Digital Marknadsföring & AI

Etikett: virtuella nätverk

Kunskapande genom sociala medier

Vad teorin säger om vår aktivitet i sociala medier

Det kanske bara är jag som har ett nördigt intresse av att förklara det självklara men jag finner det intressant att teoretiskt definiera vad det är som egentligen sker. Att entreprenören är en problemlösare vilken kommer att visa vägen i hanteringen av sociala medier är ingen nyhet. Inte heller att sociala medier möjliggör en hög grad av kunskapande. Men varför är det så? Hur kommer det sig att du framför din dataskärm kan lära dig av någon som inte visar dig lösningen?

Vad jag gillar med systemvetenskap är att det fokuserar på användandet. Systemet ska vara lättanvändligt för att en stor grupp ska enkelt kunna lösa sina problem. Sociala medier är för mig ett system. Vilka bygger det systemet? Det gör vi. Twitter är ett utmärkt exempel. Twittersnubbarna gav oss ett verktyg och därefter började vi bygga nätverk, sätta upp intressekategorier och diskussionslistor. Vi är många är många, fler aktörer än varumärken och politiker, och vår motivation till att delta är att socialisera och finna ny kunskap.

Vad är kunskap?

Innan vi talar om hur vi kan utnyttja kunskapande genom sociala medier bör vi definiera vad kunskap är. Lättast är det om förhållandet mellan data, information och kunskap definieras. Data är den kvantitativa mängd av objektiv fakta, exempelvis nummer och symboler som sändaren sänder ut. Information utgörs av data inhämtat av mottagaren vilket skapar förståelse och mening hos mottagaren vilken kan vara både formell och informell. Kunskap uppkommer genom transformationen av data och information som är till nytta för mottagaren och skapar mening i sammanhanget samt kan användas som beslutsunderlag hos mottagaren.

Processen som sker vid bildandet av kunskap för beslut kan ses såhär:

Kunskapande

Det vore enkelt att definiera kunskap som information vilken får mening för oss och kan omsättas i vårt beslutstagande, men kunskap kan ha många olika former. Det kan vara din individuella kunskap eller kunskap du har tillsammans kollektivt på din arbetsplats. Främst klassas kunskapens former in i två kategorier explicit-sådant du vet, tyst-sådant du kan. Explicit kunskap är gillad av många eftersom den går att sprida lättare.

När den tysta kunskapen sprids i ett nätverk och transformeras till explicit kunskap leder detta till att den så småningom återigen utvecklas till informell kunskap när den fått rotat sig hos individerna i nätverket. På så vis skapas en kunskapande cykel i nätverket. Genom socialisering sprids tyst kunskap då vi arbetar tillsammans och lär av varandra. Vi kanske arbetar i gemensamma projekt, expert-novis, som visar hur uppgiften går till. Genom användandet av metaforer eller diskussioner i ett ämnen kan tyst kunskap transformeras till explicit kunskap, även kallat externalisering. Kombinering består av att fler källor av explicit kunskap analyseras för att komma fram till ny explicit kunskap då den samlas och kategoriseras. Slutligen kan även explicit kunskap transformeras till tyst kunskap när den uttryckta kunskapen leder till underförstådd kunskap då den används och beprövas, detta kallat internalisering.

Förståelse för denna process kan tyckas tråkig och oviktig, nästan självklar, men sett ur ett kommunikationsperspektiv på nätet förklarar det vad som sker rätt bra. Med begränsade verktyg för att lära varandra måste vi ständigt arbeta för att transformera vår tysta kunskap till explicit kunskap. Det vill säga kunskap; vi med våra begränsade verktyg kan uttrycka, helst i skrift. Vår gemensamma kunskap må bli omfattande, men detta är möjligt tack vare vår ökande förmåga att kunna hantera vår individuella kunskap för att nyttja den kollektiva kunskapen i våra sociala nätverk.

..om vi väljer rätt medium det vill säga.

