Det händelserika 2010 – Ett år jag är evigt tacksam för

Ingen har haft ett bättre år än vad jag har haft. Det kan jag garantera. Det har varit ett hektiskt år med många snabba vändningar där möjligheter har kommit min väg på löpande band. Jag har tagit examen, flyttat, betat av spännande uppdrag och fått drömjobbet. Ändå har jag haft betydligt mer semester än föregående år. Värdefulla möten och minnen är många, och dessa är de viktigaste händelserna för mig 2010:

Entreprenörsjakten

Min plan var att dra ner på tempot och njuta av den sista terminen av Campus-livet. Det ändrades snabbt då jag blev manad att rycka in som projektledare för Entreprenörsjakten Växjö. (Läs min recension här) Jag ångrar inte en sekund att jag tackade Ja, jag lyckades ju samtidigt klara studierna och fick möjligheten att träffa en mängd intressanta människor. Dessutom lärde jag känna Växjö bättre. Jag älskar Entreprenörsjakten, det är så kul att se hur jakten utvecklas från år till år. 2011 kommer den bli massiv, bara häng på!

Entreprenörsstudenten och tillhörande uppdrag

Upplevelserna jag fick genom att driva bloggen Entreprenörsstudenten är sådana jag önskar alla. Det var häftigt att se något växa under pseudonymet och upptäcka vad bloggande kan tjäna till. Jag fick chansen att hålla föreläsningar, agera moderator och skriva intressanta artiklar, jag fick tillochmed vara programledare för direktsänd TV – något jag kanske inte fått gjort utan Entreprenörsstudenten. En trogen läsarskara växte fram, jag hoppas denna har följt med nu när jag försöker finna nästa kapitel för mitt bloggande – Då jag är Sara Öhman, punkt.

Uppsats och Examen – Sista tiden på Campus

Tänk dig att nå kulmen av att ha levt tre år i en bubbla. Så var det. Massiv ångest inför framtiden blandat med lättnad och glädje över att snart ta sig i mål. Jag låg bokstavligen och skrek av ångest. Att läsa en utbildning finns på Att Göra-listan för många av oss. Det tycks svårt, nästintill omöjligt, men det ska göras – och nu har jag gjort det! Jag avslutade min utbildning med att stänga in mig i några veckor och kvantifiera Twitter för att besvara frågan om hur entreprenörer kan använda sociala medier i Knowledge Management-syfte. Däremot bör jag härmed avslöja att jag misslyckades – min uppsats är ännu ej klar. Lite andra saker hände på vägen, förhoppningsvis finner jag tid att avsluta uppsatsen. För det kan vara den bästa som någonsin skrivits.

Till EBD:are och Campus-kids: Tack för allt!

Flytt till Stockholm

Plötsligt blev jag tvungen att flytta till Stockholm, något jag väntat på sedan jag flyttade från stan för 14 år sedan. Jag trodde däremot att det skulle dröja, att jag sakta men säkert skulle leta mig uppåt, kanske spendera ett år till i Växjö. Växjö är en underbar stad, nästan som den perfekta pojkvännen – Stabil men utvecklande och innehåller många bra förutsättningar att bygga vidare. Jag saknar stan och dess innevånare mycket – trots att jag trivs mycket bra i min nya stad.

Jobb – En ny era påbörjas

Anledningen till blixt-flytten var att jag blev erbjuden ett tillsynes drömjobb, inom det område jag så gärna ville jobba inom. Jag kunde inte tacka nej. Under de fyra månader jag jobbade där  fick jag lära mig en hel del. Intressanta insikter i arbetslivet,  hur människor fungerar, en hel del om hur jag funkar, men  framförallt om vad jag vill arbeta med.  Mitt arbete erbjöd ett smörgåsbord inom onlinemarknadsföring. Vissa saker intresserade mig och fick mig att inse min potentiella framgång inom dem – andra inte. Dessutom fick jag chansen att arbeta med ett av världens största varumärken, och några av nordens största onlineverksamheter. Det var riktigt coolt.

Det var någon mening med att jag skulle hamna där, för när jag slutade vid den anställningen öppnades precis en dörr på en annan plats, helt rätt plats – och där tänker jag spendera 2011. Mitt verkliga drömjobb som jag trodde det skulle ta mig 5 år innan jag fick jobba med det här. Klyschan ”Life is what happens when you are busy making plans” känns högaktuell.

