalitet. Texten vara något längre även i sociala medier.

Exempel: It’s what you do in the dark – Under Armour

Jag älskar den här kampanjen från Under Amour eftersom den träffar rakt i mitt hjärta.

1. Videon bygger upp känslan för kampanjen

Repetera, repetera, reptera. Det vad du gör i skymundan som spelar roll. Nära kopplat till Under Armours ”I will”-mantra.

2. Nyhetsbrev lanserar och kopplar närmre till köpet

skarmavbild-2016-12-20-kl-09-15-50

Rubriken. Disponeringen. Koppling till tonen i bilden.

3. Landingssidan berättar hur

skarmavbild-2016-12-20-kl-09-16-39

Fokus på kärnan gör koppling till köpet sömlöst. Se hela landningssidan här.

Nyhetsberättande

För att förmedla en nyhet krävs tydlighet och fokus på det nyttogivande i nyheten. Även om du vill bygga upp din berättelse bör du hålla dig relativt kort och fokusera på argumenten kring varför din nyhet är viktig.

Innehållsformer för nyhetsbrerättande innehåll

  • Video – Snabbare mer informativ klippning som gör det lätt att ta del av din nyhet.
  • Bild – Tydlig koppling till din nyhet.
  • Text – Rak på sak och neutral ton.

Exempel – Apple Watch 2

Att släppa produkter är vad Apple är världsbäst på. Så även när de nu i jultider försöker sälja sin senaste Apple Watch som kopplar produkt (och produkt feature) till aktivitet.

1. Kort kommunikativ video

En del av flera videos på temat ”Go” > Go play > Go dance > Go running.

2. Landningssida som fokuserar på produkt och produkt-features

skarmavbild-2016-12-20-kl-09-38-11

Se landningssidan här som återkopplar till video-serien.

Opinionsbildande berättelse

För att påverka och driva opinion är att använda sig av det goda och det onda ett gammalt trick. Du behöver två olika ståndpunkter som ställs emot varandra för att tydligt kunna visa din ståndpunkt och i vissa fall även överdriva för effekt. Kanske kan det vara två målande berättelser som står emot varandra, kanske kan det vara din åsikt/fråga gentemot mottagarens samvete.

Opinionsbildande berättelser, åtminstone inslag, är något vi ser allt mer av hos svenska varumärken. Den här hösten har flera exempel fått stor spridning, exempelvis  Åhléns ”Klädmaktsordning” och ”Lucia”. Kika på debattinlägget ”PK-företag har fattat vad det handlar om”.

Innehållsformer för opinionsbildande innehåll

  • Video – Kan vara något längre och ha visst fokus på dramatik. Fokus på känslor.
  • Bild – Förmedla känslor, antingen med bilder är text i form av ren grafik.
  • Text – I vissa fall djupgående med fokus på att kombinera känslor och logik, kanske genom att använda statistik. I vissa fall räcker det med en mening.

Exempel: Ingenting – Rädda Barnen

Aktuellt opinionsbildande tema kring huruvida vem det är som behöver våra julklappar, med Rädda Barnen som avsändare.

1. Video som förklarar konceptet

2. Supportande bilder i sociala medier

skarmavbild-2016-12-20-kl-09-45-42

Först tydlighet som är lätt att skriva under på.

skarmavbild-2016-12-20-kl-09-46-08

Sedan innehåll som är lätt att agera på.

3. Landningssida där det är lätt att ta beslut

skarmavbild-2016-12-20-kl-09-45-13När argumenten skett i andra kanaler behöver du inte lika starka känslomässiga argument på din landningssida. Gör det enkelt att ta beslut med få alternativ. Se landningssidan här.

 

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 19 – Underhållning – Humor, dramatiskt, vardagligt
  • Lucka 20 – Utbildande – Tutorials, guider, statistik
  • Lucka 21 – Kanaler 2017 – Hur ska jag tänka kring min budget?
  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?
 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 17: Innehållstyper

Ditt kreativa koncept ska vara motorn som driver din aktivitet i digitala kanaler. När du går igenom de olika faserna kan du använda det som ledstjärna när du prioriterar och gör val.

