Tre modeller jag använder för att designa mitt liv

Sedan jag för sex år sedan valde att bli egen har jag arbetat för att designa mitt liv som jag vill ha det, både just nu och på lång sikt. Även om jag har ambitiösa mål både för mitt yrkesamma liv och min fritid i framtiden så vill jag också leva det liv jag vill leva idag. För att lyckas har jag både ritualer och rutiner för att påminna mig om att se till så att jag är på rätt väg samt modeller för att se till att ta rätt beslut.

För några veckor sedan spelade jag in ett avsnitt till Loungepodden med Taimaz Ghaffari och vi kom då in på rutiner och processer. För att komplettera avsnittet, som du hittar här, tänkte jag dela med mig om tre modeller för hur jag kommit fram till hur jag vill leva samt hur jag följer upp om jag lyckas med det.

Så, välkomna direkt in i mina heliga anteckningsblock!

Modell 1: Livs-receptet

Det absolut viktigaste, men kanske svåraste, när det kommer till att designa sitt liv är att vara riktigt ärlig mot dig själv om vad du vill fylla det med. Kan du vara ärlig med dig själv och välja ut 3-4 ingredienser kommer du inte bara kunna sätta mål lättare utan du kommer även inte känna lika stor #fomo när du väljer bort något.

Jag brukar se över mina ingredienser då och då, för att se till att de fortfarande känns rätt i magen. Viktigast när du gör det är att du inte faller för någon sunk cost fallacy och håller fast vid dem bara för att du haft dem under en lång tid. Livet är föränderligt, även du.

Såhär har jag kommit fram till mina ingredienser:

  • Gypsy-life – Något jag lärt mig om mig själv är att jag är i stort behov av yttre intryck. Därför tycker jag om att variera de miljöer jag befinner mig i. Jag älskar kontraster! Ena dagen vill jag vara ensam på fjället, den andra i vimlet på stan, jag vill kunna vara anonym och jag vill kunna stå på scen. Själen mår gott av att se saker den aldrig sett förut, men också att vara hemma. Därför vill jag ha mitt gypsy-life bestående av 50 % Stockholm, 30 % Norrland och 20 % resten av världen.
  • Utomhus – Frisk luft. Jag har alltid haft öppna fönster när jag suttit inomhus och alltid försökt spendera åtminstone en timme om dagen utomhus. Ingrediensen utomhus är extremt viktig för mig.
  • Alltid utveckla tanken – När jag får chansen att göra research, läsa mig in i ämnen och kreera nya lösningar mår jag som bäst. Därför försöker jag avsätta tid till det. De flesta delar av min tillvaro bör innehålla den ingrediensen, och jag vill inte kompensera bort det.

Om du får välja tre ingredienser som du aldrig skulle kunna leva utan, vilka skulle det vara?

Modell 2: Behovs-hierarki

Likt Maslows behovstrappa har jag gjort prioriteringar i vad jag behöver för att trivas med mitt arbete. Jag har bara döpt om några av stegen. Det jag gillar med modellen är hierarkin, och vetskapen om att jag inte kan hoppa över en nivå för att nå toppen av pyramiden. Den låter mig inte fuska, den håller mig grundad.

Jag brukar dela in min behovspyramid i följande steg:

  1. Grundfunktion – Svarar för vilket värde jag kan leverera och vad jag är bra på. I mitt fall kan jag vara specialist och hjälpa organisationer med komplexa problem.
  2. Form – Här ställer jag mig frågan hur jag vill leva och hur mitt jobb ska hänga ihop med det. För mig är det viktigt att vara obunden till en plats och få chans att jobba med dynamiska processer. Framförallt för att jag känner mig begränsad när jag inte får arbeta med utveckling.
  3. Legacy – För att ge arbetet mening vill jag även uppnå att mitt jobb ska tillföra något till ett större sammanhang. Mitt utbildande och mitt skrivande ger mig en hög grad av tillfredställande av ”legacy”.
  4. Bonus – Om jag lyckas med de övriga prioriteringarna i trappan, vad vill jag då uppnå? Den erfarenhet jag samlar på mig i mitt jobb hoppas jag kunna förvalta på ett sätt som gör att jag kan öka värdet i mina leveranser och genom det ta bättre betalt.

Som fundament, näring till pyramiden, brukar jag lista mina drivkrafter. För de mesta landar jag i att de är:

  • Nyfikenhet – Alltid få utforska
  • Nyttja energi – Slippa hålla tillbaka
  • Optimera – Leta förbättringsområden
  • Dela – Föra vidare

Så, vilka är dina drivkrafter och hur ser din pyramid ut?

Modell 3: Tid vs. Inkomst

Många människor har under min tid som egen har rådgivit mig kring att jag måste fokusera på en sak åt gången för att bli framgångsrik. Jag uppskattar deras råd, men har bestämt mig för att jag får arbeta med tre områden:

  1. Konsultarbete
  2. Utbildning
  3. Egna projekt och styrelseuppdrag

För att se efter hur mycket jag tjänar av varje område i jämförelse med hur jag fördelar min tid mellan de tre områdena brukar jag rita upp tre cirkeldiagram och sammanställa det senaste tidsperiodens resultat. Efter det brukar jag rita två cirklar för att sätta mål för hur jag skulle vilja att det såg ut. När jag fått insikt om skillnaderna i de fyra olika cirkeldiagrammen frågar jag mig själv vad jag behöver göra för att uppnå det. Det kan handla om att ändra prissättning, dra ner/upp på typer av uppdrag eller sätta mål för hur mycket ett sidoprojekt ska återbringa och när.

Det hjälper sedan att bryta ned dem i en budget och en plan. Här är ett exempel på plan jag gjorde för våren 2019.

Lyckades med det mesta, men la boken på vänt. Stolt över 9000 ord! 

Mina KPI’er för livet

Syften och mål är inget utan koll på hur de uppfylls. Som vän av processer och optimering vet jag att jag måste hålla tillbaka för att ge mig själv lösare tyglar. Istället för ett excel-ark med regelbunden rapportering har jag fyra frågor jag besvarar för att se hur jag ligger till:

  • Hur (underliggande) glad är jag? – Om jag ligger under 3 på skalan 1-10 i mer än 10 dagar måste jag göra något åt tillvaron
  • Hur mycket pengar har jag på kontot? – Minst 250 000 SEK skattefritt, gärna 500 000 SEK
  • Har jag något pågående som utvecklar mig?– Både inkomstbringande och på fritiden
  • Hur långt kan jag springa utan problem? – Minst en mil

80 % måluppfyllnad och jag är nöjd.

Så mäter jag framgång

För att kunna lita på att jag är på rätt väg när livet går i 180 km/h har jag försökt hitta rutiner för hur jag ska mäta min framgång dagligen, veckovis och kvartalvis. Klarar jag av dem kan jag, för det mesta, lägga oron åt sidan.

Min rutin:

  • Dagligen– Checkar in på glad-skalan och gluttar på bankkontot
  • Veckovis – Ser över hur många av mina jobbuppgifter jag hann med föregående vecka, hur många små-äventyr jag fick in och hur många av mina 7 närmsta vänner jag hann träffa
  • Kvartalsvis– Årligen åker jag på workation i april när det är som stressigast och ser över modellerna som jag presenterar nedan, hämtar även årligen inspiration under Websummit i november där jag tar en dag till att checka in med modellerna och så även en dag i Tänndalen på sommaren och en dag i Tänndalen vid årsskiftet.

 

Hur fungerar du?

Det här är de sätt som fungerar för mig. Hoppas de kan hälpa dig en bit på vägen!

 

 

Kompetensbrist – Välj ditt sätt att uppdatera din kunskap i höst

De flesta marknadsförare har någon gång de senaste åren känt sig otillräckliga. Delvis för att våra kundresor ändras med de digitala kanalernas funktioner och innehåll, men även för att det medför omstruktureringar i organisationer och arbetsrutiner. Jag är en stark förespråkare för att de digitala kanalerna inte ändras så snabbt som ryktet säger, det gäller mest att förstå de bakomliggande principerna samt bygga organisationer som kan följa målgruppen, kunden och det community inom vilken kunden verkar. Det låter enkelt, men det krävs ofta investering i tid och kraft att ställa om för både individ och marknadsteam som helhet.

Det krävs tid (från något annat), energi (fokus) och en del pengar (för att du tar del av vad någon annan lagt tid på att lära sig) för att uppdatera sin kompetens – Därför vill du inte välja fel. I det här inlägget hittar du tips på ämnen som kan vara bra att skaffa sig kunskap inom i höst samt en liten guide kring hur du kan tänka när du väljer form av kurs eller utbildning.

Min bakgrund till insikterna i det här inlägget

Jag har arbetat i 10 år med marknadsföring, framförallt i digitala kanaler. De senaste 6 åren som frilansande konsult. För mitt frilansande har som mål att lägga 55 % av min tid på konsultverksamhet och 30 % på föreläsande/utbildningar och 15 % på egna projekt och styrelseuppdrag, det senaste året har jag fått utbilda allt mer. Idag samarbetar jag med fyra yrkeshögskolor och fem utbildningsorganisationer samt konsultar för i snitt 20 marknadsorganisationer per år. Det här inlägget grundas därför i diskussioner jag haft med marknadsansvariga och utbildningsinstitut samt insikter från mina uppdrag. Såklart väger jag även in erfarenheter från de 300 YH-studenter jag undervisar samt de 500 kursdeltagare jag möter varje år.

Längst ned i inlägget hittar du en lista på mina kommande kurser (hålls uppdaterad), men du är alltid välkommen att höra av dig för skräddarsydda utbildningar för dig och din organisation.

 

Efterfrågad kompetens inom marknadsföring (generellt)

Strategisk

Den mest efterfrågade kompetensen idag är förmågan att höja blicken, förutse och ta beslut som påverkar i flera steg, över flera kanaler. Vi har de senaste åren arbetat för att lära oss optimera enskilda kanaler för att få ut maximal effekt av dem. Nu efterfrågar fler och fler marknadsansvariga och företagsledare förmågan att självständigt kunna ta strategiska beslut som inte bara påverkar morgondagens resultat utan även ger effekt på lång sikt.

Tips på kursämnen som utvecklar strategisk kompetens: Growth Marketing, onlinemarknadsföring, digital strategi

Taktisk

 För att lyckas med de digitala kanaler som utgör en stor del av vår potentiella marknadsföringsarena idag, behöver vi arbeta med vår kommunikation i flera steg. Att kunna planera sekventiellt för en datadriven värld är därför avgörande för att lyckas med sin marknadsföring.

Tips på kursämnen som utvecklar taktisk kompetens: Kundresor (consumer journey), UX, kundlojalitet, beteendedesign, sociala medier

Kreativt koncept-tänk

Kunna tänka kreativt för att särskilja och avgränsa kommunikation mot en identitetsbärande målgrupp samt öka kännedom brett.

Tips på kursämnen som utvecklar koncept-kompetens: Innehållstrategi, sociala medier, kreativ copy

Datahantering

Du kanske inte behöver vara den som ”mine’ar” data, men du behöver kunna regler och verktyg för inhämtning, lagring, hantering och visualisering av data

Tips på kursämnen som utvecklar datahanteringskompetens: Growth Marketing, data strategy, GDPR-utbildningar

Praktisk förståelse för verktygen

Ingen, precis ingen, marknadsförare idag kan blunda för Facebook och Google. De är våra största kanaler idag. För att få förståelse för hur du kan nyttja dem hjälper det att sätta sig in hur de fungerar praktiskt. En dag räcker.

Tips på kursämnen som utvecklar praktisk förståelse för digitala verktyg: Social annonsering (Facebook ads), Google Analytics, Google Ads

Teknisk kompetens

På samma sätt som du behöver förstå hur verktygen för att hantera kanalerna fungerar för att kunna jobba med marknadsföring i dem, om så som beställare, så behöver du även skaffa dig förståelse för hur digital teknik fungerar. I idealfallet skulle alla, japp alla, som arbetar med någon form av marknadsföring idag även ha gått ett ”tekniskt” basår. Varför? Jo, för att kunna planera för de digitala aktiviteter vi arbetar med (taggning, spårning, sajt- och appbygge) behöver vi åtminstone kunna kravställa. Vi behöver veta vad en ”pixel” eller ”cookie” är och hur det rent praktiskt fungerar så vi kan tala om för utvecklare var och varför vi behöver det.

Den som har lust att ta fram en intensivkurs i teknisk förståelse har nog många kosingar att tjäna.

 

Hur ska du tänka när du väljer längd på kurs eller utbildning?

Beroende på vilken situation du befinner dig i, vilka kunskapsbehov du har samt vilken insats i tid, energi och pengar du kan lägga lämpar sig olika typer av utbildningar olika bra. Här följer en liten mini-guide med för- och nackdelar för olika kurs- och utbildningsformer.

Program på yrkeshögskola

Ett program på en yrkeshögskola väljer du när du vill byta riktning i ditt yrke. Det kan vara bra om du antingen känner att du tröttnat på den situation du befinner dig i idag eller vill fördjupa dig och bli specialist inom något ämne.

  • Längd: 1-2 år
  • Din insats: Underskatta inte programmets omfattning. Ett program på en yrkeshögskola kräver att du ser det som ett heltidsjobb och har en hög närvaro på lektionerna. Vill du arbeta under tiden bör du betrakta att du ska göra det i form av ett extrajobb på kvällar och helger.
  • Fördelar: Du hinner gå igenom allt som krävs för ditt framtida yrke grundligt och kommer ha högre kunskap en de flesta yrkesverksamma när du är färdig med din utbildning. Efter utbildningen är det ”bara” att skaffa sig praktisk erfarenhet. Gör du det väl kommer du ha en kometkarriär på något år.
  • Nackdelar: Arbetar du i en marknadsorganisation idag kan du uppleva att mycket av de grunder du redan kan finns inom utbildningen. I detta fall bör du överväga gå en distanskurs alternativ plocka ihop olika typer av intensivkurser i samråd med din arbetsgivare. Mindre insats för dig, liten investering för din arbetsgivare.