Nyårslöften 2011

Lyckades jag hålla mina 10 budord för 2010? Kanske. Dessa är i alla fall mina nya nyårslöften.

1. Lita på mitt huvud och veta att jag KAN ta över världen

2. Eliminera lathet

3. Erkänna att jag har fel emellanåt

4. Minska egot

5. Hålla i pengarna

(Och några privata löften…)

Tack för 2010! Vi ses 2011! Här har ni lite musik att minnas från året som gått.

Nya twitterinsikter vecka 17, 18 & 19

Information är makt  – och jag känner mig som en hemlig Twitteragent. Någon vecka nu har jag spenderat på att koda konversationen och framförallt kunskapsutbytet på Twitter, föra in meddelanden i kategorier för att kunna visa på vad som flödar.

Jag tycker det är roligt att få experimentera i den kulturella kontexten på Twitter genom att använda mig av olika metoder och språk i min kommunikation. Eftersom olika användare svarar på olika typer av meddelanden bör slutsatsen kunna göras att användandet motiveras av olika syften. Antingen är du ute efter meningslös kommunikation eller så är du mer kräsen och vill ha kvalitet i ditt flöde. (Kanske bådeoch) Självklart har vi även våra intressen som spelar roll på vilka tweets vi faller för, men det är svårare att generalisera användandet än kategorisera det.

Så, vad säger statistiken om vår användande?
Uppenbarligen är det jätte hett att mäta aktiviteten och innehållet på twitter. Som tidigare nämnt finns idag 25 000 -30 000 aktiva svenskar på Twitter. De flesta av de svenska användarna är mellan 15-35 år ,vilka utgör 50 % av de svenska användarna, medan 35 % av användarna är mellan 35-55 år. Enligt en studie gjord av analysbyrån PearAnalytics, US, består 9 % av den flödande informationen i verktyget av värdefullt budskap, 37 % av informationen utgörs av samtal och 40% är mindre värdefull information utan eftertanke. Motivationen till användandet av Twitter anges vara lättheten att dela och sprida kunskap. Detta trots att nyligen presenterad forskning från Korea’s Advanced Institute of Science & Technology visar på att twitter inte är en sådan social företeelse som tidigare ansett utan består av främst av individer som vill antingen ta del av information eller sprida information i marknadsföringssyfte och därmed inte är intresserade av utbytet. Läs rapporten i fulltext här. Den andel värdefullt budskap som informationsflödet består av bör således vara tillräcklig för att motivera till användandet. Enkla krav från användaren, eller hur?

Tidigare trodde jag att användandet av twitter främst motiverades av kunskapsutbytet, men nu börjar jag inse att statistiken stämmer. Vi snackar mest skit och det tar vår tid. Men skitsnacket är också ett sätt att upprätthålla relationen när vi inte utbyter mer värdefullt innehåll i konversationen. Sociala medier liknas ofta vid fikarummet där vi tillfredställer vårt behov av skitsnack samtidigt som vi stärker relationer och utbyter idéer. Initialt kanske vi träder in i twittwersfären i tron på möjligheten att lära nytt men sedan tar suget på meningslöst snack över.

- Vilka är era upplevelser? Minskar isåfall värdet av att använda Twitter?

Sedan jag hamnade på Disruptives lista över 99 entreprenörer på Twitter (Följ entreprenörerna på listan här) har jag fått många nya vänner, riktigt intressanta sådana. För mig är Twitter en tillflyktsort när bristen på intressanta samtal i den fysiska världen inte tillfredsställer det mentala, därför är Christians lista hur bra som helst. Jag behöver nu inte nöja mig med att hitta någon halvnörd att snacka med utan jag har tillgång till några av Sveriges skarpaste hjärnor – alla med åtminstone ett gemensamt intresse!

Är du ute efter att diskutera dina intressen gör du det annars lättast genom såkallade ”hashtags” (#) där meddelandena (tack vare dina medtwittrares välvilja) kategoriseras efter ämnesområde. Själv måste jag erkänna att jag som entreprenörd främst följer #entreprenörskap. Iförrgår fann jag webbtjänsten hashtags.org genom vilken du lätt kan följa diskussioner (om du inte har Tweetdeck eller liknande) Det finns många intressanta kompletterande tjänster till twitter. Genom Follow Finder kan du exempelvis se vilka som du följer men inte följer dig tillbaka och Twittercounter ger dig statistik på ditt twittrande.