Nästa beslut du behöver ta, efter att du tagit fram ditt övergripande kreativa koncept, är vilka innehållstyper du vill bygga din digitala aktivitet kring. Innehållstypen hjälper dig sätta riktning kring hur du vill att din målgrupp ska interagera med dig.

Dina innehållstyper kan vara inom följande kategorier:

  • Berättande – Varumärkesstory skapande, nyhetsbildande eller opinionsbildande
  • Underhållning – I form av humor, dramatik eller vardaglig underhållning
  • Utbildande – Tutorials, guider eller statistik

> Vill du skapa någon form av engagemang och interaktion bör du undvika att bara informera.

Vilken riktning du väljer för ditt innehåll kan variera beroende på dels vilken typ av innehåll din målgrupp gillar och dels var i er relation ni befinner er. Under ditt kreativa koncept kanske du kan använda fler innehållstyper. Det beror på hur du planerar din aktivitet i de olika faserna samt hur du vill driva din målgrupp genom din konverteringstratt. Utifrån målet av din digitala aktivitet kan en användare behöva olika typer av innehåll som hjälp att få dem att uppleva att de är på rätt väg i sin relation med dig. Det är din utmaning att försöka förstå dig på detta!

Övning:  Översätt ditt kreativa koncept till samtliga innehållstyper

Jag tror att ditt kreativa koncept kan göras ut inom alla innehållstyper. Vissa kanske är mer lämpade än andra för just syftet för din kampanj, men jag vill ändå att du som övning ser hur du kan göra ut ditt kreativa koncept i samtliga innehållstyper.

Steg 1 – Översätt

Beskriv kortfattat hur ditt kreativa koncept kan översättas inom vardera innehållstyp. Ta gärna en kort stund att komma på några spontana idéer för vardera typ.

Steg 2 – Välj ut

När du gjort översättningen och spånat idéer på innehåll kring de olika innehållstyperna under ditt kreativa koncept välj ut den/de typer du tycker passar bäst utifrån dina mål för din digitala kampanj.

Steg 3 – Planera flödet

Se över din kampanjplanering. Fundera på dina mest kritiska aktiviteter och hur du planerat ut dem i de olika kampanjfaserna. Utifrån detta börja placera ut dina innehållsidéer i vardera fas för att se hur din/dina valda innehållstyper passar in.

Steg 4 – Kreera

Sådära. Nu har du med hjälp av att välja spår av innehållstyp gett mening för ditt kreativt koncept. Det är dags att börja ta fram detaljrika idéer för ditt innehåll!

Mer om innehållstyper

I kommande artiklar kommer jag förklara kategorierna mer i detalj och visa på exempel på hur innehållet kan te sig. Så, vänta lite med att kreera specifikationen på innehållet allt för mycket!

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 18 – Berätttande – Varumärkesstory, opinionsbildning
  • Lucka 19 – Underhållning – Humor, dramatiskt, vardagligt
  • Lucka 20 – Utbildande – Tutorials, guider, statistik
  • Lucka 21 – Kanaler 2017 – Hur ska jag tänka kring min budget?
  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?
 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 16: Receptet på bra innehåll

”Vad är det magiska allra bästa innehållet som flyger och alla älskar?” det är frågan jag fått mest ofta i hela livet. Det är en högst relevant fråga. Hittar vi svaret väntar oss aktualitet och rikedom.

Innan vi går vidare och diskuterar vilka innehållstyper du har att välja mellan inom ditt kreativa koncept tänkte jag ge ert mitt recept på bra innehåll. Ett bra recept kanske inte är allt, för magi krävs känsla och hantverkskunnande. Resultatet kanske inte blir lika saftigt som de gigantiska fantastiska saffransbullarna på Café Saturnus, men det blir härliga saffransbullar. Vem kan säga nej till saffransbullar? Ni förstår.

Parantes: Detta kommer antagligen vara det mest tidlösa inlägget jag kommer skriva i den här artikelserien.