Distanskurs

Vill du arbeta samtidigt som du vill ha en grundlig uppdatering inom ett kursämne kan distanskurs vara ett bra alternativ. Distanskurser är också något som ökat mycket i popularitet och flera utbildningsinstitut satsar på att utöka sitt kursutbud i höst. Det kräver mer diciplin av dig, men du har möjlighet att tillgodogöra dig en individanpassad utbildning samtidigt som du gör något annat.

  • Längd: 6-20 veckor
  • Din insats: Det kräver samma tid och fokus som ditt extrajobb. Välj längd på utbildning beroende på hur mycket av din tid du vill avvara.
  • Fördelar: Till viss del individanpassad. Du kan göra en distanskurs om du är mellan jobb men har med fördel ett arbete där du kan applicera vad du lär dig. Läs kravlistan på förkunskaper noga innan du väljer utbildning.
  • Nackdelar: Din insats avgör resultatet. Är du inte fokuserad och har ett tydligt mål med vad du vill ha ut av utbildningen får du inte ut det mesta ut av den. Distanskurser idag har höga krav på eget deltagande. Ta dig tid till de inledande samtalen med kursansvariga så kan de guida dig utifrån din situation.

Intensivkurs

Vill du få på pappret att du redan kan vad du arbetar med, fördjupa din kunskap inom ett ämne eller upplever att du behöver förändra ditt perspektiv på marknadsföring är en intensivkurs en bra idé att investera i. Lägg allt dagligt jobb åt sidan i några dagar och kom ut på andra sidan lite bättre, trött men med mer energi och motivation för ditt arbete!

  • Längd: 2-3 dagar (ibland i tre block)
  • Din insats: Kunna avvara några dagars arbete för att kunna vara 150 % närvarande.
  • Fördelar: Ett bra sätt att tillgodogöra sig nya perspektiv och uppdatera sin kunskap när du upplever att du inte har möjlighet att fördjupa dig i ditt dagliga arbete.
  • Nackdelar: Även om du hinner ändra perspektiv och få en djupare insikt om hur du behöver förändra ditt arbete under en intensivkurs kommer du uppleva att du har mycket kvar att lära. Med dina nya perspektiv kan du däremot lära dig dessa saker lätt med självstudier. Se till att ha planerat in det på förhand!

 

Endagskurs

Söker du en snabb uppdatering inom de områden du redan jobbar med? Då är en endagskurs ett bra sätt att få en lista på saker du behöver lära dig för att bli bättre inom ämnet.

  • Längd: 8 timmar
  • Din insats: Fullt fokus en heldag
  • Fördelar: De flesta endagskurser har max 15 deltagare samt bjuder på workshop-övningar. Det gör att det ofta finns tid att diskutera med kursledaren. Kursledaren är ofta en specialist som annars skulle kosta dyra konsultpengar att ta in i din organisation. Passa på!
  • Nackdelar: Förvänta dig inte att bli expert på en dag! När du är klar med dagen kommer du ha en lång lista på saker du vill lära dig med om. Se det som en möjlighet att påbörja resan till att lära mer på egen hand. En god idé kan vara att redan efter kursen skriva upp dig på en ny kurs, lite som när du ska börja komma igång med fysisk träning!

 

Mina kommande kurser

Jag håller öppna kurser framförallt inom Growth Marketing (datadriven marknadsföring), digital analys, sociala medier och Influencer Marketing. Då jag arbetar med flertalet utbildningsinstitut utvecklar vi ständigt nya kurser och publicerar nya kursdatum för de mest populära kurserna.

Utöver dessa håller jag mest företagspecifika utbildningar i Facebook Business Manager.

(Uppdateras löpande) Kommande kurser: 

Smakrprov på föreläsningar

Yrkeshögskolor du vanligtvis hittar mig på

Medieinstitutet, Borås Yrkeshögskola, Stockholms Internationella Handelsögskola, Hyper Island

 

Hittar du inget som passar dig i listan? Hör av dig med dina kompetensbehov så kan jag guida dig eller pinga när en ny kurs kommer upp! Maila hej @ saraohman.se.

 

Guide: Organiskt är inte dött – Det är din social media strategi som inte är social

Varje år ungefär vid den här tiden påminner Facebook mig om att jag har en mindre/större fall-down över att vi inte kommit längre. Jag tror att jag i år, mitt 10:e år med att jobba med sociala medier har den största fall-down hittills. Så, nu tänker jag ryta ifrån. Mot de som påstår att ”organiskt är dött” och överfokuserar på kanalstrategi.

Vad är det vi glömmer i en sociala media strategi?

Att sociala medier är socialt. Socialt med meningen att vi interiktar oss till en person åt gången, till skillnad från i andra kanaler, utan personer i en community-kontext. Personer i ett nätverk som interagerar. Det är vad som gör sociala medier komplext.

Om vi bara riktar oss till en isolerad person finns inget incitament att interagera. Personen har ingen att interagera med. På Google är jag isolerad, jag är bara där för att lösa ett problem. I nästan alla andra sammanhang tar jag in min omgivning och de samtal jag har.

Ändå har alla som någonsin varit på en föreläsning om sociala medier sett det här klippet:

Visst, du måste bry dig om de 1,7 sekunderna du har på dig att få en persons uppmärksamhet (visst är det fascinerande att det gått upp från 1,2 sekunder? Blame Insta-stories, förbättrad kategorisering av intressegrupper och framförallt relationer). För att lyckas med en ”thumb stopper” behöver du ta fram bra innehåll anpassat för rätt kanal och arbeta med att optimera med din targeting. Köpa (lagom mycket) hjälper.

Kanalen är inte det viktiga – Din upplevelse och vem du delar den med är

Gå till dig själv, minns du VAR du såg klippet som berörde dig imorse? Kanske du knappt minns var din kompis delade hastag-life-memen som ni kände samhörighet kring, men du väntar fortfarande på att din andra kompis ska svara efter att du taggat denne i en annons om ett lopp och förlitar dig på att notifieringarna ska berätta för dig var när det händer.

Organiskt är dött den dagen vi slutar vara sociala. Innan dess är plattformarna en efterkonstruktion för befintliga sociala beteenden. Det är för dessa sociala beteenden vi måste bygga vår social media-strategi, och sammansvetsa den med våra interna processer, övergripande marknadsstrategi och affärsmål.

Vi måste dessutom komma ihåg att en hävstångseffekt är lika lätt att bryta som den är svår att skapa. För aktiviteten i sociala medier är konvex; Om någon gillar och interagerar med det du gör (inte nödvändigtvis lajkar) ökar sannolikheten att fler gör det. Du måste därför hitta kärnan i varför dina följare gillar dig. Publicerat innehåll däremot är konkavt; Desto mer du publicerar ju mindre värde har varje inlägg. Utmaningen ligger därför i att hitta ett sätt att ständigt utvecklas med dina följare för att tillsammans hitta fler gemensamma värdegrunder (och längre ner i det här inlägget beskriver jag hur).

Så, här kommer den. En beskrivning på hur du tar fram den ultimata sociala media-strategin, utifrån min erfarenhet efter att ha optimerat upplägget för några av de coolaste stora varumärkena till de små lokala. Det finns få saker jag tror på så mycket som kärnan i sociala medier, passionerat, med hopp om det goda i sociala medier och att vi är personer som faktiskt bryr oss om vad vi interagerar med.

Följ guiden, helt gratis så att ni slipper anlita mig, och berätta om det lyckades.

 

Guide: Detta ska en bra social media strategi innehålla

Ja, om du litar på Sara Öhman det vill säga. Jag tror inte jag är ensam om de här åsikterna, men ibland krävs det 10 års erfarenhet för att få fler att lyssna. Det finns säkerligen många som sitter på bättre recept än mig.

Detta är i alla fall mitt recept på innehållsförteckningen för en bra social media-strategi:

  • Syftesförklaring: Vad är vår avsikt med sociala medier?
  • Mål och delmål: Hur ska vi uppnå vårt syfte? I vilka steg?
  • Mätpunkter: Vilka KPI:er är relevanta? (Räckvidd, engagemang, trafik)
  • Innehåll: Aktiviteter, innehållstyper, tonalitet, bild, video
  • Kanaler:Syftesförklaring per kanal, frekvens, exempel
  • Resurser:Vem gör vad? Vilka roller? Vilken budget? (Den här har jag skrivit om tidigare här)

Låt mig beskriva framtagningen av en sociala media-strategi steg för steg.

0. Vad är en strategi?

Först, vad är en strategi? Jag tror vi glömde bort definitionen någonstans på vägen så låt mig försöka mig på att beskriva definitionen.

Strategi är vårt arbete med att försöka definiera spelreglerna för den konext vi verkar inom. Vi designar strategin med hjälp av modeller för hur vi tolkar verkligheten. Beorende på vilket förhållningssätt till vår verklighet vi har kan vi antingen försöka ta världen som den är idag eller skapa något i rörelse för att förändra beteenden.

Jag tvingar alltid mina kunder in i Google Docs. Detta för att belysa för dem att strategin är något vi alltid jobbar med som en del av arbetet med sociala medier och optimerar den utifrån våra lärdomar. Kanske en gång per halvår eller perår.
Ta som uppgift att fundera ut vilka av delarna i strategin jag listar i det här inlägget som är rörliga.

1. Ta reda på ditt syfte

Innan du ens funderar på att ge dig ut i sociala medier behöver du veta vem du är och vad du står för, vilka behov du har och vad du kan bidra med. Är du inte tydlig med vilket ditt syfte är med att närvara i sociala medier kommer du ha svårt att få andra att förstå varför de ska interagera med dig, det fungerar ungefär liknande som om du skulle ge dig ut på jakt efter en partner.

Ditt syfte avgör också din ambition för sociala medier. Jag brukar tänka att du kan dela in din närvaro i tre ambitionsnivåer:

  • Leda– Vad många trendiga marknadsförare kallar ”social first” och med vilket menas att sociala medier, och dess aspekter, styr din övergripande marknadsaktivitet. Exempel på detta kan vara att format i andra kanaler anpassas efter material planerat för sociala medier, en video ska vara gångbar i sociala medier först och kunna visas som reklamfilm på bio sedan.
  • Supporta– För de flesta organisationer är sociala medier något som löper parallellt och synkroniseras med all annan marknadsföring. Syftet med sociala medier är att kunder och potentiella kunder ska känna igen sig oavsett i vilken kanal de kommer i kontakt med varumärket och därför formatanpassar innehållet till de kanaler de är aktiva i.
  • Följa upp– När vi inte riktigt vet vad vi kan förvänta oss av sociala medier använder vi sociala medier för att följa upp övrig marknadsaktivitet. Sociala medier betraktas då som att vara en plats där vi landar och har möjlighet att bygga relationer till våra kunder med hjälp av enstaka uppdateringar och kundservice.

 

2. Sätt mål för sociala medier

När vi vet vårt syfte kan vi förstå vilken nivå av ambition vi ska sätta för våra mål i sociala medier. Målen bör svara upp till dina övergripande affärsmål och mål du har för din marknadsföring, sedan är det upp till dig att definiera vad sociala medier kan hjälpa dig med i uppfyllandet av dessa. Fundera på i vilka steg du ska uppfylla de övergripande målen, och hur de olika delmålen hänger samman.

Här kan du hitta idéer på vilka mål du kan ha för sociala medier.

  • Räckviddsmål– Exempelvis exponeringar i viss målgrupp, snitt-räckvidd över tid, frekvens i målgrupp.
  • Engagemangsmål– Exempelvis interaktioner i förhållande till räckvidd eller visningsgrad av video.
  • Aktiveringsmål– Exempelvis trafikmål men även besök på Instagramprofil i förhållande till nya följare på Instagram.
  • Säljmål– Exempelvis leads via sociala medier eller försäljning över tid
  • Communitymål– Exempelvis omnämningar, delningar och rekommendationer men även eventbesök eller community- och influencersammarbeten
  • Servicemål– Exempelvis ökningar i antalet inkommande kundärenden (OBS, positivt!)

Längre ner kommer jag definiera mätpunkter för dessa mål beroende på aktivitet.

3. Målgrupper i sociala medier

Så, om vi inte har ett mål att nå individer utan nätverk av individer – Hur ska vi tänka då? Communities! Med communities menar jag inte formaliserade grupper på Facebook utan något helt annat. Det vi är ute efter är de informella grupperna som enas kring vår kärna. Det är ofta de bestående av de individer med samma värdegrund som oss och där vi har vårt främsta sammanhang.

Vad är ett community?

Ett community är en grupp av människor som delar värderingar (inom ett visst intresse) och har oskrivna reglerför vad som är särskilt uppskattatoch vad som inte är ok.

Den här definitionen har jag snott från en utbildning jag höll tillsammans med Marcus Collins, honom kan ni tro på för han står bland annat bakom framgången med Beyonces sociala medier och är professor på Michigan University. Sedan jag och Marcus höll den kursen för två år sedan har jag tvingat alla mina kunder att fylla i den här mallen (varsågod att göra en kopia och göra samma övning). Jag tror nämligen att nyckeln till all vår framgång i sociala medier grundas i att lyckas identifiera värderingar och oskrivna regler

Hittar du den gemensamma närmaren som ger den röda tråden i ditt community finner du svaret på hur du ska forma ditt kreativa koncept, hur du ska optimera din tonalitet för sociala medier och regler du kan sätta för ditt innehåll. Du behöver heller inte oroa dig

”Men min målgrupp är bred!”, ”Jag jobbar både B2B och B2B…” Tschy! Svaret ligger i ditt syfte för att vara i sociala medier. Gå tillbaka till ruta 1, gör om – Gör rätt! Vi är alla individer i en kontext av andra individer som delar våra värderingar och intressen (yrkesmässiga och privata).

Hur målgruppssegmenterar vi i sociala medier?