- Någon som har fler tips på intressanta tjänster?

Det enda jag saknar nu i mitt virtuella nätverk är fler tjejer. Tjejerna är vad jag ska undersöka den kommande veckan.

Stay tuned: Jag är snart redo att berätta om vilken kunskap ni utbyter på Twitter.

Kunskapande genom sociala medier

Vad teorin säger om vår aktivitet i sociala medier

Det kanske bara är jag som har ett nördigt intresse av att förklara det självklara men jag finner det intressant att teoretiskt definiera vad det är som egentligen sker. Att entreprenören är en problemlösare vilken kommer att visa vägen i hanteringen av sociala medier är ingen nyhet. Inte heller att sociala medier möjliggör en hög grad av kunskapande. Men varför är det så? Hur kommer det sig att du framför din dataskärm kan lära dig av någon som inte visar dig lösningen?

Vad jag gillar med systemvetenskap är att det fokuserar på användandet. Systemet ska vara lättanvändligt för att en stor grupp ska enkelt kunna lösa sina problem. Sociala medier är för mig ett system. Vilka bygger det systemet? Det gör vi. Twitter är ett utmärkt exempel. Twittersnubbarna gav oss ett verktyg och därefter började vi bygga nätverk, sätta upp intressekategorier och diskussionslistor. Vi är många är många, fler aktörer än varumärken och politiker, och vår motivation till att delta är att socialisera och finna ny kunskap.

Vad är kunskap?

Innan vi talar om hur vi kan utnyttja kunskapande genom sociala medier bör vi definiera vad kunskap är. Lättast är det om förhållandet mellan data, information och kunskap definieras. Data är den kvantitativa mängd av objektiv fakta, exempelvis nummer och symboler som sändaren sänder ut. Information utgörs av data inhämtat av mottagaren vilket skapar förståelse och mening hos mottagaren vilken kan vara både formell och informell. Kunskap uppkommer genom transformationen av data och information som är till nytta för mottagaren och skapar mening i sammanhanget samt kan användas som beslutsunderlag hos mottagaren.

Processen som sker vid bildandet av kunskap för beslut kan ses såhär:

Kunskapande

Det vore enkelt att definiera kunskap som information vilken får mening för oss och kan omsättas i vårt beslutstagande, men kunskap kan ha många olika former. Det kan vara din individuella kunskap eller kunskap du har tillsammans kollektivt på din arbetsplats. Främst klassas kunskapens former in i två kategorier explicit-sådant du vet, tyst-sådant du kan. Explicit kunskap är gillad av många eftersom den går att sprida lättare.

När den tysta kunskapen sprids i ett nätverk och transformeras till explicit kunskap leder detta till att den så småningom återigen utvecklas till informell kunskap när den fått rotat sig hos individerna i nätverket. På så vis skapas en kunskapande cykel i nätverket. Genom socialisering sprids tyst kunskap då vi arbetar tillsammans och lär av varandra. Vi kanske arbetar i gemensamma projekt, expert-novis, som visar hur uppgiften går till. Genom användandet av metaforer eller diskussioner i ett ämnen kan tyst kunskap transformeras till explicit kunskap, även kallat externaliseringKombinering består av att fler källor av explicit kunskap analyseras för att komma fram till ny explicit kunskap då den samlas och kategoriseras. Slutligen kan även explicit kunskap transformeras till tyst kunskap när den uttryckta kunskapen leder till underförstådd kunskap då den används och beprövas, detta kallat internalisering.

Förståelse för denna process kan tyckas tråkig och oviktig, nästan självklar, men sett ur ett kommunikationsperspektiv på nätet förklarar det vad som sker rätt bra. Med begränsade verktyg för att lära varandra måste vi ständigt arbeta för att transformera vår tysta kunskap till explicit kunskap. Det vill säga kunskap; vi med våra begränsade verktyg kan uttrycka, helst i skrift. Vår gemensamma kunskap må bli omfattande, men detta är möjligt tack vare vår ökande förmåga att kunna hantera vår individuella kunskap för att nyttja den kollektiva kunskapen i våra sociala nätverk.