1. Hygienfaktorn som måste uppfyllas

Det finns några saker som innehåll behöver uppfylla för att i huvudtaget få finnas i digitala kanaler idag, enligt mig och enligt oss användare som ändå påverkar algoritmerna. Dessa är hygienfaktorer som gör att du inte spolas ner i Internets jättestora skittank, där kanske 70 % av allt innehåll samlas strax efter det publicerats.

Ditt innehåll måste vara:

  • Genuint – Du kan försöka bäst du vill, om ditt innehåll inte är genuint skiner det igenom. Den där tre timmarna du la ned kan kan kastas bort, men hade du gett det en timme av kärlek till hade det kunnat slå.
  • Nyttogivande – Såklart behöver innehållet ge mottagaren ett värde. Innehållet måsta vara något som mottagaren kan ta med sig – Antingen känslomässigt eller insiktsmässigt.
  • Arbetet gjort – Bra innehåll kräver ansträngning. Det får oss att beundra och känna tacksamhet för att vi får ta del av det utan att vi behövde göra arbetet själv.

2. Anpassat efter kanalen

”Kan jag posta samma innehåll i alla sociala kanaler?” – Klart du kan! Men lägger du en timme extra på att anpassa innehållet för varje kanal kan resultatet av din aktivitet bli så mycket bättre. Den timmen återbetalar sig.

Vad du behöver anpassa är:

  • Bildformat – Främst för att optimera för interfacet storleksmässigt men även disponering av bild kan vara viktigt att anpassa.
  • Videoformat – 10 sekunder stående format att ladda upp till Instagram Stories, dryga 30 sekunder i rätt upplösning till Facebook och 9 minuter HD till youtube. Video är lurigt och klippning är allt.
  • Copy – Att anpassa vår tillhörande copy för att supporta innehåll till olika kanaler är något vi övat på länge. Jag tror att det idag är ännu mer viktigt att anpassa tonalitet efter kanal. Även om du inte vill gå för långt från din varumärkestonalitet behöver du vara så nära målgruppens tonalitet i kanalen du placerar ditt innehåll i.

Hur får du reda på hur du ska anpassa efter vardera kanal? Jag är ledsen att behöva säga detta igen; Du behöver spendera tid i kanalen för att förstå den. Har du tur kanske någon gjort arbetet åt dig och skrivit en specifikation för kanalerna. Vad du behöver komma ihåg isåfall är att vi är nyckfulla individer i digitala kanaler och vad vi gillar kan ändras fortare än vi hinner ta fram innehåll för en hel mastodontisk marknadsplan.

3. Faktorer som gör bra innehåll

Det finns också några faktorer som tar ditt innehåll från endast existerande till bättre. Genom att jobba för att höja nivån för dessa faktorer kan ditt innehåll också bli bra innehåll.

Faktorerna är:

  • Väcker känslor
  • Relaterbart
  • Karisma
  • Utbildande
  • Delbart

Låt mig förklara hur du kan tänka.

Innehåll som väcker känslor

Med risk för att verka tjatig; ”Talar du till människors förnuft skapar du tankar, talar du till människors känslor skapar du handling” (Ogilvy).  Jag tror du kan väva in känsloelement i all form av innehåll, allt från en varumärkesbyggande video på Facebook till en teknisk guide. Ja, jag tror även att man till och med kan väcka känslor i en AdWords-annons.

Innehåll som är relaterbart

Vi behöver kunna relatera till det innehåll vi konsumerar. När vi lever i överflöd av innehåll kommer vi endast interagera med det som träffar oss bäst. Därför behöver vi fundera hur vår målgrupp kan relatera till vårt innehåll. Ju närmre desto bättre.

Även avsändaren vill vi kunna relatera till. Vilket ställer ännu mer högre krav på oss att bygga upp vårt varumärke och tillgänglighet i digitala kanaler än tidigare. Den bästa förklaringen jag hört på detta är ”Vi vill inte engagera oss i företag vi upplever som färdiga”. Som annonsörer i digitala kanaler behöver vi alltså vara mottagliga för interaktion med vår målgrupp, annars kommer vi inte lyckas i digitala kanaler.