Det som skiljer målgruppssegmentering i sociala medier från vår övriga marknadsföring är att vi segmenterar utifrån beteenden. För att nå vår målgrupp i sociala medier behöver vi ta hänsyn till de algoritmer som styr innehållet på plattformarna och därför ser vi förutom till vilka som finns i vår potentiella målgrupp även till hur de interagerar med oss och vårt innehåll.

Dessa är de nivåer av segmentering jag brukar använda mig av i sociala medier. Det är en helt vanlig 1-9-90-modell (vilken min första chef introducerade för mig) som kan beskrivas på olika sätt.

  • Varumärkesambassadörer, ”super-fans” – De som är vår kommunikativa målgrupp och är de som bygger vår identitet.
  • Engagerade följare, aktiveringsmålgrupp– De vi fokuserar främst på att aktivera då dessa är de som mest troligt kommer interagera med oss i sociala medier.
  • Potentiella kunder, bred målgrupp– Vår breda kommunikativ målgrupp som kan ha intentionen att handla av oss och framförallt påverkas av våra engagerade följare och varumärkesambassadörer.

Dedikerade varumärkesambassadörer

Detta är de personer som vi kan hitta som de mest lojala varumärkesambassadörerna över flera kanaler, även utanför sociala medier. Dessa är de som vet vad vårt varumärke står för och som kan hjälpa oss skapa innehåll och förmedla det vidare till övriga följare i sociala medier. Förmodligen är denna grupp väldigt liten och du kan förmodligen lista 10 personer för ditt varumärke.

Att våga exkludera i din kommunikation ökar din möjlighet att vara relevant. I sociala medier är att vara relevant bland din viktigaste uppgift. Känner inte din målgrupp sig träffad kommer du inte komma ut med ditt innehåll.

Engagerade sociala medie-följare

Vår organiska räckvidd i sociala medier är väldigt begränsad. De vi når ut till utan att köpa räckvidd är de som är mest engagerade i vår aktivitet i sociala medier. Ser vi till ett snitt i sociala medier i Sverige är detta 10 % av våra följare.

Dessa följare är väldigt viktiga. Om dessa engagerar sig i vårt innehåll så kommer vårt innehåll sprida sig till en större del av våra följare. Därför bör vi ha denna grupp av följare i åtanke när vi skapar innehåll för sociala medier. Om inte denna grupp gillar innehållet så kommer inte den större gruppen följare att se innehållet.

Potentiella kunder

Det här är gruppen de flesta riktar sig till med sina inlägg i sociala medier idag, men som kanske inte är de som bäst kan hjälpa oss få en aktiveringseffekt i sociala medier.

Utöver våra mest engagerade följare så bör vi arbeta för att förstå vad våra potentiella kunder har för ”triggers” för att interagera med oss. Med detta menas vad som får just dessa att aktivera sig, interagera eller klicka sig vidare från vårt innehåll. Vi behöver förstå vilka andra typer av flöden de följer i sociala medier och hur de beter sig i sociala kanaler för att nå ut till dem med de budskap de anser vara relevanta för dem.

Att alltid ställa sig frågan ”vad vill jag att de ska ta åt sig av om jag bara får 3 sekunder av deras uppmärksamhet?” brukar vara användbart för att ta reda på hur du ska nå ut till det inte-lika-engagerade målgruppssegmentet i sociala medier.

Olika målgruppssegment – Olika mätpunkter, aktiveringsmoment och innehåll

Som jag beskrev under mål och mätpunkter är det viktigt att ha olika mål för olika typer av aktiviteter, och så även att mäta aktiviteter olika. Detta för att kunna använda en mängd olika aktiviteter för att uppnå ditt övergripande mål för sociala medier (något jag beskriver längre ner i det här inlägget). Vad som också är viktigt är att låta olika målgrupper driva olika typer av mål.

Även om du i praktiken når flera målgrupper med ett inlägg i sociala medier kan det underlätta din uppföljning om du vet vilket inlägg du ska göra mot vilken målgrupp, samt vilket resultat du förväntar dig.

Här är ett exempel på hur du kan tänka. Kom ihåg att hur du taktiskt väljer att lägga upp din kommunikation, och vilken typ av persona du definierar i varje målgruppssegment, påverkar vilken aktivering och vilket innehåll du kan använda dig av mot varje segment. Så även vilket resultat du kan förvänta dig och hur du ska mäta aktiviteten.

Exempel:

 

 

Personas – Att vara stereotypisk underlättar

Om vi bara har 1,7-3 sekunder på oss att få fram vårt budskap i sociala medier så behöver vi tänka att vi bara kan nå en person, med ett budskap för att få dem att göra en sak. Att ha en tydlig person i åtanke kan hjälpa oss i vårt innehållskapande. Då kan vi bättre förstå vad som triggar dem och hur vi behöver anpassa våra budskap för att underlätta vår kreativa process när vi tar fram innehåll. Att arbeta med att sätta mål för varje enskilt inlägg och veta vilket beteende vi är ute efter hos mottagaren hjälper oss även att ”felsöka” när vi följer upp våra mål.

Under det senaste presidentvalet i USA arbetade Trump-staben med 100 000 målgrupper, jag rekommenderar 3-4 stycken. Fler än så kan du inte kommunicera med i sociala medier.

Tittningstips: Psychographics and big data – Alexander Nix, Cambridge Analytica (7 veckor innan presidentvalet om Ted Cruz kampanj.

Så definierar du personas i sociala medier – Glöm inte beteende i sociala medier:

  • Demografi– Fokusera på faktorer som påverkar kulturella sammanhang snarare än specifik demografi. Exempel på detta kan vara åldersgrupper/generationer, småstad vs. Storstad, bransch och yrkeskategori istället för inkomst.
  • Intresse– Var så specifik som möjligt och försök urskilja communityt, exempelvis istället för ”löpning” specificera ”trail-löpning i grupp” och istället för ”fiske” specificera ”fiskeresor till fjällen med nära vänner”
  • Psychografi– När du inte kan göra en Cambridge Analytica och scrape’a Facebook-profil och kategorisera datapunkter för att urskilja OCEAN (big five)-modellen så får du vara stereotypisk. Jag brukar kategorisera in målgruppsbeteenden i:
    – ”Exhibionist” – bryr sig om att visa upp det perfekta i sociala medier och vill vara centurm av Internet
    – ”Taggare” – Använder taggning för att vara i centrum för sina vänner
    – ”Lyssnare” (okej, vi kallar den ”lurker” under mina kurser) – Den som snokar runt, utan att säga något, och delar privat för att stärka relationen till sina vänner
    – ”Aktivist” – Personen som bara interagerar om det rör sina sak/intressefrågor
    – ”Oversharer” – Typen vi som företag tror att i alla vår målgrupp är; Den som delar ALLT och triggas av #feels (undertecknad)
  • Engagemang– Definiera också i vilken grad den här personan kommer interagera med dig i förhållandet 1-5 (1-sällan, 5-alltid)

4. Aktivering – Arbetet med sociala medier

För att underlätta arbetet med sociala medier bör vi i vår strategi definiera hur vi arbetar med olika former av aktivering. Gör vi det kan vi skapa rutiner och innehållsplaner som samtliga i gruppen som berörs av arbetet med sociala medier kan arbeta efter. Det kan exempel vara beskrivning på hur ni arbetar med:

  • Löpande varumärkesarbete– Det vi gör varje dag för att engagera och stärka bilden av vår verksamhet, det community vi verkar inom och den livsstil vi lever med.
  • Kampanjarbete– Särskilda aktiviteter med tydlig början och slut med ett särskilt mål för aktivering.
  • Trafikdivande aktiviteter– Kan vara aktuellt om vi arbetar med mycket redaktionellt arbete på vår egen sajt eller om vi driver trafik till produkt- och kategorisidor.
  • Kundservice/community underhåll– Jag har sagt det förr och säger det igen; Lyckas vi med vår närvaro i sociala medier ska 50 % av aktiviteten i sociala medier bestå av service/support och omhändertagande av vårt community. Skapa en plan för det!

För att veta vilka typer av aktivering du ska planera för behöver du kartlägga vilken typ av aktivering du bör och kan göra. Det här är modellen jag tagit fram för att kartlägga vilka aktiviteter ni kan arbeta med. Modellen är till för att strukturera den komplexa världen vi verkar inom när vi skapar aktiviteter för sociala medier och hjälper oss att se hur vissa aktiviteter driver konvertering medan vissa stöttar vår övergripande varumärkesidentitet och stärker vårt community.

I sin helhet ser den ut såhär, som ni ser är jag ingen grafiker:

 

Egentligen skulle jag vilja rita pilar åt alla håll, men det får ni göra själva beroende på hur er taktik för hur era aktiviteter kan hänga ihop.

Nedan förklarar jag modellen steg för steg, men innan du börjar bör du fundera på följande frågor:

  • Hur ser din affärut? – Vad vill du tjäna på din aktivitet i sociala medier och hur hänger sociala medier ihop med din övergripande aktivitet för att rekrytera nya kunder?
  • Vilken är din omvärld? – Hur ställer du dig mot dina konkurrenter i den sociala kontexten? Vilka andra relationer bör du ta i beaktning?
  • Vilka kulturellafaktorer har du att förhålla dig till? – Inte bara när det kommer till ditt community utan även din bransch och dess beteenden med formella och informella regler.
  • Hur är ditt förtroende hos kunder idag och vad vill du att det ska vara? – Det påverkar i högsta grad dina följares villighet att driva din närvaro i sociala medier framåt.

Dessa är faktorer som påverkar kontexten för hur du kan lyckas med sociala medier. Kontexten, som tidigare nämnt, styr din möjlighet att lyckas förändra strukturer och beteenden.

En tratt som med hjälp av dynamik och funktioner i sociala medier blir en tratt till ett timglas

Om vi isolerar den aktivering vi gör för att driva en kund genom en tilltänkt kundresa, från att uppmärksamma till en konvertering (köp, sign-up, följande) samt att skapa en bibehållen relation och få dem att dela sin upplevelse, kan vi se det som en klassisk konverteringstratt. Eller, snarare ett timglas med många kontakter i toppen och botten av timglaset. I den övre delen är det du som genererar kontakterna, utifrån dina affärsmål, och i botten av timglaset är det dina kunder som genererat kontakterna.

Är verkligen en tratt/timglas en bra modell för aktivitet i sociala medier? Nja, kanske är den något linjär, men med påbyggnaden kring varumärkeskommunikation och varumärkesidentitet kan vi nysta i vilka mönster beteenden i sociala medier skapar.

När vi listar vår aktivering tycker jag vi för varje fas ska fundera över:

  • Syfte
  • Mål
  • Mätpunkter
  • Målgrupp
  • Budskap
  • Aktiviteter för fas

Medvetenhet

Beroende på hur vi taktiskt lagt upp vår marknadsföringsaktivitet kan vi få den första kontakten med potentiella kunder, och andra intresserade av vårt varumärke olika tidigt. Kanske når vi dem genom köpt annonsering eller organisk spridning. Vi behöver oavsett veta hur vi kan göra för att få in de första interaktionerna med personer i sociala medier.

Såhär hanterar vi medvetenhetssfasen:

  • Syfte: Uppmärksamma potentiella kunder
  • Mål: Generera räckvidd
  • Mätpunkter: Räckvidd, frekvens, exponeringar
  • Målgrupp: De vi inte har kontakt med redan idag
  • Budskap: Trigger kring den gemensamma nämnaren i din målgrupp
  • Aktiviteter för räckvidd: Kortare videos, livsstilsbilder, pressaktivering, köpt spridning kring kampanjer, löpande varumärkeskommunikation

Intention

De flesta som rörs av vår aktivitet i sociala medier bryr sig inte särskilt mycket om oss. Åtminstone inte tillräckligt för att engagera sig. Det gör att 95 % av den aktivitet vi gör kommer att anses som aktivering för medvetenhet. Vad som står för 95 % av effekten av sociala medier däremot är aktivering för intention.

Såhär hanterar vi intentionsfasen:

  • Syfte: Urskilja de som bryr sig om vad vi gör
  • Mål: Generera interaktioner
  • Mätpunkter: Klick (i sociala medier), gilla, kommentera, titta (+ 25 % av video
  • Målgrupp: Aktiveringsmålgrupp, potentiella kunder som på något vis interagerat med oss.
  • Budskap: Trigger som gör det lätt att interagera
  • Aktiviteter för intention: Redaktionellt innehåll (i sociala medier), längre videos på Facebook, Instagram Stories

Aktivering

Kärnan i sociala medier är att generera aktiva följare som interagerar med oss frekvent och är nyfikna på vad vi gör. Dessa har vi störst möjlighet att aktivera för att visa på potential för en fördjupad relation även efter en konvertering.

Såhär hanterar vi aktiveringssfasen:

  • Syfte: Få våra följare att aktivt interagera med oss, eventuellt lämna sociala medier för att besöka våra andra plattformar
  • Mål: Trafik, engagemang i sociala medier
  • Mätpunkter: Klick (från sociala medier), kommentarer, delningar
  • Målgrupp: Engagerade följare
  • Budskap: Insiktsfullt kring den relaterarbara kärnan
  • Aktiviteter för räckvidd: Redaktionellt innehåll (på vår sajt),

Konvertering

När du konverterar till något rör du dig från ett stadie till ett annat. Det kan exempelvis innebära att göra ett köp, eller att skriva upp dig för något.

Såhär hanterar vi konverteringsfasen:

  • Syfte: Generera affär, få kontakt med person på andra (egna) plattformar
  • Mål: Köp, leads, sign-up
  • Mätpunkter: Konverteringsgrad, genererade leads eller signäups
  • Målgrupp: De vi haft återkommande kontakt med
  • Budskap: Livsstillsbekräftande, produktspecifikationer
  • Aktiviteter för kovertering: Produktkommunikation, produkt+livsstilskommunikation

Relation

Att en kund handlat av dig behöver inte betyda att ni kommer ha en fördjupad relation. Du har däremot alla möjligheter att se till att det händer. Detta kanske är det mest kritiska momentet i sociala medier då det är kärnan i att få din kund att hjälpa dig generera kontakt med fler. Först vid det här momentet kan arbete sociala medier bli lönsamt.