Kunskapande i sociala medier

Desto fler involverade i vårt sociala nätverk ju svårare blir interaktionen. Mängden kunskap som ska transformeras blir allt mer omfattande och konkurrensen av värdefull kunskap blir allt större. Ett virtuellt nätverk saknar många hjälpande faktorer som motiverar till kunskapsspridning, exempelvis fysisk interaktion, vilket gör att tillit och tillfredsställelse i utbytet är avgörande för beständighet av våra nätverk på webben. När vi inte längre upplever att vi har något utbyte av nätverket kommer vi inte heller bidra till det.

Viljan att för vårt kollektiv sprida sin kunskap i nätverket kommer att utgöra dess framgång. Vår auktoritet i nätverket ökar i takt med att vi bistår med värdefull kunskap för kollektivet att tillgå, därmed ökar även de övriga personerna i nätverkets vilja att dela med sig av sin kunskap. På samma sätt minskas tillgången till kunskap för den som inte bidrar till kollektivets gemensamma kunskapsutbyte, en ”free rider” vill ingen ha. Detta ökar kravet på vår aktivitet i nätverket, det räcker inte med att passivt sitta och titta på när andra producerar kunskap – du måste även bidra för att få vara med i gänget, bygga tillit och respekt.

Demokratiskt inte sant?

Men nu är ju våra nätverk på webben sällan endast virtuella utan är ofta integrerade med fysiska verkligheten. Interaktionen mellan vår fysiska verklighet och vår virtuella verklighet hjälper till att stärka relationerna både online och offline. Fysiskt bekräftelse på existensen av våra virtuella vänner stärker vår tillit till dem. På samma sätt kan vi får mer av våra diskussioner IRL om vi fortsätter dem på webben. För att du ska kunna nyttja din aktivitet på nätet måste du därmed även ge dig ut i verkligheten för att nätverka.

Egentligen handlar det inte om vad du eller jag kan – det handlar om vad vi kan tillsammans. Relationerna är avgörande för hur vi får detta att fungera. Sociala medier är vad vi tillsammans gör det till. Jag kallar gärna därför sociala medier för det ”genuina mediet” där vi väljer våra incitament för att delta samt hur vi vill påverkas av varumärken och politiker.

…sedan kan vi ju inte hjälpa hur SEO-arna försöker manipulera oss.

Conclusion: Dela din kunskap får du mycket mer tillbaka.

Detta var fortsättningen på mina teoretiska insikter under min kandidatuppsats. Jag hoppas att du redan läst ”Entreprenören och sociala medier” så att du lättare hänge med i diskussionen ovan. Härnäst väntar ”Användandet av sociala medier”

2010-05-03
Vad sysslar jag med i min kandidatstudie?

Jag vill förtydliga vad det är jag ska göra med min kandidatuppsats eftersom jag nu kommer påbörja min empiriska studie. Genom att genomföra vad man inom forskningen kallar en innehållsanalys ska jag försöka tyda hur egenföretagare nyttjar virtuella nätverk för kunskapsinsamling och kunskapsspridning i sin affärsutveckling. Till detta har jag valt twitter som studieobjekt. Med hjälp av en kvantitativ ansatts kommer jag att ur en enskild företagares synvinkel att koda den kommunikation som sker i dennes nätverk. Således är jag endast intresserad av hur denne upplever sitt kunskapsutbyte genom sitt virtuella nätverk.

Vid analysen använder jag mig av privata listor på twitter, dvs. listor endast jag kan se, där den publika kommunikationen de personer den enskilda företagaren följer visas. Trots att jag därmed kommer att följa ett stort antal personer intresserar jag mig endast för den deltagande studiepersonens perspektiv.

Meddelandena kodas sedan genom kategorisering av aktuella begrepp/ämnen för min uppsats. Exempelvis kan jag vara intresserad av om ett meddelande innehåller branschkunskap, tekniskkunskap, social interaktion, information om ett event. Vem meddelandet är utsänt av är alltså inte av vikt.