Innehåll med en person/varelse som är karismatiskt

Det är ett klassiskt knep att använda sig av karismatiska personer, exempelvis ”kändisar”, i reklam. Det är även effektivt när det kommer till innehåll i digitala kanaler. Vi relaterar bättre till andra människor, och karismatiska personer är ofta duktiga på att förmedla känslor. När vi ser karismatiska människor känner vi beundran och inspireras lite undermedvetet till att vara som dem.

Du behöver inte alltid använda en kändis, du behöver bara en person som kan uttrycka sig bra, och det sägs att detta är en anledning till att även härliga/söta/roliga djur är så pass stora i digitala kanaler.

Innehåll som är utbildande

Det är härligt att lära. När innehåll ger oss nya insikter blir nyttan med innehållet tydligt. Nyttan med innehållet gör oss mer benägna att interagera med avsändarens nya material. Du som läst fler inlägg i den här artikelserien kan säkert relatera, hoppas jag.

Graden av nya insikter du ger med hjälp av ditt innehåll behöver inte vara sensationellt. Det räcker med små subtila kunskaper som du delar med mottagaren av ditt innehåll.

Innehåll som är delbart

När vi skapar innehåll till digitala kanaler behöver vi fundera hur det kommer tas emot och konsumeras av våra mottagare. Inte bara ur det perspektivet att de kommer se/läsa/lyssna utan även prata vidare om vad de konsumerat. Du behöver därför ta i beaktning att din målgrupp vill kunna dela ditt innehåll vidare till de vänner de anser vara relevant till. Ställ dig frågan ”Hur ska jag optimera mitt innehåll utifrån att andra kommer ta det och göra något eget av det?”

Nu är det lätt att tänka att ”dela” innebär en publik delning på Facebook, men de flesta delningar sker privat på sätt vi har svårt att föreställa oss. Kanske via en delning i Messenger, kopierande av inläggs-URL eller via en fysisk ”titta här!” genom att visa upp telefonskärmen. Tänk dig in i situationen för hur du och dina vänner/kollegor/familj delar innehåll med varandra.

Sådär, nu hoppas jag se fina saffransbullar från er!

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 17 – Innehållstyper – Berättande, underhållning, utbildande
  • Lucka 18 – Berätttande – Varumärkesstory, opinionsbildning
  • Lucka 19 – Underhållning – Humor, dramatiskt, vardagligt
  • Lucka 20 – Utbildande – Tutorials, guider, statistik
  • Lucka 21 – Kanaler 2017 – Hur ska jag tänka kring min budget?
  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?
 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 15: Kreativt koncept

Nu när du vet vilka effekter du behöver i vilka skeden i dina digitala kanaler behöver du fundera hur du ska fylla dem. Recept av smarta flöden i all ära, men det är innehållet i dem som gör att du lyckas.

Innan du börjar ta kreera ditt specifika innehåll gör du dig en stor tjänst i att ta fram ett kreativt koncept för all din aktivitet. Ditt kreativa koncept är kärnan av vad du vill förmedla under dina aktiviteter. Det gör det lättare för din målgrupp att förstå vad du vill få dem att göra och får dem att hänga med lite längre i din aktivitet. Höjden av kreativitet behöver nödvändigtvis inte vara mastodontisk, men den behöver vara tydlig.

Det är svårt att vara kreativ. Särskilt idag när vi alla slåss om att vara den mest intressanta kreatören i våra sociala kanaler (ja, även du i Facebook-messenger eller dejtingapp-chatten). Aldrig har de ställts så stora krav på oss som personer att uttrycka oss i text, video eller bild. Med Snapchat och andra nya medium utforskar vi nya former av historieberättande varje dag.