Såhär hanterar vi relationsfasen:

  • Syfte: Se till att kontakten efter ett köp förankras till en relation
  • Mål: Retention (ofta mål för aktivitet viss tid efter konvertering)
  • Mätpunkter: Kontakt, klick på e-post efter köpt, följande i sociala medier
  • Målgrupp: Ambassadörer (kunder) och vänner till ambassadörer
  • Budskap: Personligt och bekräftande
  • Aktiviteter för relation:

Recensera

En ”recension” behöver nödvändigtvis inte betyda en faktiskt nyttjad funktion av att recensera, snarare att kunden delar sin upplevelse av sin relation med dig. Det behöver inte heller betyda att de rekommenderar dig till en vän/flera vänner utan att de vill bekräfta sitt val av att handla av dig.

Såhär hanterar vi recensionsfasen:

  • Syfte: Få våra aktiva kunder att referera
  • Mål: Delningar, hänvisningar
  • Mätpunkter: Recensioner och rekommendationer
  • Målgrupp: Kunder med fördjupad relation
  • Budskap: Triggar kärleken till produkt, tjänst, varumärke
  • Aktiviteter för recension: Visa upp andras recensioner, ”user generated content” (UGC på branschslang)

Dela/rekommendera

Magin i sociala medier ligger i möjligheten i att andra hänvisar till dig som rätt val. Att någon väljer att rekommendera dig till sina vänner visar på förtroende du lyckats skapa i den bransch du är verksam inom.  Att någon delar din produkt/tjänst/varumärke är långt ifrån en självklarhet, det kräver en kontinuerlig närvaro som bit för bit bygger upp förtroende. Ändå har många företag det som primärt mål dör sociala medier

Såhär hanterar vi delningsfasen:

  • Syfte: Öka och visa på förtroende för varumärke/produkt/tjänst
  • Mål: Delningar, hänvisningar
  • Mätpunkter: Recensioner och rekommendationer
  • Målgrupp: Kunder med fördjupad relation och personer som rörts av kunders recensioner
  • Budskap: Sammanhanget och nyttan av varumärke/produkt/tjänst
  • Aktiviteter för recension: Visa upp andras recensioner, ”user generated content” (UGC på branschslang)

5. Varumärkesbyggande i sociala medier

Tillbaka till komplexiteten av sociala medier. Det som beskrivs ovan är väldigt statiskt, något vi kan jobba med genom att följa en taktisk plan för sociala medier. Utmaningen när vi försöker kartlägga verkligheten vi verkar inom i sociala medier är att vi behöver se det ur ett holistiskt perspektiv där de som följer oss inte nödvändigtvis kommer att bli våra kunder, därmed ”hoppar ur” tratten, men kan vara våra varumärkesbärare och generera spridning ändå.

Generera värderingar – Från varumärkeskommunikation till innehåll

Tydlighet i din kommunikation är viktigt för att skapa igenkänning hos dina följare i sociala medier. Att försöka härma alla andra har inte gjort någon framgångsrik någonsin, inte heller när det kommer till att få effekt utav sociala medier.

Mest troligt har ditt företag tagit fram någon form av riktlinjer för ert varumärke, med definierad visuella riktlinjer samt beskrivning av varumärkets tonalitet. Detta är väldigt användbart när du fundererar över hur ditt varumärke ska kommuniceras i sociala medier.

Utifrån din varumäkeskommunikation genererar du innehåll. Innehållet i sociala medier bör ge en bred men tydlig bild över vad du står för och kan erbjuda. Hur du kan tänka när du skapar innehåll för sociala medier ska jag gå igenom längre ned, men viktigt är att vågar hålla dig till din övergripande kommunikation, även om du anpassar innehållet efter sociala medier.

Genom ditt innehåll kommunicerar du värdet av ditt varumärke för din målgrupp. Som jag beskrev i inledning är värdet något du kontinuerligt måste utveckla tillsammans med dina följare eftersom värdet av innehåll devalverar ju mer innehåll du skapar. Lyckas du med att hitta strukturen hur du möjliggör att nytt värde förmedlas genom vårt innehåll kommer du få en självgenererande kärna som bidrar till stärkandet av din varumärkeskommunikation.

Community-värderingar vs. Ditt varumärkes värderingar

Oavsett om du är en aktiv kund eller hängiven följare i sociala medier följer du mest troligt ett företag för att du gillar livsstilen de representerar i sociala medier. Det värde du genererat med ditt innehåll hjälper till att stärka detta perspektiv bland dina följare och bygga ditt community.

Ditt community sköter i bästa fall din aktivitet i sociala medier till dig. Tillsammans skapar ni bilden av ditt varumärke, vad det står för och hur det kan bidra till deras sammanhang. Att planera för aktivering som syftar till att stärka ditt community är därför väldigt viktigt för att lyckas med din närvaro i sociala medier.

Det är lätt att tro att varumärkesidentitet är något vi kan styra över helt själv, i alla fall är bilden sådan hos alla oss marknadsförare som lever för att påverka vår målgrupps bild av oss. Din varumärkesidentitet består däremot av den sammansatta bilden som du, dina kunder, ditt community och din omvälrld skapat av dig. I sociala medier kan du påverka bilden, men aldrig helt styra den. Det vill till att du vet inom vilka kulturella strukturer du verkar och kartlägger vilken bild dina följare, och deras vänner, har av dig.

Ta fram aktiveringsmoment

När du kartlagt dina mål och möjligheter till aktivering i de olika delarna av aktiveringsmodellen kan du börja mappa in olika typer av aktiviteter. Gör det genom att ställa dig frågan: ”Vad vill mina olika målgrupper ha här?”

Det här är >jätte<generella förslag:

6. Innehåll i sociala medier – Styrda av mål

Puh.. hänger du kvar? Vem skulle ens kunna jobba såhär? Lugn. Att strukturera hur du arbetar med aktiveringen hjälper dig i att förstå hur dina sociala medier samverkar, vilket underlättar när du följer upp aktiviteten i sociala medier. I praktiken handlar det (enligt mina planer) om tre innehållsytper; Innehåll för att generera räckvidd, innehåll för att skapa engagemangoch innehåll för att driva trafik. Däremot behöver du förstå hur du ska anpassa innehållet beroende på målgruppssegment.

Kortfattat syftar de olika innehållstyperna till följande:

  • Räckvidd– Fokuserar på medvetenhet snarare än engagemang. Mäts i räckvidd, exponeringar och frekvens.
  • Engagemang– Göra det så lätt som möjligt för mottagaren att interagera. Mäts i interaktioner.
  • Trafik– Prata om livsstilen kring samt specifikationer för att påminna mottagaren om produkter/tjänster.

Vad vill varje målgruppssegment ha av dig?

För att göra det lite mer komplicerat behöver vi fundera på hur din kommunikation bör anpassas beroende på vilken målgrupp du riktar dig till med beroende på vilken typ av dessa innehållstyper du vill dela. Som jag beskrev i framtagningen av personas påverkar hur vi triggas av hur vi tar emot olika typer av budskap. Desto mer relevant vi kan bli med dessa innehållstyper ju mer ökar chansen att de vi riktar oss till interagerar med oss.

Jag brukar tvinga alla, kunder och studenter, att fylla i den här som hjälp att fundera ut vad varje målgruppssegment vill ha av dem. Det hjälper oss framförallt när vi planerar för framtagandet av innehåll:

Kreativt koncept – Din röda tråd i sociala medier

En lyckad närvaro i sociala medier kräver att du lyckas sy ihop alla de olika aktiveringarna och innehållsdelarna, som du skapar för att nå olika mål för din närvaro, för att ge följarna en enhetlig bild. Du måste därför hitta din röda tråd genom sociala medier. Jag brukar kalla det för ”kreativt koncept”.

Vad vi oftast tenderar att vilja följa i sociala medier är konton som har en berättelse att följa. Vi är inte intresserade av enstaka inlägg, även om de är välproducerade enligt konstens regler. Allt vi gör i sociala medier, oavsett vem i vår målgrupp vi pratar med, måste ha ett sammanhang som bygger relationen med våra följare. Se till de som har det största följandet i sociala medier idag; Influencers. De lyckas med berättandet i en stor skala, oavsett plattform.

Det är lättare för en influencer. En individ kan bygga berättandet kring sig själv. Som företag i sociala medier behöver vi hitta något annat som kan leda kommunikationen i sociala medier. Somliga väljer att följa årscykelns olika möjligheter till teman, somliga sin övergripande kampanjplan, men oavsett behöver du hitta ett koncept som fokuserar på att genera värde för dina följare men samtidigt gör att du aldrig får slut på idéer på innehåll. Du behöver hitta ”den stora idén”, som oftast är väldigt enkel, som gör att du enkelt kan upprepa och skala ditt innehåll.

Vad är ett kreativt koncept?

Ett kreativt koncept är den enkla idén vi kan kommunicera kring. Nikes senaste års koncept ”It’s only crazy until you do it”, Klarnas ”Get smooth”, succéns Humble Brush ”There is no planet B”eller Humans of New Yorks enkla berättande koncept. De kan sätta olika innehåll i formatet och fortfarande hålla sig till samma koncept.

Att ta fram ett kreativt koncept kräver sin djupdykning i essensen av vad vi vill kommunicera. Ser du till de flesta kreativa koncept idag är det väldigt intetsägande. Det är för att de inte hittat kryddan som ger det lilla extra. Ska du prata om att stå upp för jämlikhet behöver du definiera exakt vad jämlikhet betyder för dig, och våga exkludera vad det inte är.

Hur hittar du ditt kreativa koncept?

Den största rädslan företag har när de ska skapa innehåll för sociala medier är att göra bort sig. Detta är en obefogad rädsla så länge du fokuserar på de gemensamma värderingarna och de oskrivna reglerna i ditt community. Det är också i dem du mest troligt hittar svaret på ditt kreativa koncept. Din uppgift är att hitta den gemensamma nämneran i kärnan i ditt community.

 

7. Kanalstrategi – Hur du tar dig an plattformarnas algoritmer

Det viktigaste att komma ihåg när du tar fram en strategi för dina sociala kanaler är att det inte bara handlar om din relation till dina (potentiella) följare utan även om deras relation till alla andra de följer. Vilket innehåll och vilken frekvens påverkas därför inte bara av vad du har möjlighet att säga utan även av vad din målgrupps community gör.

Att få ut sitt innehåll på en plattform är ett spel med algoritmer. Du behöver därför kartlägga hur din mest engagerade målgrupp interagerar med andra konton och användare samt vilket innehåll de konsumerar. För att kunna spela med algoritmen bör du se varje inlägg i sociala medier som en möjlighet att generera relation genom interaktioner.

Ta Instagram som exempel. Du kanske tycker att att du har möjlighet att skapa ett kvalitetsinlägg i veckan till Instagram, din målgrupp skulle inte engagera sig i det innehåll du skulle kunna skapa om du sänkte kvaliteten och ökade frekvensen. Riktar du dig däremot mot en målgrupp som följer konton som inte bara har en högre frekvens i sin postning, och därmed möjliggör fler interaktioner. Följer din målgrupp dessutom personer som postar på Stories, och därmed aktivt går in och spenderar några sekunder här och där under dagen med ett konto, så ställer de sig ännu högre i rankingen för att placera sig i din målgruppsflöde. Du behöver alltså inte bara öka din tilltänkta frekvens utan även fundera på hur du ska använda Instagram Stories för att nå ut till din målgrupp.

För att bemästra en kanal och dess algortimer behöver du skapa en strategi för:

  • Funktioner– Vilken typ av inlägg eller aktivitet du ska göra (bild, video, länk, live, händelser, event osv)
  • Interaktioner– Vilken typ av interaktioner du är ute efter (3-sekundersvisning, like, delning, klick)
  • Frekvens– Hur ofta du ska göra inlägg (2-14 inlägg vecka)
  • Format– Vilka format ett inlägg ska ha (9:16 video på 15-60 sekunder, slideshow, 16:16 bild)

 

Vilken typ av funktion?

Funktioner är lösningar de olika plattformarna tagit fram för oss för att möjliggöra interaktion. Beroende på vilken funktion vi använder formaterar vi innehållet annorlunda och kan få ut olika typer av interaktioner.

När du bestämmer dig för vilka funktioner du ska använda behöver du, såklart, fundera på vad du vill ha sagt men även hur du tror din målgrupp vill interagera med dig. Gå till vad du listat som beteenden i sociala medier i de personas du tagit fram. Kanske vill en följare helst klicka sig vidare och läsa en artikel via en länk, en annan vill ha en bild att tagga sina vänner i medan den tredje vill interagera med dig på Instagram Stories.

Kom ihåg; Plattformarna är en efterkonstruktion för att speglade av våra sociala beteenden. Det är upp till dig att vara kreativ i hur du använder dem.

Vilken typ av interaktion?

När du planerar för ditt innehåll i sociala medier behöver du fundera över vilken typ av interaktion du vill ha av dina följare. Framförallt sett till algoritmen utifrån vilken funktion du planerar att använda. Vill du ha den minsta möjliga interaktionen? Då ska du fokusera på att skapa ett inlägg som får mottagaren att klicka på ”visa mer”. Vill du visa på fördjupad relation? Då kanske du ska ta fram en video som får mottagaren att titta längre än 25 % av videon.

Jag brukar använda mig av den här kartan när jag planerar för vilka interaktioner jag vill åt:

Vilken frekvens?

Den frekvensen du beslutar ha i dina sociala medier bör vara en kombination av:

  • Hur hög grad av inlägg du har kapacitet att producera
  • Hur ofta dina följare vill ha kontakt med dig
  • Hur ofta dina följare

Det kommer vara en kompromiss mellan dessa tre. Mest troligt kommer du se att du inte har kapacitet att producera så mycket innehåll som dina följare kräver i förhållande till dem de följer. Du kommer därför mest troligt anpassa idealfrekvensen efter vad du har kapacitet till. Det är ok, så länge du planerar ditt resultat därefter.