..om vi väljer rätt medium det vill säga.

Kunskapande i sociala medier

Desto fler involverade i vårt sociala nätverk ju svårare blir interaktionen. Mängden kunskap som ska transformeras blir allt mer omfattande och konkurrensen av värdefull kunskap blir allt större. Ett virtuellt nätverk saknar många hjälpande faktorer som motiverar till kunskapsspridning, exempelvis fysisk interaktion, vilket gör att tillit och tillfredsställelse i utbytet är avgörande för beständighet av våra nätverk på webben. När vi inte längre upplever att vi har något utbyte av nätverket kommer vi inte heller bidra till det.

Viljan att för vårt kollektiv sprida sin kunskap i nätverket kommer att utgöra dess framgång. Vår auktoritet i nätverket ökar i takt med att vi bistår med värdefull kunskap för kollektivet att tillgå, därmed ökar även de övriga personerna i nätverkets vilja att dela med sig av sin kunskap. På samma sätt minskas tillgången till kunskap för den som inte bidrar till kollektivets gemensamma kunskapsutbyte, en ”free rider” vill ingen ha. Detta ökar kravet på vår aktivitet i nätverket, det räcker inte med att passivt sitta och titta på när andra producerar kunskap – du måste även bidra för att få vara med i gänget, bygga tillit och respekt.

Demokratiskt inte sant?

Men nu är ju våra nätverk på webben sällan endast virtuella utan är ofta integrerade med fysiska verkligheten. Interaktionen mellan vår fysiska verklighet och vår virtuella verklighet hjälper till att stärka relationerna både online och offline. Fysiskt bekräftelse på existensen av våra virtuella vänner stärker vår tillit till dem. På samma sätt kan vi får mer av våra diskussioner IRL om vi fortsätter dem på webben. För att du ska kunna nyttja din aktivitet på nätet måste du därmed även ge dig ut i verkligheten för att nätverka.

Egentligen handlar det inte om vad du eller jag kan – det handlar om vad vi kan tillsammans. Relationerna är avgörande för hur vi får detta att fungera. Sociala medier är vad vi tillsammans gör det till. Jag kallar gärna därför sociala medier för det ”genuina mediet” där vi väljer våra incitament för att delta samt hur vi vill påverkas av varumärken och politiker.

…sedan kan vi ju inte hjälpa hur SEO-arna försöker manipulera oss.

Conclusion: Dela din kunskap får du mycket mer tillbaka.

Detta var fortsättningen på mina teoretiska insikter under min kandidatuppsats. Jag hoppas att du redan läst ”Entreprenören och sociala medier” så att du lättare hänge med i diskussionen ovan. Härnäst väntar ”Användandet av sociala medier

Vad sysslar jag med i min kandidatstudie?

Jag vill förtydliga vad det är jag ska göra med min kandidatuppsats eftersom jag nu kommer påbörja min empiriska studie. Genom att genomföra vad man inom forskningen kallar en innehållsanalys ska jag försöka tyda hur egenföretagare nyttjar virtuella nätverk för kunskapsinsamling och kunskapsspridning i sin affärsutveckling.  Till detta har jag valt twitter som studieobjekt. Med hjälp av en kvantitativ ansatts kommer jag att ur en enskild företagares synvinkel att koda den kommunikation som sker i dennes nätverk. Således är jag endast intresserad av hur denne upplever sitt kunskapsutbyte genom sitt virtuella nätverk.

Vid analysen använder jag mig av privata listor på twitter, dvs. listor endast jag kan se, där den publika kommunikationen de personer den enskilda företagaren följer visas. Trots att jag därmed kommer att följa ett stort antal personer intresserar jag mig endast för den deltagande studiepersonens perspektiv.

Meddelandena kodas sedan genom kategorisering av aktuella begrepp/ämnen för min uppsats. Exempelvis kan jag vara intresserad av om ett meddelande innehåller branschkunskap, tekniskkunskap, social interaktion, information om ett event. Vem meddelandet är utsänt av är alltså inte av vikt.