I vissa fall agerar jag kreatör i mina kundprojekt, i vissa fall är jag analys- och konverteringskonsulten. För min egen del är jag kreatör och experimenterar med alla mina kanaler varje dag. Dock ser jag mig i de fall då jag behöver vara kreativ som ”den ofrivilliga kreatören”. På samma sätt som du behöver kunna ta input från data för att lyckas med digital marknadsföring idag behöver du förstå dig på det kreativa. Även om du är lagd åt det håll där du tycker det är lite läskigt. Personligen kommer min kreativitet från inputen jag får av att studera beteenden. Därför ser jag mig som en beteendestyrd kreatör. Kan man kalla sig själv det?

 

Så tar du fram ett kreativt koncept i 6 steg

Genom att i en process ta beslut steg för steg kan det bli lättare att vara kreativ, i alla fall om du fungerar som mig. Det här är processen jag brukar jobba efter.

1. Vad ska du prata om i stora drag?

För att komma fram till vad du ska fylla ditt kreativa koncept med i stora drag vill du hitta något övergripande att prata om i stora drag. Du kan utgå från:

  • Säsong – Exempelvis jul, påsk, vår, sommar, höst, vinter eller annan periodslång händelse
  • Event – Exempelvis Alla hjärtans dag, Halloween, Midsommar, branschkonferens eller annan dagslång händelse
  • Tema – Exempelvis ”hälsa på ett enkelt sätt”, ”inredningsdetaljerna som förändrar”, ”trender 2017” eller andra teman relaterade till livsstilen i din målgrupp
  • Opinion – Exempelvis ämställdhet, rasism, rädda naturen eller andra samhälleliga påverkansfrågor
  • Produkt/tjänst/varumärke – Exempelvis nyhet, kärn-ord, produktkategori, anställda eller annat direktkopplat till din verksamhet.

2. Vem är du?

När du valt mellan säsong, event, tema, opinion eller produkt/tjänst/varumärke ställ dig då frågan; Vad kan du berätta om…

  • …företaget?
  • …produkten/tjänsten?
  • …livsstilen?

När du besvarar frågan letar du efter själva essensen av vad du är och ditt syfte med din existens. I det här steget preciserar du vad du ska förmedla i din verksamhet i ditt kreativa koncept. Ja, du behöver välja bort.

3. Till vilka ska du rikta dig?

Även i det här steget gör du dig själv en tjänst om du väljer bort segment i din målgrupp. Genom att ha en tydlig person i åtanke när du tar fram ditt innehåll kan du bättre fundera kring vad denne gillar och kan tänkas ha nytta utav. Sanningen är ju att vi faktiskt inte är såååå unika.

Fundera på om du ska vända dig till…

  • …testarena? – Med ett mer nördigt innehåll
  • …kravställarna? – Med ett mer förtroendeingivande innehåll
  • …flockdjuren? – Med ett mer allmänt innehåll

Fundera även på om du ska välja att segmentera målgruppen för ditt kreativa koncept ytterligare genom att fokusera på en viss grupp av din segmenterade målgrupp för att underlätta att skapandet av ett mer precist kreativt koncept.

4. Med vilken känsla vill du förmedla ditt innehåll?

Känslor verkar vara det hetaste ordet 2016. Det finns en anledning till det. Talar du till förnuft skapar du tankar. Talar du till känslor skapar du handling. Som Ogilvy sa. Eli Frasier sa att alla de studier de gjort på Upworthy visar att deras innehåll förkastas om det inte väcker känslor under Webbdagarna i Göteborg 2016. Jag tror att flera innehållsskapare kan skriva under på det.

Genom att utse en tydlig känsla du vill förmedla med ditt kreativa koncept ökar du chanserna till att lyckas träffa rätt hos din målgrupp.

5. Samla input av andra kreatörer!

När du jobbar med digitala kanaler kan du antingen välja att vara trendsättaren eller hoppa på trender av innehåll andra skapat. Här gäller det att vara självkritisk och inse att de flesta av oss inte är kapabla att vara trendsättare utan behöver inspireras av andra (även om jag uppskattar försöken som görs). Vänd dig (dagligen) till följande kanaler för att hitta inspiration:

  • Youtube – Det finns få platser du kan lära dig mer om storytelling än på Youtube.
  • Reddit – Källan till alla trender på Internet. Var där eller pensionera dig.
  • Pinterest – Inspirerande bildmaterial, smart disponerade guider och tutorials
  • Magasin och profiler på Facebook – Exempelvis Vice, Thrillist, Gary Vaynerchuck eller kanske Lucas Simonsson.