En kodningsmall kan se ut såhär:

(Bryman & Bell, 2005, om chefer)

Som grund för detta ligger en enkel intervju med mina studiepersoner där de fått besvara ett fåtal frågor i hur de använder twitter, vilket även ligger som grund för mitt urval. Efter innehållsanalysen vilken kommer studera tre dagars kommunikation, kommer jag sedan att göra mer djupgående intervjuer för att ta reda på vilken betydelse användandet har för studiepersonerna/egen företagarna.

Jag vill likna detta vid en observation vilken kan genomföras på en offentlig plats där man exempelvis intresserar sig för hur många i en population som bär jeans, röda tröjor eller cyklar. Jag hoppas att ingen upplever oro över detta men jag tar gärna emot kommentarer. Studien kommer att vara anonym och vem som bär ”jeans” ,”röd tröja” eller ”cyklar” är inte intressant. Själv upplever jag att det är ett mycket intressant sätt att genomföra en studie på. Kommunikationen är genuin och offentlig, datan är omfattande och tillgänglig.

Vill ni följa min studie kommer jag naturligtvis dela mina insikter här i inlägg jag kategoriserar inom ”Kandidatuppsatsen”

Låt oss nu definiera varför entreprenörskap+sociala medier=magi!

Innehållsanalysen kommer att pågå den kommande veckan.

2010-05-02
Entreprenören och sociala medier enligt teorin

Entreprenören och sociala medier

Detta är mitt försök till att teoretiskt försöka förklara varför entreprenörskap+sociala medier=En utmärkt kombo. Just nu arbetar jag med min kandidatuppsats vilken ska behandla hur egenföretagare nyttjar virtullla nätverk för kunskapsinsamling och kunskapsspridning i sin affärsutveckling. Till detta har jag valt twitter som studieobjekt. De insikter som uppstår under min uppsats, främst gällande twitter, avser jag att presentera här. I detta fallet tänkte jag presentera vad jag funnit i min teoretiska sökning, so far, om entreprenörens förmåga att nytänkande lösa sina problem genom nätverksbyggande. Kanske sker kunskapsinhämtningen genom fysiska nätverk – kanske genom virtuella nätverk såsom sociala medier. Vilka möjligheter finns enligt tidigare forskning?

Entreprenören och problemlösandet

Entreprenörerna anses ofta vara vårt samhälles riskbärare vars uppgift är att att upptäcka problem samt undersöka möjligheterna att på det mest enkla och minst resurskrävande sättet lösa problemet. Möjligheterna med att reducera kostnader för entreprenören, genom flexibiliteten i dess problemlösning, förbättrar även förutsättningen för att använda ej tidigare beprövade tillvägagångssätt för exempelvis kunskapsinhämtning, inköp och marknadsföring. Detta för att sedan visa vägen för oss andra att följa i deras fortspår.

När entreprenören söker problemlösning uppstår ofta nya idéer kring att överkomma tidiga svårigheter för det nystartade företaget. Problemlösandet hos entreprenören kännetecknas ofta av:

Entreprenören och nätverket

Även om detta inte är självklara framgångsfaktorer för ett nystartat företag visar det på den dynamiska processen i vilken innovativa aktiviteter pågår. Entreprenören är även duktig på att bygga sig ett nätverk och skapa sig ett ”team”. Team av entreprenörer försöker finner nya vägar kring problem som uppstår och allianserna skapar förutsättningar för att ny kunskap kan uppstå i interaktionen mellan de enskilda entreprenörerna. Detta bidrar i sin tur till idéer kring nya förbättrade affärsmodeller. Att engagera ett fler antal aktörer med samma mentala karta men med olika kunskap kan öka sannolikheten att värdefulla lösningar kan hittas.

Den uppstående nätverkskapitalismen brukar förklaras genom:

– Desto fler vi är i nätverket, desto större flocken blir, ju attraktivare blir nätverket.
– Desto fler som bidrar med resurser till nätverket ju mer får aktörerna ut av det.
– Desto mer vi lär av varandra ju mer kan vi utveckla nya kunskaper i nätverket.
– Desto starkare relationerna blir ju mer unikt blir nätverket och dess aktörers tillförlit till varandra.
– Desto fler idéer, information och kunskap som sprids i nätverket ju mer kan vi erbjuda aktörer utanför nätverket.
-Desto fler relationer som stärks, desto mer kunskap som flödar, desto mer resurser som delas ju lägre blir kostnaderna.