En kodningsmall kan se ut såhär:

(Bryman & Bell, 2005, om chefer)

Som grund för detta ligger en enkel intervju med mina studiepersoner där de fått besvara ett fåtal frågor i hur de använder twitter, vilket även ligger som grund för mitt urval. Efter innehållsanalysen vilken kommer studera tre dagars kommunikation, kommer jag sedan att göra mer djupgående intervjuer för att ta reda på vilken betydelse användandet har för studiepersonerna/egen företagarna.

Jag vill likna detta vid en observation vilken kan genomföras på en offentlig plats där man exempelvis intresserar sig för hur många i en population som bär jeans, röda tröjor eller cyklar. Jag hoppas att ingen upplever oro över detta men jag tar gärna emot kommentarer. Studien kommer att vara anonym och vem som bär ”jeans” ,”röd tröja” eller ”cyklar” är inte intressant. Själv upplever jag att det är ett mycket intressant sätt att genomföra en studie på. Kommunikationen är genuin och offentlig, datan är omfattande och tillgänglig.

Vill ni följa min studie kommer jag naturligtvis dela mina insikter här i inlägg jag kategoriserar inom ”Kandidatuppsatsen

Låt oss nu definiera varför entreprenörskap+sociala medier=magi!

Innehållsanalysen kommer att pågå den kommande veckan.

Nya twitterinsikter vecka 16

Söndag= Veckans twitterinsikter - Så ni har det på det klara.  Jag fortsätter arbetet med min kandidatuppsats och tar mig för att filosofera. Förra veckan skrev jag om starten av min studie och effekten jag fått känna på. Denna vecka har jag inte bara haft nöjet att få gräva ner mig i vad teorin säger om entreprenören och sociala medier utan jag har även fått många nya vänner på twitter. Några riktiga guldklimpar, trevliga människor – och framförallt många intelligenta människor med bra tankar.

I takt med att min lista på personer jag följer på twitter (sk. ”following”) ökar växer antalet tweets markant. Även om det bidrar till många nya intressanta ämnen att diskutera gör det även informationen blir mer svårhanterlig. Från att ha kunnat smälta allt måste jag nu prioritera vad jag vill lyssna till.

Det ska finnas ca 20 000 – 25 000 aktiva svenskar på twitter.  Visst kan det tyckas vara relativt få, men datan som flödar mellan dessa twittrare är enorm. Tänk då att alla dessa vill samma sak - snacka, berätta, upplysa och dela med sig. De vill ha din uppmärksamhet och är alla förälskade i verktyget. Tänk dig då även din plats i det hela. På 140 tecken ska du göra dig hörd och nå fram med ditt budskap. Rätt komplext eller hur?

Å ena sidan kan du försöka skrika ut, traditionellt mata de som följer dig (sk. ”followers) med vad du vill ha sagt - Å andra sidan kan du försöka prioritera din aktivitet.

Det fina med twitter är att du kan välja. Självklart behöver du inte följa alla som följer dig – Du väljer själv vem som ska ingå i ditt sociala mötesrum, Under tidens gång kommer ditt twittrande resultera i att dina intressen blir mer definierade och vissa profiler kommer att visa sig mer betydelsefulla. Dessa är vilka du kommer att uppmärksamma i flödet av tweets samtidigt som de andra bleknar. Fram till detta sker kan du göra listor där du kategoriserar de personer du följer. Något som jag verkligen borde ta mig för att göra.

I och med att min egna förälskelse i twitter växer börjar jag även känna att jag vill ha mer av nätverket. Jag vill uppleva Tweetups. Dessa fantastiska människor jag kommunicerar med dagligen finns på riktigt och jag vill ha det bevisat. Jag vill lära, diskutera och bolla idéer.

Ge mig mer.

Entreprenören och sociala medier enligt teorin

Entreprenören och sociala medier

Detta är mitt försök till att teoretiskt försöka förklara varför entreprenörskap+sociala medier=En utmärkt kombo. Just nu arbetar jag med min kandidatuppsats vilken ska behandla hur egenföretagare nyttjar virtullla nätverk för kunskapsinsamling och kunskapsspridning i sin affärsutveckling.  Till detta har jag valt twitter som studieobjekt. De insikter som uppstår under min uppsats, främst gällande twitter, avser jag att presentera här. I detta fallet tänkte jag presentera vad jag funnit i min teoretiska sökning, so far, om entreprenörens förmåga att nytänkande lösa sina problem genom nätverksbyggande. Kanske sker kunskapsinhämtningen genom fysiska nätverk – kanske genom virtuella nätverk såsom sociala medier. Vilka möjligheter finns enligt tidigare forskning?