Se till att snegla lagom mycket på TVn. Det finns få jag genom åren fått så stor respekt för som kreatörer i reklambranschen. Vad de gör när de kommer på träffsäkra koncept är för en beteendedriven kreatör fullkomlig magi.

6. Beskriv din story för ditt kreativa koncept

Slutligen; Beskriv din story. Använd dig av de insikter du samlat på dig i punkterna ovan till att beskriva storyn du vill förmedla under de avsatta digitala aktiviteterna för ditt kreativa koncept. Det är ok att fatta sig kort. Rita också ut ditt narrativ och fördela ut över din kampanjplanering. Voilá!

> Det blir en julkalender som fortsätter fram till 2017

Jag gjorde övningen att lista alla kommande inlägg jag skulle vilja skriva under julkalendern. Det blev 32 stycken. För att inte missa något viktigt ämne, och tillgodose alla era önskemål, kommer julkalendern bli en ”nyårskalender” som fortsätter fram till den 1 januari 2017.

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 16 – Recept på bra innehåll – Essensen av det hela
  • Lucka 17 – Innehållstyper – Berättande, underhållning, utbildande
  • Lucka 18 – Berätttande – Varumärkesstory, opinionsbildning
  • Lucka 19 – Underhållning – Humor, dramatiskt, vardagligt
  • Lucka 20 – Utbildande – Tutorials, guider, statistik
  • Lucka 21 – Kanaler 2017 – Hur ska jag tänka kring min budget?
  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?

Tidigare inlägg

 

 

 

Digitala marknadsförings-tips – Lucka 14: Följa upp

Allt du gör i digitala kanaler bygger ditt arv. Interaktioner, kontaktpunkter (negativa/förlorade kontaktpunkter) och uppfattningen hos användarna tar du med dig från en aktivitet eller kampanj till nästa. Det är inget du kommer undan, och det är heller inget du vill komma undan. Det är ju det fina med att arbeta med digital marknadsföring.

Följer du upp din kampanj behöver du inte börja på noll nästa gång. Helst av allt hänger ”följa upp”-fasen ihop med ”preparera”-fasen då du ändå kommer kartlägga dina kontaktpunkter och interaktioner. Det säger ju sig självt att du kan spara in lite budget, som du kan göra annat kul med i nästa kampanj, om du spelar dina kort rätt.

Övning: Lista det arbeta du behöver göra i ”följa upp” fasen

Känner du att du vill krama ur det sista ur din målgrupp, för att stärka relationen till dem, kan du fortfarande genomföra några aktiviteter för att summera upp din kampanj. Beroende på syftet med din kampanj kan lämpliga aktivering variera, men målet bör vara en aktivitet som syr ihop ditt koncept.

Exempel på innehåll vid uppföljning

  • Varumärkesbyggande kampanj > Kollage/klipp från kampanjen
  • Opinionsbildande kampanj > Statistik från kampanjen
  • Säljkampanj > Recensions-utskick / kundundersökningsutskick

Följa upp-fasen är den sista fasen i en omgång digital marknadsplan/-kampanj. Den taktiska planeringsdelen inom digital marknadsföring består alltså av

  1. Hitta Den mest kritiska aktiviteten
  2. Måla upp drömscenariot
  3. Lista Supportande aktiviteter
  4. Lära sig Jobba i faser med digitala kanaler
  5. Planera Preparera-fasen
  6. Planera Inspirera-fasen
  7. Planera Aktivera-fasen
  8. Planera Återfånga-fasen
  9. Planera Följa upp-fasen

Innan taktisk planering för digitala kanaler pratade vi om hur du kan jobba med målgrupper. Detta gick vi igenom:

Nu går vi vidare och pratar om innehållet i våra digitala kanaler, tycker jag.