Nya twitterinsikter vecka 17, 18 & 19

Information är makt  – och jag känner mig som en hemlig Twitteragent. Någon vecka nu har jag spenderat på att koda konversationen och framförallt kunskapsutbytet på Twitter, föra in meddelanden i kategorier för att kunna visa på vad som flödar.

Jag tycker det är roligt att få experimentera i den kulturella kontexten på Twitter genom att använda mig av olika metoder och språk i min kommunikation. Eftersom olika användare svarar på olika typer av meddelanden bör slutsatsen kunna göras att användandet motiveras av olika syften. Antingen är du ute efter meningslös kommunikation eller så är du mer kräsen och vill ha kvalitet i ditt flöde. (Kanske bådeoch) Självklart har vi även våra intressen som spelar roll på vilka tweets vi faller för, men det är svårare att generalisera användandet än kategorisera det.

Så, vad säger statistiken om vår användande?
Uppenbarligen är det jätte hett att mäta aktiviteten och innehållet på twitter. Som tidigare nämnt finns idag 25 000 -30 000 aktiva svenskar på Twitter. De flesta av de svenska användarna är mellan 15-35 år ,vilka utgör 50 % av de svenska användarna, medan 35 % av användarna är mellan 35-55 år. Enligt en studie gjord av analysbyrån PearAnalytics, US, består 9 % av den flödande informationen i verktyget av värdefullt budskap, 37 % av informationen utgörs av samtal och 40% är mindre värdefull information utan eftertanke. Motivationen till användandet av Twitter anges vara lättheten att dela och sprida kunskap. Detta trots att nyligen presenterad forskning från Korea’s Advanced Institute of Science & Technology visar på att twitter inte är en sådan social företeelse som tidigare ansett utan består av främst av individer som vill antingen ta del av information eller sprida information i marknadsföringssyfte och därmed inte är intresserade av utbytet. Läs rapporten i fulltext här. Den andel värdefullt budskap som informationsflödet består av bör således vara tillräcklig för att motivera till användandet. Enkla krav från användaren, eller hur?

Tidigare trodde jag att användandet av twitter främst motiverades av kunskapsutbytet, men nu börjar jag inse att statistiken stämmer. Vi snackar mest skit och det tar vår tid. Men skitsnacket är också ett sätt att upprätthålla relationen när vi inte utbyter mer värdefullt innehåll i konversationen. Sociala medier liknas ofta vid fikarummet där vi tillfredställer vårt behov av skitsnack samtidigt som vi stärker relationer och utbyter idéer. Initialt kanske vi träder in i twittwersfären i tron på möjligheten att lära nytt men sedan tar suget på meningslöst snack över.

– Vilka är era upplevelser? Minskar isåfall värdet av att använda Twitter?

Sedan jag hamnade på Disruptives lista över 99 entreprenörer på Twitter (Följ entreprenörerna på listan här) har jag fått många nya vänner, riktigt intressanta sådana. För mig är Twitter en tillflyktsort när bristen på intressanta samtal i den fysiska världen inte tillfredsställer det mentala, därför är Christians lista hur bra som helst. Jag behöver nu inte nöja mig med att hitta någon halvnörd att snacka med utan jag har tillgång till några av Sveriges skarpaste hjärnor – alla med åtminstone ett gemensamt intresse!

Är du ute efter att diskutera dina intressen gör du det annars lättast genom såkallade ”hashtags” (#) där meddelandena (tack vare dina medtwittrares välvilja) kategoriseras efter ämnesområde. Själv måste jag erkänna att jag som entreprenörd främst följer #entreprenörskap. Iförrgår fann jag webbtjänsten hashtags.org genom vilken du lätt kan följa diskussioner (om du inte har Tweetdeck eller liknande) Det finns många intressanta kompletterande tjänster till twitter. Genom Follow Finder kan du exempelvis se vilka som du följer men inte följer dig tillbaka och Twittercounter ger dig statistik på ditt twittrande.

– Någon som har fler tips på intressanta tjänster?

Det enda jag saknar nu i mitt virtuella nätverk är fler tjejer. Tjejerna är vad jag ska undersöka den kommande veckan.

Stay tuned: Jag är snart redo att berätta om vilken kunskap ni utbyter på Twitter.

 

Kunskapande genom sociala medier

Vad teorin säger om vår aktivitet i sociala medier

Det kanske bara är jag som har ett nördigt intresse av att förklara det självklara men jag finner det intressant att teoretiskt definiera vad det är som egentligen sker. Att entreprenören är en problemlösare vilken kommer att visa vägen i hanteringen av sociala medier är ingen nyhet. Inte heller att sociala medier möjliggör en hög grad av kunskapande. Men varför är det så? Hur kommer det sig att du framför din dataskärm kan lära dig av någon som inte visar dig lösningen?

Vad jag gillar med systemvetenskap är att det fokuserar på användandet. Systemet ska vara lättanvändligt för att en stor grupp ska enkelt kunna lösa sina problem. Sociala medier är för mig ett system. Vilka bygger det systemet? Det gör vi. Twitter är ett utmärkt exempel. Twittersnubbarna gav oss ett verktyg och därefter började vi bygga nätverk, sätta upp intressekategorier och diskussionslistor. Vi är många är många, fler aktörer än varumärken och politiker, och vår motivation till att delta är att socialisera och finna ny kunskap.