Kom ihåg att nyckeln till framgång i att producera innehåll för sociala medier är att dela upp ditt tilltänkta innehåll i flera delar. Ett budskap, en mottagare, ett mål. Rätt snart inser du att vad du vill kommunicera i ett enskilt inlägg är för mycket för vad formatet kan hjälpa dig med. Så, dela upp det tilltänkta inlägget i flera inlägg och du har skapat tre inlägg av ett inlägg!

Vilken typ av format?

Vad de flesta menar när de ber om en beskrivning på hur de ska lyckas i sociala medier är ”kan du snälla bara berätta hur jag ska utforma mitt innehåll?”. 5500 ord lästa senare anser jag att du är redo att ta åt dig av hur du ska anpassa innehåll för sociala medier.

Har du svaret jag är ute efter? Formatet är det enkla.

Vill du veta vilka format som är bäst lämpade kan du läsa om det i Facebooks tips för företag. Utmaningen ligger inte i att formatera inlägg korrekt; Det ligger i vad du fyller formatet med.

8. Roller och ansvar

Organisaera sig kring sociala medier kan innebära vissa föränderingar i arbetssätt hos din marknadsavdelning. Att veta vem som involveras av vilka delar av sociala medier är viktigt för att arbetet med sociala medier ska kunna hålla den höga takt det kräver. Hur du kan tänka i denna roll- och ansvarsfördelning har jag skrivit om här.

 

Applicera denna guide för hur du tar fram en strategi för sociala medier hos dig

Hoppas det här gav dig några tankar på hur du kan göra din strategi för sociala medier mer social! Berätta gärna om det var aanvändbart.

 

Detta behöver du i din organisation för att kunna arbeta med sociala medier

Sociala medier, ett begrepp som gett de flesta marknadschefer lika mycket huvudbry som det väckt nyfikenhet. Några har anammat det helhjärtat sedan dag ett, utforskat och byggt upp processer för hantering av plattformarna medan någon har slagit det ifrån sig i största möjliga mån. Gemensamt för båda fallen är att arbetet med sociala medier sträcker sig över växande antal individer och funktioner och frågeställningen kring organisering verkar aldrig få en optimal lösning.

Då jag allt mer ofta får jobba med organisering i sociala medier, samt hjälpa till med rekrytering och kompetensutveckling, tänkte jag att det var läge att skriva ner några tankar kring vilka kapabiliteter som behövs i en organisation för att kunna jobba med sociala medier. Detta är mina generella tankar från att ha satt mig in i uppåt 300 organisationers utmaningar med sociala medier.

Låt oss se om du känner igen dig!

En tillbakablick som hjälper oss titta framåt

Jag firar snart 10 års jubileum i att ha jobbat med sociala medier och oj så mitt arbete förändrats genom åren. Från att ha gjort precis allt till att göra punktinsatser. Min resa tycker jag att säger en hel del om hur organisationers arbete med sociala medier växt fram, hur de mognat samt om vilka krav som ställs på dem idag. Därför vill jag dela mina upplevelser med er för att ge er perspektiv på vad som krävs för att klara arbetet med digitala kanaler imorgon.

Ni som inte behöver den här genomgången kan scrolla ner till kapitlet om kapabiliteter nedan.

2009

När jag tänker tillbaka på första gången då jag kom i kontakt med en organisationsnärvaro på Facebook och Twitter såg saker lite annorulunda ut, men var rätt mycket detsamma. Jag var ansvarig för Ekonomihögskolans studentrekrytering och vi skulle genom närvaro på mässor fånga upp studenter till vår ”kampanjsida” på Facebook. Erik, som då var informatör på Växjö Universitet (Linnéuniversitetet numer), var ”tidigt ute” och visade vägen.

2010

När studietiden var över flyttade jag till Stockholm, fick jobb på en reklambyrå som skulle vara den första att på riktigt integrera kampanjer digitalt. ”Gör det du gör för dig själv för våra kunder” sa chefen. Det året lanserades annonsering på Facebook, en kund var tidigt ute och jag minns första mötet på Mediabyrån när jag och Sandra träffades första gången. De yngsta på respektive byrå som skulle ta hand om det här.

2012

Ett år senare, på en ny byrå, springer jag ut på Sveavägen en lunch och ropar till hela världen att Facebook-sidor har kommit! Wow. Så mycket kul det ska gå att göra nu.

2013

Dock är kunderna fortfarande tveksamma och få vill börja använda sociala medier. Jag försöker hitta min plats och känner mig osäker på inkomstformen ”anställning” då företag gärna vill ha en social media manager men inte ser nyttan av en, så jag bestämmer mig för att starta eget.  En fullservice-tjänst i en person som tar hand om allt från strategi, planering, innehållsframtagning, administration, annonsering och analys. Väldigt poppis hos de som saknar kompetens men inte kan ta in en heltidsanställd.

2017

”Social first” vill kunderna beställa. Byråerna sliter sitt hår. ”Hur fungerar egentligen algoritmen?”, ”Måste vi klippa videos för sociala medier annorlunda än de som ska visas på TV och bio?”, ”Varför engagerar folk sig?” och ”Vi kanske ska starta en distributions-enhet som också gör online PR och Facebook- annonsering”. Stressen över att anamma ett arbetsätt som går i synk med digitala kanaler har aldrig varit större. Förutom att hjälpa byråer ”täcka upp” och styra upp kundernas processer och hjälpa dem bli bättre beställare (internt och externt) så utbildar jag mer än någonsin hos företag, på öppna kurser samt på YH-skolor. Att sköta sociala medier operativt och ta fram innehåll till sociala kanaler sköter företagens redaktörer själva (med min input och kick-ass innehållsplaner styrda efter specifika KPI’er integrerade med strategin, såklart).

2019

Vi har just avslutat januari, och aldrig har jag fått så många frågor kring vad kompetens för digitala kanaler, genomgång av rollbeskrivningar och marknadsteam. En annan vanlig fråga är ”behöver vi verkligen en byrå?”. Det är inte längre en fråga OM sociala medier (aktivitet och innehåll i digitala kanaler) utan hur stor ansats (hur många som behövs i ett team) och vem som ska göra det (inhouse eller byrå).

Så jag tänkte att det var läge för ett blogginlägg om vilka kompetenser och vilket ansvar som behövs för att kunna arbeta med sociala medier.

9 kapabiliteter för att jobba med sociala medier

Oavsett om du hittar en person som kan köra en one-man-show, vill sprida ut ansvaret i ett helt team oavsett roll eller lägga ut allt på en byrå så finns det några kapabiliteter och ansvarsområden som behövs för en närvaro i sociala medier.

För mig är dessa kapabiliteter

  • Strategi: Omvärdera mål och övergripande planera aktivering
  • Leda: Projektleda och/eller produktionsleda arbetet med sociala medier
  • Planera: Sätta upp genomför plan för sociala medier, taktisk och praktisk
  • Skapa: Bild, video, text, sajt
  • Administrera: Posta och hantera
  • Community/support: Besvara inkommande kommentarer, generera diskussion och göra outreach
  • (Eventuellt) influencer-management: I bästa fall närbesläktat med community management (kanske även med annonsering) skillnaden är koppling till marknad och varumärke och inte kundsupport.
  • Annonsera: Hantera social annonsering, optimera målgrupper, bygga upp kontostruktur
  • Analysera: Sätta upp mätning, samla in data och följa upp aktivitet

Vi går igenom dem i lite mer detalj.

Strategi

Ett strategiskt angreppssätt på sociala medier är viktigit oavsett om ditt syfte med närvaron är att låta sociala medier leda, supporta eller följa upp er marknadsaktivitet. Utan en strategi och ett taktiskt angreppssätt så vet inte de personer som ska arbeta med sociala medier vad de ska jobba mot. De behöver ramar att verka inom.

Jag tror de flesta marknadsansvariga är kapabla att ta fram en strategi för sociala medier. Om inte research helt på egen hand så med input från en kollega eller en konsult som är insatt i spelplanen som sociala medier innebär.

Min åsikt är att en social media manager ska vara bidragande men inte ska vara ansvarig för sociala media strategin. Social media managern största värde är att kunna bidra med förståelsen för plattformarna. Med risk för att skjuta mig själv och mitt arbete i foten så anser jag att ett mer övergripande perspektiv kring delvis marknad och varumärke samt målgrupp och beteenden är viktiga för en social media strategi, snarare än dyka in i plattformsspecifika detaljfaktorer. Det är främst i de plattformsspecifika frågorna en social media manager kan bidra, det är också viktigt att få med som underlag i en social media strategi. Dock tycker jag att strategin ska integreras ur ett bredare marknads-, varumärke och säljperspektiv.

Roller för strategi

  • Marknadsansvarig
  • Head of Social Media

Projektledning och produktionsledning

Oavsett om du väljer att ha dina kapabiliteter för sociala medier internt eller om du vill lägga ut arbetet på en byrå så kommer du internt behöva någon form av projektledning, i bästa fall även produktionsledning. Du behöver ha förståelse för det arbete som krävs för att ta fram innehåll och du behöver utifrån detta kunna koordinera aktiviteten i sociala medier med dina andra marknadsaktiviteter. Det är ditt jobb att ha

Roller för ledning

  • Marknaskoordinator/-assistent
  • Kommunikationsansvarig
  • Social Media Manager

Planering

Planering och adminsitration är vad jag idag tycker är en social media managers främsta roll. Anledningen att jag vill skilja dessa kapabiliteter åt är för att planering även kan göras av en extern funktion alternativt en strategks projektledningsfunktiont internt. Planeringen för sociala medier idag är extra viktig. Delvis för att kraven på kvantiteten av innehåll är stor vilket medför stora produktionsvolymer att planera för, men även för att vi behöver veta vad vi vill ha ut av varje enskild post för att kunna följa upp och veta vilken effekt vi får av sociala medier.

Roller för planering

  • Marknadskoordinator/-assistent
  • Social media Manager

Produktion av innehåll

När det finns en strategi för sociala medier samt en tydlig plan men specifikationer på innehåll är det enklaste i arbetet med sociala medier att producera innehåll. Yrkeskategorierna för att ta fram innehåll har växt fram till fantastiska hantverkare som vet precis hur innehållet ska produceras om de får en tydlig beställning. Däremot behöver vi komma ihåg att det inte alls är samma sak att ta fram en välskriven och precis text för webben som att skriva copy för sociala medier. Inte heller är det samma typ av kompetenser som arbetar med att ta fram video som är duktiga på grafisk design.

Du behöver alltså se över vem som gör vad. För produktion av innehåll ser jag för de flesta organisationer det största värdet att ta in externa resurser, om din innehållsproduktion inte är så pass stor att den sträcker sig över flera enheter i organisationen eller din affär bygger på innehållsproduktion.

Roller för produktion

  • Content Manager/redaktör
  • Copy/textredaktör
  • Videoproducent
  • Grafisk designer

Externt

  • Frilansare (grafisk designer, videoproducent eller/och skribent)
  • Sociala media byrå
  • Videoproduktionsbyrå

Adminsitration

Administration av sociala medier innebär hantering av konton, förhoppningsvis går det nära i hand med även community management. Detta är också, likt namnet antyder, en klassisk kapabilitet hos en social media manager. Administration kan också innebära uppföljning av redaktionell (organisk) aktivitet i sociala medier och eventuell insamling av statistik till personen som ska analysera sociala medier.

Roller för administration

  • Marknadskoordinator/-assistent
  • Social media manager
  • Content manager
  • Redaktör
  • Community manager

Community Management och kundsupport

50 % av alla aktivitet i sociala medier bör bestå av community management eller kundsupport. Det här tycker i alla fall plattformarna. Din närvaro i sociala medier handlar om att ta hand om dina kunder och bygga relationer i ditt community. Gör du din sociala media närvaro rätt så kommer du ha många frågor att hantera i dina sociala kanaler – Då vill du ha en relationsperson hos dig som tar hand om dem, i nära samspel med marknad.

Roller för community och support

  • Community manager
  • Influencer Manager
  • Kundsupport

(Alltså inte marknadskoordinator, om inte en liten organisation, ellercontent manager)

Influencer Management

En del av dessa 50 % av din närvaro i sociala medier som består av andras aktivitet i sociala medier kan tilldelas influencers. Att jobba med Influencers idag består delvis av att förhandla ersättning och komma på kreativa idéer, som passar in i både influencers kanaler men även i din marknasplan, men även av att hantera relationerna med influencers löpande. Det är ett PR-arbete som pågår 24/7 där du i bästa fall har en relationsperson på plats som både kan bygga och upprätthålla relationer.

Roller för influencer management

  • PR-ansvarig
  • Community Manager
  • Influencer Manager
  • Social media manager (beroende på typ av person)

Social annonsering

Nu kommer vi till en klurig bit. Klurig för att de flesta organisationer idag underskattar kompetensen som krävs för att hantera annonsplattformarna i sociala medier. I takt med att organisationer blir bättre på att förstå att olika personligheter och de anställdas kapabiliteter börjar de bli bra på att se hur arbetsuppgifter kan kategoriseras i olika dicsipliner. Att hantera marknads- och varumärkesfrågor och kreativt ta fram innehåll som ligger nära vad ens målgrupp vill konsumera är inte detsamma som att kunna hantera Facebooks budförarande av annonser och kunna optimera målgrupper och budget därefter. Däremot kan de personerna ansvariga för sociala medier lära sig! De behöver bara få hjälp med uppsättning och förstå vilka KPI’er de ska optimera för. En konsult eller en byrå kan hjälpa till med detta.

Det kan också finnas en risk att lämna allt ifrån sig till en byrå och sätta en ”checkbox” på allt. Många företag som jag träffar är besvikna på samarbetet med de byråer som sköter deras social-annonsering. I 75 % av fallen tycker jag ”felet” ligger hos kundernas beställlning. Social-annonsering är mer dynamiskt än traditionell reklam, vilket gör att alternativen för annonseringen är fler. För att lyckas med annonsering i sociala medier behöver du vara duktig på att ställa frågor kring vad plattformen kan göra och anpassa din beställning därefter.