Entreprenören och problemlösandet

Entreprenörerna anses ofta vara vårt samhälles riskbärare vars uppgift är att att upptäcka problem samt undersöka möjligheterna att på det mest enkla och minst resurskrävande sättet lösa problemet. Möjligheterna med att reducera kostnader för entreprenören, genom flexibiliteten i dess problemlösning, förbättrar även förutsättningen för att använda ej tidigare beprövade tillvägagångssätt för exempelvis kunskapsinhämtning, inköp och marknadsföring. Detta för att sedan visa vägen för oss andra att följa i deras fortspår.

När entreprenören söker problemlösning uppstår ofta nya idéer kring att överkomma tidiga svårigheter för det nystartade företaget. Problemlösandet hos entreprenören kännetecknas ofta av:

Entreprenören och nätverket

Även om detta inte är självklara framgångsfaktorer för ett nystartat företag visar det på  den dynamiska processen i vilken innovativa aktiviteter pågår. Entreprenören är även duktig på att bygga sig ett nätverk och skapa sig ett ”team”. Team av entreprenörer försöker finner nya vägar kring problem som uppstår och allianserna skapar förutsättningar för att ny kunskap kan uppstå i interaktionen mellan de enskilda entreprenörerna.  Detta bidrar i sin tur till idéer kring nya förbättrade affärsmodeller. Att engagera ett fler antal aktörer med samma mentala karta men med olika kunskap kan öka sannolikheten att värdefulla lösningar kan hittas.

Den uppstående nätverkskapitalismen brukar förklaras genom:

– Desto fler vi är i nätverket, desto större flocken blir, ju attraktivare blir nätverket.
- Desto fler som bidrar med resurser till nätverket ju mer får aktörerna ut av det.
- Desto mer vi lär av varandra ju mer kan vi utveckla nya kunskaper i nätverket.
- Desto starkare relationerna blir ju mer unikt blir nätverket och dess aktörers tillförlit till varandra.
- Desto fler idéer, information och kunskap som sprids i nätverket ju mer kan vi erbjuda aktörer utanför nätverket.
-Desto fler relationer som stärks, desto mer kunskap som flödar, desto mer resurser som delas ju lägre blir kostnaderna.

En regional närhet benämns ofta som särskild fördelaktig för att dela både kulturella och ekonomiska relationer. Organisationer som är enade på en fysiska plats besitter ofta samma sociala grund.  Interaktionen mellan organisationerna medför möjligheter att överföra intangibla tillgångar såsom kunskap och kompetens och påsåvis öka den allmänna kunskapsnivån i regionen.

Entreprenören och sociala medier

Samspel och samarbete mellan människor sker vanligtvis genom grupper som bildas av ett gemensamt  mål, intresse eller projekt. Förmågan att samverka utbyta kunskap och expertis bidrar till gruppens framgångsrika innovativa resultat. Sociala medier har gjort det möjligt att för denna typ av intressegrupper att interagera trots geografisk distans till varandra.

Ett intressant fenomen med webben är att det skapar förutsättningar för tillgång av nödvändig kunskap vilket vanligtvis är en komplex process. Virtuella nätverk ökar potentialen för entreprenören att lätt hämta in ny kunskap untaför såväl organisationen som det fysiskt anknutna nätverkets gränser.  Den unika kunskap som skapas genom interaktionen i sociala medier skapar nya möjligheter för företags affärsutveckling.

Utvecklingen av sociala medier gör att den lärande miljön kan bäddas in i det vardagliga arbetet, inte bara individuellt utan även kollektivt.  Det virtuella nätverket möjliggör således aktörernas samarbetsförmåga och skapar förutsättningar för individer att hjälpa varandra.

Karaktäristiskt för lärandet i virtuella nätverk är att det är:

Chansen till att lära och dela kunskap genom sociala medier grundas i å ena sidan personliga och nära relationer till aktörer i nätverket och å andra sidan tillgång till obekanta ”experter”. Relationerna kan graderas i fem nivåer:


Dessa relationsnivåer kan förändras beroende på hur hög interaktionen och kunskapsutbytet är mellan aktörerna. Ytliga bekanta kan bli vänner men samtidigt kan vänner som inte interagerar särskilt mycket med varandra bli bekanta.