Vad är kunskap?

Innan vi talar om hur vi kan utnyttja kunskapande genom sociala medier bör vi definiera vad kunskap är. Lättast är det om förhållandet mellan data, information och kunskap definieras. Data är den kvantitativa mängd av objektiv fakta, exempelvis nummer och symboler som sändaren sänder ut. Information utgörs av data inhämtat av mottagaren vilket skapar förståelse och mening hos mottagaren vilken kan vara både formell och informell. Kunskap uppkommer genom transformationen av data och information som är till nytta för mottagaren och skapar mening i sammanhanget samt kan användas som beslutsunderlag hos mottagaren.

Processen som sker vid bildandet av kunskap för beslut kan ses såhär:

Kunskapande

Det vore enkelt att definiera kunskap som information vilken får mening för oss och kan omsättas i vårt beslutstagande, men kunskap kan ha många olika former. Det kan vara din individuella kunskap eller kunskap du har tillsammans kollektivt på din arbetsplats. Främst klassas kunskapens former in i två kategorier explicit-sådant du vet, tyst-sådant du kan. Explicit kunskap är gillad av många eftersom den går att sprida lättare.

När den tysta kunskapen sprids i ett nätverk och transformeras till explicit kunskap leder detta till att den så småningom återigen utvecklas till informell kunskap när den fått rotat sig hos individerna i nätverket. På så vis skapas en kunskapande cykel i nätverket. Genom socialisering sprids tyst kunskap då vi arbetar tillsammans och lär av varandra. Vi kanske arbetar i gemensamma projekt, expert-novis, som visar hur uppgiften går till. Genom användandet av metaforer eller diskussioner i ett ämnen kan tyst kunskap transformeras till explicit kunskap, även kallat externaliseringKombinering består av att fler källor av explicit kunskap analyseras för att komma fram till ny explicit kunskap då den samlas och kategoriseras. Slutligen kan även explicit kunskap transformeras till tyst kunskap när den uttryckta kunskapen leder till underförstådd kunskap då den används och beprövas, detta kallat internalisering.

Förståelse för denna process kan tyckas tråkig och oviktig, nästan självklar, men sett ur ett kommunikationsperspektiv på nätet förklarar det vad som sker rätt bra. Med begränsade verktyg för att lära varandra måste vi ständigt arbeta för att transformera vår tysta kunskap till explicit kunskap. Det vill säga kunskap; vi med våra begränsade verktyg kan uttrycka, helst i skrift. Vår gemensamma kunskap må bli omfattande, men detta är möjligt tack vare vår ökande förmåga att kunna hantera vår individuella kunskap för att nyttja den kollektiva kunskapen i våra sociala nätverk.

..om vi väljer rätt medium det vill säga.

Kunskapande i sociala medier

Desto fler involverade i vårt sociala nätverk ju svårare blir interaktionen. Mängden kunskap som ska transformeras blir allt mer omfattande och konkurrensen av värdefull kunskap blir allt större. Ett virtuellt nätverk saknar många hjälpande faktorer som motiverar till kunskapsspridning, exempelvis fysisk interaktion, vilket gör att tillit och tillfredsställelse i utbytet är avgörande för beständighet av våra nätverk på webben. När vi inte längre upplever att vi har något utbyte av nätverket kommer vi inte heller bidra till det.

Viljan att för vårt kollektiv sprida sin kunskap i nätverket kommer att utgöra dess framgång. Vår auktoritet i nätverket ökar i takt med att vi bistår med värdefull kunskap för kollektivet att tillgå, därmed ökar även de övriga personerna i nätverkets vilja att dela med sig av sin kunskap. På samma sätt minskas tillgången till kunskap för den som inte bidrar till kollektivets gemensamma kunskapsutbyte, en ”free rider” vill ingen ha. Detta ökar kravet på vår aktivitet i nätverket, det räcker inte med att passivt sitta och titta på när andra producerar kunskap – du måste även bidra för att få vara med i gänget, bygga tillit och respekt.

Demokratiskt inte sant?

Men nu är ju våra nätverk på webben sällan endast virtuella utan är ofta integrerade med fysiska verkligheten. Interaktionen mellan vår fysiska verklighet och vår virtuella verklighet hjälper till att stärka relationerna både online och offline. Fysiskt bekräftelse på existensen av våra virtuella vänner stärker vår tillit till dem. På samma sätt kan vi får mer av våra diskussioner IRL om vi fortsätter dem på webben. För att du ska kunna nyttja din aktivitet på nätet måste du därmed även ge dig ut i verkligheten för att nätverka.

Egentligen handlar det inte om vad du eller jag kan – det handlar om vad vi kan tillsammans. Relationerna är avgörande för hur vi får detta att fungera. Sociala medier är vad vi tillsammans gör det till. Jag kallar gärna därför sociala medier för det ”genuina mediet” där vi väljer våra incitament för att delta samt hur vi vill påverkas av varumärken och politiker.

…sedan kan vi ju inte hjälpa hur SEO-arna försöker manipulera oss.

Conclusion: Dela din kunskap får du mycket mer tillbaka.

Detta var fortsättningen på mina teoretiska insikter under min kandidatuppsats. Jag hoppas att du redan läst ”Entreprenören och sociala medier” så att du lättare hänge med i diskussionen ovan. Härnäst väntar ”Användandet av sociala medier