Roller för annonsering

  • Digital/Onlinemarknadsförare
  • Paid media manager

Externt

  • Digital media-byrå
  • Social media-byrå
  • Frilanskonsulter

Social media-analys

Det fantastiska med sociala medier är att du kan få så många detaljerade svar kring din målgrupp och deras beteenden. Nu tänker jag inte bara på det Mark Zuckerberg får stå till svars för i senaten angående exemplevis Audience Insights, jag tänker istället på att varenda inlägg du gör i sociala medier är en fråga till målgruppen om vad de tycker och tänker. Hanterar du din insiktsprocess rätt kan du få svar som kan spela roll både för din marknadsaktivitet och din affärsutveckling.

Att arbeta med analys är en kapabilitet i sig. Du kanske har ett team som analyserar media, trafik och kunddata. Däremot tror jag det krävs ett ytterligare lager av marknadsmässiga och strategiska frågeställningar för att analysera framång och målgruppensbeteenden i sociala medier. Förmodligen behöver du fler personer som arbetar med att ta fram insikter för din sociala media-analys; Någon som är bra på att ställa frågorna och någon som är bra på att ta fram datan med svaren.

Roller för analys

  • Webbanalytiker
  • Data Manager
  • Social media manager
  • (Marknadskoordinator, marknadsansvarig)

Externt

  • Digital media-byrå
  • Social media-byrå
  • Frilanskonsulter

Fördela kapabiliteterna i organisationen

Jag tror du kan hitta och utveckla många av dessa kapabiliteter i din organisation. Viktigast är att komma ihåg att en person inte kan göra allt. Sociala medier består av plattformar med tydliga funktioner och till större delen användargenererat innehåll. Varumärken har bjudits in att medverka, och de flesta användare vill faktiskt interagera med dem.

Berätta gärna om dina goda erfarenheter i att utveckla din organisation i arbetet med sociala medier.

 

12 tips på hur du lyckas som frilansare

Det är den tiden på året då många av oss funderar på om det är dags för nästa steg mot en ny roll, till ett nytt företag eller kanske ett karriärbyte. Några kanske till och med funderar på att bli sin egen chef genom att starta ett företag, några av dessa kanske vill bli frilanskonsulter.

Med sex års erfarenhet av att vara en egen konsult, och ett väldigt aktiv Instagram och LinkedIn-flöde, så får jag många som ber om tips och råd för hur man lyckas som egen. Därför tänkte jag berätta om några bästa tips som kan hjälpa dig ”lyckas” som frilansande konsult för er som är nyfikna på att prova en ny arbetsform.

1. ”Ha alltid något du kan sälja för 5 000 SEK”

Det bästa rådet jag fick när jag började frilansa var ”ha alltid något du kan sälja för 5 000 SEK ex moms”. Såklart har du säkerligen en större idé om vad du kan hjälpa kunden med, men genom att låta kunden ”prova på” ert samarbete kan ni båda bli trygga med att ni kan arbeta tillsammans.

På samma sätt tar jag extremt sällan uppdrag under 5 000 SEK, den ofakturerbara uppstartstiden blir för omständlig för att ersättningen ska motsvara arbetet.

 

2. Känn dina marknadsföringskanaler

Ska du vara egen, frilans eller driva byrå, så behöver du släppa rädslan för att vara publik och att säga fel. Genom att våga uttala dig i allt från kommentarer i sociala medie-trådar och inlägg till att ställa dig på scen under en branschkonferens kommer du plantera små frön som sedan kan hjälpa dig om ett år.

Nu behöver du inte bli en ”influencer” med ett snyggt flöde på Instagram, starta en blogg eller skaffa 3000 kompisar på LinkedIn – Men kom ihåg att varje chans till kontakt kan leda till en möjlig kund så småningom.

 

3. Fokusera mer på dina relationer än att bygga upp ett snyggt yttre

De mest framgångsrika konsulter och byråer jag känner tillhör inte gruppen med de snyggaste sajterna. Ändå lägger så många så mycket tid på att ta fram ett snyggt yttre. Vad de istället gör är att vårda sina relationer genom att alltid sätta kunden först, sina branschkollegor sedan och efter det alla andra.

Såklart finns det någon slags hygienfaktor i att du behöver se professionell ut, men jag tycker många lägger alldeles för mycket tid på sitt visuella. Våga, optimera senare, och gå ut och hitta nya relationer att vårda.

 

4. 60 % uppbokat, 40 % rörligt (inkomst)

Tidigare brukade jag försöka ha 60 % av min beläggning uppbokade på löpande uppdrag, resterande tid skulle gå till kortare projekt (strategi, föreläsningar, kampanjarbete). Numer utgör utbildningar, föreläsningar och workshops dessa 60 % (inkomstmässigt), vilka jag försöker ha uppbokade på ett 5 månaders perspektiv.

Det är en trygghet att vara uppbokad, det blir lättare att sova på nätterna, men kom ihåg att du inte behöver vara det till 100 %. Lämna utrymme till att kunna ha ett inflöde. Det gör det också lättare om du skulle tappa löpande kunder och inte behöva starta upp nya säljprocesser från början.

 

5. Dela in leads efter säljcyklarna två veckor, en månad eller ett halvår

Ibland tar det längre tid att få ett uppdrag än du beräknat, ibland går det mycket fortare. Det kan vara knepigt i början att uppskatta hur lång tid det tar mellan en förfrågan till att du får ett godkännande på ditt förslag. Det i sin tur kan få konsekvenser på din beläggning (=hur uppbokad du är).

Jag brukar lista mina leads/förfrågningar utifrån olika uppskattade säljcykler. På så vis kan jag hålla koll på hur många typer av uppdrag jag har på ingång och när jag kan tänkas få in dem. Ser jag att det börjar ta slut på leads/förfrågningar i listan på halvårs-säljcykeln vet jag att jag måste göra något för att få in fler. Är det tomt i månads-säljcykeln måste jag springa på två-veckors uppdragen.

 

6. Överboka dig

Den främsta sanningen du behöver leva efter som frilansare är att kunderna styr din tid. Du kan göra mycket för att påverka uppdragen och dess projekt, men du kommer alltid behöva anpassa dig till kundens schema. Ibland dras projekten ut på tid, för att kunden inte är där den hade önskat vara, och då blir projekten och din fakturerbara tid förskjuten. Ditt enda sätt att på något sätt ha kontrollen över att kunna styra dina parallella projekt är att överboka dig.

Och det kan bli ett redigt h-vte ibland när planeringen inte går ihop och uppdragsgivare som bokat upp mycket tid förskjuter projekt, eller lägger på fler timmar, samtidigt som du har hunnit starta upp andra uppdrag att leverera. Som tur är går allt i vågor och du blir bättre på att prognostisera utifrån vad du ser i kundens organisation.

 

7. Kommunicera och var alltid proaktiv

Hela värdet av vad du gör och ditt existensberättigande för din kund ligger i din leverans. Du är produkten som de ska uppskatta och uppleva att tillför något utöver problemet du löser, för du är utbytbar. Din kommunikation och din proaktivitet utgör det främsta upplevda värdet av vad du gör, att nå avtalad leveransresultat är en hygienfaktor.

Jag kan tänka mig att ni är flera i din bransch som kan leverera exakt samma tjänst och lösning. Återkoppling är därför din främsta leveranspunkt. Detta är särskilt viktigt i de fall du överbokat dig och behöver kommunicera projektets aktuella tidplan och vara tydlig med kunden vad du behöver för att kunna leverera till vilken tidpunkt för att ni ska nå utsatt deadline.

Och puuuuh, detta är det svåraste. Antagligen där jag själv oftast misslyckas.

 

8. Läs mellan raderna

Konsultens främsta super-skill är att kunna läsa mellan raderna. Du känner säkert igen dig i att kunden kommer med antingen en specifik fråga, samtidigt som de egentligen vill något helt annat, eller att de inte har någon särskild fråga alls (exemplevis ”Vi vill göra digital marknadsföring”).

Det är upp till dig att problematisera och hitta rätt lösning för det kunden e-g-e-n-t-l-i-g-e-n frågar efter. Ställ frågor och våga ge kunden olika alternativ på lösningar.

 

9. Lista alltid arbetsuppgifter

Missnöjda kunder handlar om att din leverans levt upp till deras förväntan. För mig är det därför väldigt viktigt att utbilda kunden i offertförfarandet och göra kunden medveten om vad den beställer. Förutom att prognostisera resultatet, beskriva arbetssättet brukar jag ha som vana att alltid lista arbetsuppgifterna och beståndsdelarna av leveransen. Även om kunden bryr sig om resultatet tycker jag att det är bra att ha det avtalat på förhand.

Det gör det också lättare att prioritera i projektet. När kunden vet vad leveransen består av kan du ställa kravet på att de ska (hjälpa till) att ta beslut kring vilka arbetsinsatser som ska prioriteras.

 

10. Var en allvetare, men ha dina specialistområden

Snart 6 år av frilansande och nära 200 organisationer – Jag kan inte ens räkna upp hur många olika titlar jag har haft. Det är det jag gillar absolut bäst med att vara frilans! Blir jag extra nyfiken på något kan jag ta ett uppdrag, utvecklas inom det och leverera. Jag får vara fri från titlar och processer som kan behövas hos byråer.

Dock har jag mitt specialistområde, som också är anledningen till de flesta av de förfrågningar jag får in. Ja, sociala medier såklart. Många av er vet säkert inte att jag gillar off-page SEO och länkstrukturer samt att jag älskar att bara sitta och skriva webbcopy eller översätta app-copy. Något jag heller inte berättar är att jag kan det mesta om WordPress (och liknande plattformar) om det krisar, jag tycker bara det är tidskrävande och försöker mest ofta få någon annan att göra det.

Jag tror det är farligt att snöa in sig allt för mycket på bara ett ämne. Jag tror även man kan leverera så mycket mer om man är hyfsat bra på närliggande ämnen till sitt specialistområde. Även om min bransch har sina tydliga avgränsningar så tror jag att du kan känna igen dig även i din bransch.

Detta är några av alla de uppdrag jag fått beställning på (och levererat) genom åren:

  • Digital taktik
  • Varumärkesstrategi
  • Mediabudgetering/planering
  • Digital marketing manager (löpande)
  • Social media strategi (+guidelines och policys)
  • Social media management
  • Social media analys
  • Social ads (Facebook, Twitter, LinkedIn)
  • Community-strategi
  • Community management
  • Innehållsplanering
  • Innehållsanalys
  • Innehållsproduktion
  • Produktionledning av innehåll
  • Influencerstrategi
  • Influenceroutreach
  • Förstuidier e-handel
  • Strategi för e-handel
  • Projektledning för e-handel
  • Webbanalys + Trafikanalys
  • Konverteringsoptimering
  • Webb-copy
  • App-copy
  • Sökordsanalys
  • AdWords-annonsering
  • On-page SEO
  • Off-page SEO
  • WordPress-utveckling
  • E-postmarknadsföring
  • Marketing Automation-strategi
  • Förstudie kompetensbehov
  • Författande av rollbeskrivningar
  • Osv
  • osv

 

11. Vårda din hybris

Det finns ingen annan som kommer tala om för dig vad du behöver göra. Det finns ingen annan du kan förlita dig på att kommer pusha dig att utvecklas. Ingen kommer tala om för dig att du har gjort ett bra jobb. Hybris, övertro på sin prestation, är en överlevnadsegenskap om du ska klara av att motivera dig att presentera varje morgon, timme under dagen och kväll.

När jag tvivlar är mitt bästa trick är att ställa mig själv frågan:
”Känner du till någon annan som skulle kunna göra det här bättre? Nä, just det!”

 

12. Ta hand din hjärna

Din hjärna är ditt främsta verktyg när du ska lösa problem åt dina kunder. Ta hand om den! En stor drivkraft jag ser hos mina frilanskollegor är möjligheten att få jobba med det man älskar precis så mycket som man vill. Det är en extrem lyx, men det kan därför vara ännu svårare att övertala sig om att vara ledig ibland. Även om du vet att hjärnan behöver ha tråkigt för att återhämta sig.

Det kan handla om 20 minuter i en fåtölj/på en bänk utan input då och då. Kanske bara på att fokusera på att vika tvätt eller att handdiska. Våga ha tråkigt, våga framförallt att inte prestera!

 

Hoppas det här var hjälpsamt! Dela gärna dina bästa tips i kommentarsfältet.

 

Mot ett framgångsrikt 2019!

 

Ladda ned – 7 tips för att lyckas med Instagram Stories

Instagram Stories är kanske mitt favoritintresse sedan ett år tillbaka. Jag har labbat med kunder, jag har labbat med kompisars (företags)konton och jag har framförallt labbat med mitt eget konto. Dels för att det är kul, jag älskar samhörigheten som kommer från att dela men även för att se hur vårt beteende kring den typen av format ser ut. Du kommer ju en användare mycket närmre.

Medan Stories-konsumtionen blomstrar och Insta ännu inte stramat åt algon allt för hårt tänkte jag ge er mina bästa tips. Den här bilden kan ni ladda ned och dela med era kollegor/blivande Instagram Stories Stjärnor, om ni vill.

Det här är mina 7 tips på hur du framgångsrikt arbetar med Instagram Stories.