Även avståndet mellan aktörerna i nätverket studeras. Desto längre ifrån varandra två aktörer är varandra och desto fler mellanhänder som finns mellan dem ju svårare blir kunskapsöverföringen mellan dem. Men likaså gör sammanlänkningen det möjligt. Six degrees of separation är ett uttryck som används för att diskutera huruvida alla människor i världen kan vara sammankopplande genom sex länkar. Fem länkar anses även vara det antal mellanhänder två aktörer kan ha mellan sig och fortfarande överföra information.

Oavsett sammanlänkningsstrukturen och relationsnivån mellan aktörerna möjliggör sociala nätverk för den enskilda entreprenören att enkelt få tillgång till information för sitt problemlösande var som helst i världen och när som helst. Genom att finna ett sätt att hantera verktyg som twitter, facebook, liked-in etc. tillsammans med rätt personer, kan ny kunskap enkelt genereras. Engagemang i sociala nätverk kan därför möjliggöra nya typer av resurser i en värld där kunskap utgör den främsta konkurrensfördelen och små företag har möjlighet att konkurrera med stora företag på en global marknad.

Min tanke: Eftersom entreprenörer vanligtvis bygger sin framgång genom relationen till andra människor och finner drivet att befinna sig utanför boxen är steget ut i de sociala medierna inte stort. Detta gör att entreprenörer, vanligtvis med ett extra nördigt intresse, lätt kan finna jämlikar på nätet då antalet av dem är stort – de kan jämföra, diskutera och dela projekt, vilket gör det särskilt gynnsamt för dem att finnas där. – Egentligen en självklarhet, inte sant?

Conclusion: Sociala medier is the shit.

Coming up: Kunskapande genom sociala medier, enligt teorin

Söker du artiklar i ämnet? Jag tipsar gärna.

Nya twitterinsikter vecka 15

Jag skulle vilja påstå att jag först den här veckan förstått innebörden av twitter – torts att jag varit frälst i några månader nu och redan upplevt mitt första år med twitter. Detta tack vare min kandidatuppsats.

För min kandidatuppsats, vilken ska handla om hur egenföretagare nyttjar virtullla nätverk, har jag valt twitter som studieobjekt. Mycket tack vare att jag sedan tidigare fått uppleva sjuka effekter av aktivitet i det twitter. För de flesta, särskilt de studenter som skriver uppsatser, upplevs twitter som en marknadsföringskanal. Jag anser att bara se till kommunikationen vore att skrapa på ytan och att det finns så många fler dimensioner med twitter. Jag tror att jag inte ens känner till 5% av dessa – men jag hoppas exploatera mycket mer med min uppsats.

Till att börja med behövde jag finna deltagare för studien och lämpligast ansåg jag självklart vara att skicka ut en förfrågan på twitter. På 30 minuter hade det retweetats och tipsats vilket ledde till att ca 30st egenföretagare anmält sitt intresse.

Vad jag sedan ville var att följa dessa deltagares nätverk – det vill säga de som förser deltagarna med information och gav mig sedan på att upprätta enskilda privata listor med varje individ som en deltagare följer. *Pjuh* Tackvare ett dumt infall vid ett handledningstillfälle då jag påstod mig kunna dokumentera konversationen på twitter kommer jag sedan koda dessa för att försöka utläsa kunskapsutbytet. *Ännu mer pjuh* – I’m up for the challange, men jag bör tillägga att en deltagare kan följa upp till 2000 personer.

Så, vad har jag lärt mig denna vecka om twitter? Det finns extremt många intressanta personer på twitter som sitter på värdefull kunskap. Jag skulle vilja påstå att de flesta av Sveriges ”super-brains” använder twitter. (Självklart använder intelligenta människor twitter eftersom de förstår möjligheterna med verktyget) Ännu bättre är att de är tillgängliga, öppna, redo att dela och kommunicera.

Min affärsutvecklings- och systemvetarhjärna löper amok – Det ska bli spännande att se vad det blir av det här.

Låt twitter-resan börja!