  1. Frekvens – Minst 10 om dagen för att både algon och dina följare ska se dig i flödet. Upp till 25 stories/dag ökar bara tittarantalet.
  2. Öppningsgrad – För att du ska hålla dig långt framme med din avatar och få personer att se att du lagt upp en story är det viktigt att de väljer att öppna din story direkt när de kommer in på Instagram. Därför behöver du se till att bygga en nyfikenhet kring vad du lägger upp.
  3. Story – För att bygga en nyfikenhet behöver du bygga ett narrativ kring dina Stories som gör att de som följer dig vill hänga med i din berättelse. Det gör du enklast genom att alltid bygga vidare och följa upp saker du delat, istället för att dela sporadiska inlägg om vad som är framför dig precis just nu.
  4. Variation – För att du ska bygga en nyfikenhet behöver du även variera ditt innehåll. Inte bara när det kommer till inom vilka ämnen du delar saker (ex träning, jobb, andra intressen) utan även formaten som video, stillbilder eller boomerangs.
  5. Öppenhet – Det allra lättaste sättet är att bygga innehållet på öppenhet i en grad du inte delar på andra ställen. Stories är ett mer ”intimt” medium där du kan bjuda dina följare ”behind the scenes”. För företag innebär det dela med av kontoret/lagret, för individer mer vardagliga tankar som andra kan känna igen sig i.
  6. Andra människor – Någonstans har vi alla en skvallertant i oss, och likt i andra sociala kanaler gillar vi att socialisera. Vi vill också inte bara veta vad andra gör utan även vem de gör det med. Att få med andra i din story är också ett sätt att bygga nyfikenhet kring vad du gör.
  7. Humor – Glimten i ögat, underhållande och med självdistans. Vi tittar för att det är lättsamt och pepp fungerar mycket bättre än emo.

Listan på saker du INTE ska göra i Instagram Stories är desto längre. Det kanske känns läskigt, men glöm inte att våga laborera och ha kul med formatet! Använd funktionerna som erbjuds, skapa omröstningar, tagga kompisar, hashtags och framförallt platser. Rätt städer kan ge dig + 500 views.

Vilka är dina erfarenheter av Instagram Stories?

 

4 faser av företags mognad i sociala medier

Hur många företag kan du komma på som INTE arbetar med sociala medier idag? Antagligen kan du av de företag du känner till identifiera ytterst få företag som varken arbetar med sociala medier i form av närvaro i egna redaktionella kanaler, annonsering i sociala medier eller i form av ambassadörskap. Förmodligen är det ungefär en lika liten andel som saknar närvaro som den andel av dina vänner som saknar närvaro i sociala medier för privat bruk.

Även om de flesta företag på något vis är aktiva i sociala medier idag (nej, jag har ingen källa på detta) så har olika företag kommit olika långt i sin mognad i sin närvaro på sociala medier. Det är väldigt få företag som är nyttjar den fulla potentialen med sociala medier i det digitala ekosystemet.

Ha lite tålamod med mig, det var ett tag sedan jag skrev ett längre stycke än ett LinkedIn-inlägg. Jag har varit nerborrad i mina kunders värld och har halvdålig koll på vad ni andra jobbar med. Här kommer i alla fall en spaning kring vilka faser av mognad ett företag genomgår i arbetet med sociala medier, skrivet på planet ner till Web Summit i Lissabon.

Faser i företags arbete med sociala medier sociala medier

För min spaning har jag identifierat följande fyra faser i mognadsgrad:

  • Fas 1 – Kommunicerar med fokus på storytelling, värdeskapande och relationsbygge
  • Fas 2 – Specifik kommunikation med ett syfte per aktivitet
  • Fas 3 – Arbetar sekventiellt och datdrivet
  • Fas 4 – Agerar i centrum av det digitala ekosystemet

Fundera på var du befinner dig.

Fas 1 – Kommunicera med fokus på storytelling och relationsbyggande

Nivå: Intressebaserad aktivering

Det var 2008 och vi hade precis börjat tillåtas att som företag skapa grupper på Facebook. Tekniken möjliggjorde att vi kunde motta och vara på andra användares kommentarer och här tog företagens närvaro i sociala medier på riktigt språng. 2012 fick vi sedan en egen arena på Facebook kallat Sidor/Pages, vilket gjorde det hela mycket tydligare. Möjligheterna på Facebook gjorde att företag började se hur de på andra sätt kunde nyttja detta organiska medium likväl som andra och många började arbeta fram strategier och guidelines för sociala medier. Storytelling förstod vi att bör stå i centrum för kommunikation 2.0 om vi skulle lyckas bygga relationer i sociala medier.

Enligt min känsla, till viss del empirisk men absolut icke vetenskaplig, skulle jag uppskatta att 70 % av alla företag fortfarande kämpar med att lära sig kommunicera i sociala medier – På god väg på att lära sig att sociala medier är som en stor gruppchat där du inte kan komma ut med hela din historia på en gång utan har 3 sekunder på att få ut ditt budskap till en användare i sociala medier.

Kännetecken Fas 1:

  • Vet att målgruppen i sociala medier är viktigare att definiera utifrån intressen, även om demografi och geografi spelar viss roll
  • Avsatta resurser för att jobba med sociala medier
  • Pratar om värden för användaren snarare än klassiska USP:ar
  • Ställer frågor i sina inlägg
  • Särskilt anpassade format till sociala medie-inlägg
  • Har någon form av innehållsplan för sociala medier

Förbered dig för fas 2

Börjar du få grepp om vem som gör vad i din organisation och har börjat ta fram innehåll som en viss del av användarna responderar på? Då är det dags att börja få in fler och ge dem chansen att interagera ditt företag/varumärke!

Börja med att se över din aktivitet i sociala medier det senaste året och dela in aktiviteter (kampanjer eller enskilda inlägg) och dela in dem vad som gått bra och mindre bra.

Ställ dig frågorna:

  • Vad var syftet med den här aktiviteten? (Hade du inget särskilt syfte med aktiviteten kan du utgå från vad det resulterade med värdemässigt)
  • Utifrån syftet, såhär i efterhand; Vad visar bäst på aktivitetens framgång? Räckvidd, engagemang (interaktion/lästid/visningstid) eller konvertering (låt oss säga klick, sign-up eller köp)
  • Vad är särskilt tydligt med den här aktiviteten, och vad är mindre tydligt?
  • Skulle jag om jag skrollade igenom flödet på 2 sekunder uppfatta vad avsändaren vill säga mig?
  • Om jag skulle dela upp det här aktiviteten i flera aktiviteter, hur hade jag delat upp det då?

Fas 2 – Ett budskap per post

Nivå : Beteendebaserad aktivering

Informationsöversvämning och filtrerade bubblor. Åratal av producerat kvalitetsinnehåll för oss sociala användare att konsumera. Företag i fas 2 inser konkurrensen och vet att de bara har två sekunder på sig att attrahera en användare. Därför har företag i fas 2 börjat fundera på hur de kan dela upp en aktivitet i sociala medier i flera delar för att göra det lättare för användare i sociala medier att ta åt sig av budskapet.

Kännetecken Fas 2

  • Vet att målgruppen i sociala medier inte bara är viktigt att definiera utifrån intressen (samt demografi och geografi) utan fokuserar även på att studera användare efter beteendemönster i digitala kanaler
  • Avsatta resurser för att jobba med sociala medier OCH framtagning av innehåll till sociala medier
  • Har en innehållsplan utifrån posttyper samt specifika syften för varje post
  • Optimerar innehåll utifrån kanal
  • Delvis koll på hur algoritmen fungerar

Förbered dig för fas 3

Nu när du vet hur du skapar ett visst inlägg i sociala medier för att uppnå räckvidd, engagemang eller vidare konvertering är det dags att börja bli mer datasmart. Börja lista vilka interaktioner du kan spåra vid varje aktivitet och vilken data du kan extrahera från det för att nyttja i nästa steg. Tycker också du ska se den här dragningen från SocialView på Internet i Fokus och läsa Jespers bok.

Fas 3 – Arbetar sekventiell och datadrivet

Nivå: Databaserad aktivering

Hallå! Här finns ju massa data att hämta à la Cambridge Analytica och Trump. AdWords-folket har börjat se värdet i Facebook-annonsering och skapar preformance marketing team som växer allt mer ihop med det redaktionella földet i sociala kanaler. Företag nyttjar messenger och Instastories för att placera sig bättre i relation till algoritmen och har för användaren/följaren/kunden en mer sammasydd närvaro i sociala medier.

Kännetecken Fas 3

  • Studerar målgruppens beteende i sociala medier och jobbar med submålgrupper utifrån beteendetyper i sociala medier
  • Optimerar innehållsplanen utifrån specifikt innehållssyfte, övergripande storytelling samt algoritmerna
  • Vet hur kundservice, redaktionellt och annonsering i sociala medier samspelar för en enskild kanal och låter dessa planer synkas med varandra

Förbered dig för fas 4

Våra egna sociala kanaler (redaktionellt och köpt) är bara en del av sociala medier. Vad våra följare, kunder, samarbetspartners och ambassadörer/influencers gör i sociala kanaler har även inverkan på aktivitet i sociala medier. Den sammanlagda inputen från all denna aktivering är idag en viktig drivande del av vår affär, med potentialen att vara ännu mer kraftfull.

Släng ut allt du gör, börja på ett vitt papper.

  • Om du kunde kasta ut alla system och processer du har i din verksamhet idag:
  • Hur skulle du vilja att det fungerade?
  • Vad skulle du vilja kunna spåra?
  • På vilka plattformar?

Känns detta svårt?

Börja med den enkla vanliga köpresan för din kund (åtminstone en av dina personas) och rita ut:

  • Vilken informationsinput behöver en individ i vardera steg? Och i vilken frekvens?
  • Vad triggar en individ i vardera steg?
  • Vilken datainput och -output behöver du ha i varje steg?
  • Vilka kanaler behöver du att spela med?
  • Vilka aktiviteter behöver du skapa?

Fas 4 – I centrum av digitala ekosystemet

Nivå: Alltseende Zeus (eller kanske Heimdal, för er som förstår den referensen)

Sociala medier är ett kärnfullt vapen som tillåter oss jobba organiskt för att generera dynamisk närvaro, oavsett vad rykten säger gällande räckvidd på vissa av plattformarna. Det finns extremt mycket att data att hämta om vår målgrupp, potentiella kundgrupp och faktiska kunder, som kan utveckla vår affär och marknadsföring i andra kanaler. På gott och ont (se det här klippet, gör det bara. Begreppet ”social first” innebär för mig så mycket mer än att optimera innehåll (exempel videos) för sociala medier. För mig är ”social first” är att låta hela vår marknadaktivitet (preformance, branding, influencers) ta språng från sociala medier.

Det här är vår stora utmaning inför 2018.

Kännetecken fas 4

  • Pratar inte bara om customer/user acquisition, customer/user activation, customer/user relations, Ett synkat team som rapporterar beställer datainput och levererar dataoutput på daglig basis.
  • Processer på plats där knapparna är redo att tryckas på när en avsatt triggerpunkt berörs.
  • Fullkomlig koll på hur Facebook använder de viktigaste 300 datapunkterna om vardera användare för att välja ut ett inlägg 1500 att visa för en användare
  • Diskuterar dagligen frekvens i kommunikation över flera kanaler och livslängd hos följare samt kunder
  • Jobbar med parallella kommunikationsflöden för specifika syften och har även optimerat dem för olika sub-målgrupper (baserade på beteendetyper eller intresse)

Är du i fas 4?

Grattis, vilken dröm! Jag vill jättegärna bjuda dig på lunch, eller rockkonsert. I min värld är detta någon slags utopi där jag inte ännu förenat teori med praktik. Dock tror jag inte att det är tekniken som begränsar oss att uppnå detta längre.

Trots att jag fått jobba med att, i olika omfattning, få utveckla över 100 företags närvaro i sociala medier så har jag fått jobba med ytterst få företag i fas 3 och fas 4. Det är där jag vill vara för att utmanas, lära och hitta processer som hjälper organisationer att klättra i mognadsgrad.

Känner du igen dig i att du:

  • Vet du redan hur du uttrycker dig i sociala medier?
  • Har en fungerande checklista på hur man tar fram ett sociala medie-vänligt inlägg?
  • Har respekt för dina följares uppmärksamhetsspann?
  • Produktion för innehåll och landningssidor på plats?

Kom igen då, ge mig något att bita i! Låt oss gräva och nyttja potentialen i det här. Just nu har jag tid över i januari, vi bokar en workshop till att börja med! (Innan dess har jag endast några (knappa) timmar över att hjälpa dig optimera din julkampanjer).

Sammanfattningsvis

Läraren kommer finnas där när du är redo, som det japanska talesättet säger. Stressa inte över att du inte kommit längre utan ha respekt för allt ni har att lära er i er oganisation. När du vet vad du har att lära är då du kan utvecklas som bäst.

 

5 modeller för att förbättra din närvaro i digitala kanaler

Vilken vår! Alla pratar om data och aktivering baserat på beteenden à la Trump, Facebook släpper uppdateringar i högre intensitet än någonsin, det är rea på att köpa räckvidd samtidigt som de ”mörka sociala medierna” som Snapchat, Instagram Stories, Whatsapp och Wechat tar över. Aldrig har det varit så kul och spännande att jobba med digitala kanaler!

Själv har jag spenderat de större delen av våren med att utbilda arbetsgrupper, yrkespersoner och YH-studenter i digitala kanaler. Uppåt 500 personer har jag fått chansen att testa modeller och arbetssätt med. Vi har haft skoj (det har iallafall verkat så) och jag tror att vi dessutom utvecklat många nya insikter under tiden.

Ni som har hängt med mig förut känner säkert igen det mesta, men jag tänkte ändå dela med mig av några av mina favoritmodeller att tänka i som jag tror kan vara hjälpsamma om du vill förbättra din närvaro i digitala kanaler.

Förbättra 1: Målgruppssegmentering

Att segmentera utifrån demografi, behov, intresse eller plats i köpresan är viktigt. Något vi ofta glömmer är däremot segmentering utifrån hur grupper av människor påverkar varandra. Det fina med digitala kanaler är att interatkion mellan människor sker mer intensivt samt att vi även kan studera hur det sker. När vi har en idé om hur interaktionen sker kan vi även nyttja den för högre relevans när vi riktar våra digitala aktiviteter. Vet vi vilka beteenden vi vill trigga är det även lättare att planera vilket innehåll vi ska ta fram samt för vilka kanaler.

Segmentera utifrån relation

Modell: Kartläggning närhet

Vad säger modellen?

Åh hörrni, det här är ju något jag skrivit massor om tidigare. Om ni tillhör min skara superfans eller skeptiker så har ni säkert applicerat detta. Ni som tillhör flocken, och ramlade in här av en slump kan läsa om att jobba med sin målgrupp <- där. Vad att segmentera utifrån relation innebär är att definera grupper utifrån hur nära dig dessa är, samt hur mottagliga de är för dig, din produkt/service och varumärke.

Försök sortera in din målgrupp i dessa tre grupper:

  • Superfans – De användare som är först att interagera med ditt innehåll, samt gör det ofta – Rekommenderar sannolikt / Högt engagemang
  • Skeptiker – Användare som behöver validering innan de engagerar sig – Neutral inställning / Neutralt engagemang
  • Flocken – Den stora massan som blir rekommenderade av andra – Neutral inställning / Lågt engagemang

Vi skulle även kunna göra modellen mer avancerad genom att kartlägga kritiker; De som talar om oss negativt. För vår digitala närvro spelar även dessa en stor roll, inte bara för att de sprider assocciationer kring vårt varumärke utan även för att de genererar interaktioner som påverkar hur vårt innehåll och våra aktiviteter sprids. Dock tycker jag att de grupper som ska få mest fokus när du arbetar med din digitala närvaro är de tre ovanstående grupperna. Kritiker är level 3 alternativt för enskilda fall.

Planera utifrån stereotyper

Modellen: Stereotyper

Vad säger modellen?

Percis som vi kan kartläggas kring våra personlighetstyper i verkliga livet kan vi studera hur vi väljer att interagera i digitala kanaler, och varför. På samma sätt som du är introvert eller extrovert, intuitiv eller sensiativ, i ditt sociala leverne i ”verkligheten” kan du ha liknande beteenden sociala avseenden i digitala kanaler.

De tre viktigaste sakerna att fundera på när det kommer till att aktivera i digitala kanaler tycker jag är de tre funktioner kanalerna frodas i för oss:

  • Identitet – Att vara en person.
  • Tillhörighet – Att vara en del av en grupp (officiellt eller inofficiellt) .
  • Bekräftelse – Försäkran om att vi är på rätt spår.

De digitala aktiviteter vi tar fram för vår målgrupp ska stärka dem i dessa avseenden. Vad som är drivkrafterna bakom dessa avseenden kan såklart variera både på intresse område och personlighetstyp.

Vi tror ofta att vi är unika i vårt beteende i digitala kanaler. Sanningen är den att vi inte alls är så unika som vi tror. Vårt beteende är rätt mycket detsamma. Se till de här streotyperna i digitala kanaler så hittar du de säkert i din bekantskapskrets.

Exhibistionsten

  • Inlägg: Gör en digital kampanj av allt denne gör.
  • Interaktioner: Gillar och kommenterar det mesta.
  • Innehåll: Videos och längre artiklar.
  • Triggers: Nyheter och bekräftelsestärkande

Taggaren

  • Inlägg: Väldigt sällan, isåfall polerat innehåll från särskilda tillgällen
  • Interaktioner: Taggar, skapar gruppchattar, delar via ”dark social” (direktmeddelanden, stories/snaps)
  • Innehåll: Långläsning
  • Triggers: Uppmärksamhetens centrum bland sina vänner

Lyssnaren (*host* stalkern *host*) 

  • Inlägg: Endast med nära vänner, alt. i grupper
  • Interaktioner: ”Dark social” (direktmeddelanden, stories/snaps)
  • Innehåll: Memes
  • Triggers: Relationsbyggande

Överaktiva delaren 

  • Inlägg: Allt. I hopp om att vara genuin.
  • Interaktioner: Gillar, kommenterar och delar det vänner och varumärken delar som faller i smaken
  • Innehåll: Inspirationellt
  • Triggers: Känslor

Du kan säkerligen lista ut några fler arketyper/stereotyper, en och annan aktivist eller hobby-filosof har du säkert i ditt flöde.

Vad lär vi oss av att fundera över de här stereotyperna i digitala kanaler? Jo, att de flesta av oss som ska försöka aktivera i vår målgrupp i digitala kanaler utgår från att vår målgrupp främst består utav den överaktiva delaren. Därför tar vi fram aktiviteter och innehåll just för dem. Ser du till din bekantskapskrets tror jag du inser att de är rätt få som har det beteendet i digitala kanaler.

Förbättra 2: Innehåll

Modell: Innehållsmatris

Vad säger modellen?

Det är så lätt att fastna i tankar på det där fantastiska högengagemangsinnehållet vi ska ta fram för att vår målgrupp ska vilja sprida det. Detta trots att vi vet att framgång i digitala kanaler handlar om vad vi gör varje dag snarare än det stora nedslaget.

När det kommer till att producera bra innehåll varje dag gillar jag att checka av listan på följande faktorer:

  • Känslor
  • Relaterbart
  • Utbildande
  • Karismatiskt
  • Delningsvänligt

För att göra det lättare att se innehåll ur flera perspektiv, för att kunna attrahera fler personlighetstyper över fler kanaler i fler delar av köpprocessen, kan en matris vara behjälplig. Matriser för innehåll finns det oändligt många. Jag brukar vilja se parametrarna på axlarna enligt direkt vs. kreativt och välbekant vs. unikt.

Inom denna matris kan du utläsa följande typer av innehåll:

  • ”Viralt” innehåll – Unikt innehåll som fastnar, med hög kreativ höjd – ?? / Känslor / Delavänligt 
  • Pop-innehåll – Memes och annat populärt innehåll som är lätt att relatera tilll – Relaterbart Delavänligt
  • Produktinnehåll – Innehåll som fokuserar på specifikationerna för en produkt/service/varumärke –  Känslor / Utbildande
  • VIP-innehåll – Unikt och nördigt innehåll för de som är mest engagerade – Relaterbart / Utbildande.

Får jag gissa så tror jag du behöver alla fyra typer av innehåll för din verksamhet. Kanske kan du räkna bort det ”virala” innehållet. Vill du satsa på att ta fram sådant innehåll tycker jag att du ska börja med att noga granska dig själv och din organisation genom att ställa dig frågan ”Har vi känslan och är vi verkligen kapabla till att ta fram sådant innehåll?”. Tvekar du är det kanske inte värt investeringen.

Förbättra 3: Planering

Modell: Tratt för att matcha mål, målgrupp och aktivitet/innehåll

Vad säger modellen?

Olika typer av innehåll bör ha olika typer av målsättningar. När det kommer till vår digitala närvaro bör vi dels fundera på den enskilda individens köpresa men vi behöver också fundera på vilket mål vi har med vad enskild aktivitet och hur detta kan gynna oss i nästkommande fas. Förtydligar vi vad vi vill uppnå, vilken typ av aktivitet vi vill generera och vilket segment av målgruppen vi vill aktivera.

  • Attrahera – Uppmärksamma genom att nå så stor räckvidd som möjligt.
  • Engagera – Samla interaktioner genom att öka engagemangsgrad.
  • Aktivera – Få målgruppen att klicka sig vidare, följa/prenumerera eller klicka sig vidare.
  • Konvertera – Nå slutmålet med vår aktivitet i digitala kanaler om de så är att genomföra ett köp eller förändra ett beteende.

Misstaget vi gör är att hoppa över faser, eller lägga allt vårt krut på en fas. Ser vi flödet ur fler perspektiv kan vi tillfredställa vår målgrupp i fler avseenden och på så vis föra oss närmare vårt övergripande mål för digitala kanaler.

Förbättra 4: Budgetering

Modell: Annonsflöde för sekventiell annonsering

(OBS! Påhittade siffror) 

Vad säger modellen?

Klicket. De flesta av oss fokuserar på att optimera för kostnaden per klick när det kommer till digitala kanaler. Studerar vi vår målgruppsbeteende enligt tratten ovan så börjar vi förstå att vi har möjligheten att spendera mycket tid med vår målgrupp utanför vår egna sajt. När vi budgeterar för annonsering bör vi därför ta flera typer av annonser i beaktning, något jag skrev om i krönikan ”Nu är det slutpumpat” hos e-handel.se.

Till ritbordet!

Samla din arbetsgrupp, kika modellerna och fundera på vad de skulle kunna innebära för er!

 

Digitala marknadsförings-tips – 21: Kanalval

Men hallå!
Det här har ju jag redan skrivit om i ”9 kanaler du bör bemästra inför 2017”. Har du inte redan läst det så tycker jag ska klicka dig vidare till det.

Kommande luckor kommer jag gå in i några utvalda kanaler mer i detalj. Jag tänkte börja med den mest omtalade av de alla; Facebook.

 

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?
 

Digitala marknadsförings-tips – 20: Utbildande innehåll

Det är härligt att lära och få nya insikter. När vi lär oss något upplever vi att vi utvecklas och känner vi oss lite bättre. Nyttan av innehållet vi just konsumerat blir tydligt och vi får en positiv inställning till innehållet. Sannolikheten att vi delar innehållet till våra vänner ökar.

Detta ställer också kravet på oss att faktiskt producera innehåll som är nyttogivande och håller en tillräckligt hög grad av kunskapsbildande. Rätt ofta skapar vi utbildande innehåll utan att göra det tillräckligt unikt, något som snarare kan skada relationen till mottagaren än gynna den. Därför måste vi alltid ställa frågan hur insikten vi vill ge med vårt innehåll är tillräckligt innovativ.

Jag brukar dela in utbildande innehåll i tre kategorier:

  • Tutorials
  • Guider
  • Studier/undersökningar

Tutorials

Mest vanligt förekommande i digitala kanaler är ”så här gör du”-material. Det kan vara allt ifrån ”så implementerar du script X”-video på Youtube till ett recept på pizza eller ett bildkollage för hur du gör den perfekta flätan. Det är en sak du ska du ska lära dig utföra, inget mer än så.

Innehållsformer för tutorials

  • Video – Saklig med fokus på aktiviteten som ska utföras.
  • Bild – Illustrerande foto, gärna i kollage.
  • Text – Rakt på sak.

Exempel: Lagerhaus ”Så gör du”-filmer

Lagerhaus lyfts ofta upp som ett bra exempel på hur du kan jobba med innehåll i sociala medier. På Instagram inspirerar de med fint komponerade produktbilder, men jag gillar bäst deras utbildande material på Facebook. Här är ett exempel på en av deras videos:

Vi kan inte prata om tutorials utan att ta upp alla dessa matvideos som fyller sociala medier. Här är ett tips för mellandagarna:

Och hur många guider för ”braiding” och ”contouring” finns det plats för?

flata-tutorial-digitalt-innehallcontouring-tutorial-innehall-digitala-kanaler

Guider

Vad som skiljer guider från tutorials är att de är av mer jämförande karaktär. Det har en högre grad av argumentation än vad endast ”så här gör du”-beskrivning har. Denna argumentation kan dels drivas av inspirerande inslag eller genom att förklara olika alternativ samt dess för- och nackdelar.

Kan vara recensioner, produkttester eller kanske resereportage.

Innehållsformer för guider

  • Video – Något mer inspirerande och inspirerande men aktiviteten/produkten i fokus. Mer fokus på att ge associerande exempel.
  • Bild – Utzoomat för att inspirera. Om guiden innehåller jämförelse så får bilden gärna visa upp
  • Text – Målande, gärna lite längre med fokuset på att fånga läsarens känsla.

Exempel – Sportamores produkttest

Bäst på recensioner och produktguider just nu tycker jag är Sportamore. Skolboksexempel. Minst en gång i veckan levererar de guider på hur du väljer mellan produkterna i deras sortiment i utvald kategori. Det här är ett exempel på deras illustrationer. Läs fler guider i deras magasin

guide-sportamore-exempel

Även KIT gör beskrivande guider för att berätta om hur något fungerar, exempelvis genom att jämföra skolsystemen i tre länder mot varandra:

Studier/undersökningar

Med studier/undersökningar vill vi utbilda genom statistik och kartläggningar. I de vi kan presentera siffror är det lätt för mottagaren att relatera då vi i de flesta fall kan relatera snabbt till siffror, även när bruset i sociala medier är omfattande.  Kan du inte göra det får du i digitala kanaler arbeta med att förenkla och illustrera för att fånga intresse, för att sedan leda vidare till djupare insikt någon annanstans.

 Innehållsformer för studier/undersökningar

  • Video – Animerad och underhållande med upptempo melodi för att göra videon lättsam att se på.
  • Bilder – Lättförståeliga illustrerande infographics alternativt bilder med grafik.
  • Texter – Pedagogiska och förklarande av statistiken.

Exempel – Snyggt presenterad statistik

Illustrerad grafik fungerar bra i både video och bild. Det gör det lätt för oss att lära. Här får vi lära om välfärden i världen.

..och här om andra viktiga saker som dödsstatistik från Game of Thrones och Walking Dead.

statistik-infographic

Innehåll som förmedlar studier kan också vara sammanfattat i video, för att väcka intresse för vidare läsning. Exempelvis som denna kortfattade video:

Jag tycker även artiklarna IIS skriver kring Svenskar och Internet är bra, pedagogiska och förklarande. Se exempel här.

 

Tidigare inlägg

Kommande inlägg i julkalendern:

  • Lucka 21 – Kanaler 2017 – Hur ska jag tänka kring min budget?
  • Lucka 22 – Facebook Ads 2017 – Är det vår viktigaste kanal?
  • Lucka 23 – Historieberättandet 2017 – Stories (Instagram, Snapchat)
  • Lucka 24 – Video 2017 – Hantera video på Youtube och Facebook
  • Lucka 25 – Messenger 2017 – Hur hanterar du chatten
  • Lucka 26 – E-post 2017 – Oändliga möjligheter
  • Lucka 27 – LinkedIn 2017 – Vad ska jag göra?
  • Lucka 28 –  AdWords 2017 – Hur hanterar jag det?
  • Lucka 29 – SEO 2017 – De tre viktigaste sakerna att tänka på
  • Lucka 30 – Influencers 2017 – Mid size influencer bonanzan, vad innebär den?
  • Lucka 31 – Det här lärde jag mig av mest 2016
  • Lucka 32 (1 jan 2017) – Kommer Internet hjälpa världen bli bättre 2017?