En regional närhet benämns ofta som särskild fördelaktig för att dela både kulturella och ekonomiska relationer. Organisationer som är enade på en fysiska plats besitter ofta samma sociala grund. Interaktionen mellan organisationerna medför möjligheter att överföra intangibla tillgångar såsom kunskap och kompetens och påsåvis öka den allmänna kunskapsnivån i regionen.

Entreprenören och sociala medier

Samspel och samarbete mellan människor sker vanligtvis genom grupper som bildas av ett gemensamt mål, intresse eller projekt. Förmågan att samverka utbyta kunskap och expertis bidrar till gruppens framgångsrika innovativa resultat. Sociala medier har gjort det möjligt att för denna typ av intressegrupper att interagera trots geografisk distans till varandra.

Ett intressant fenomen med webben är att det skapar förutsättningar för tillgång av nödvändig kunskap vilket vanligtvis är en komplex process. Virtuella nätverk ökar potentialen för entreprenören att lätt hämta in ny kunskap untaför såväl organisationen som det fysiskt anknutna nätverkets gränser. Den unika kunskap som skapas genom interaktionen i sociala medier skapar nya möjligheter för företags affärsutveckling.

Utvecklingen av sociala medier gör att den lärande miljön kan bäddas in i det vardagliga arbetet, inte bara individuellt utan även kollektivt. Det virtuella nätverket möjliggör således aktörernas samarbetsförmåga och skapar förutsättningar för individer att hjälpa varandra.

Karaktäristiskt för lärandet i virtuella nätverk är att det är:

Chansen till att lära och dela kunskap genom sociala medier grundas i å ena sidan personliga och nära relationer till aktörer i nätverket och å andra sidan tillgång till obekanta ”experter”. Relationerna kan graderas i fem nivåer:

Dessa relationsnivåer kan förändras beroende på hur hög interaktionen och kunskapsutbytet är mellan aktörerna. Ytliga bekanta kan bli vänner men samtidigt kan vänner som inte interagerar särskilt mycket med varandra bli bekanta.

Även avståndet mellan aktörerna i nätverket studeras. Desto längre ifrån varandra två aktörer är varandra och desto fler mellanhänder som finns mellan dem ju svårare blir kunskapsöverföringen mellan dem. Men likaså gör sammanlänkningen det möjligt. Six degrees of separation är ett uttryck som används för att diskutera huruvida alla människor i världen kan vara sammankopplande genom sex länkar. Fem länkar anses även vara det antal mellanhänder två aktörer kan ha mellan sig och fortfarande överföra information.

Oavsett sammanlänkningsstrukturen och relationsnivån mellan aktörerna möjliggör sociala nätverk för den enskilda entreprenören att enkelt få tillgång till information för sitt problemlösande var som helst i världen och när som helst. Genom att finna ett sätt att hantera verktyg som twitter, facebook, liked-in etc. tillsammans med rätt personer, kan ny kunskap enkelt genereras. Engagemang i sociala nätverk kan därför möjliggöra nya typer av resurser i en värld där kunskap utgör den främsta konkurrensfördelen och små företag har möjlighet att konkurrera med stora företag på en global marknad.

Min tanke: Eftersom entreprenörer vanligtvis bygger sin framgång genom relationen till andra människor och finner drivet att befinna sig utanför boxen är steget ut i de sociala medierna inte stort. Detta gör att entreprenörer, vanligtvis med ett extra nördigt intresse, lätt kan finna jämlikar på nätet då antalet av dem är stort – de kan jämföra, diskutera och dela projekt, vilket gör det särskilt gynnsamt för dem att finnas där. – Egentligen en självklarhet, inte sant?

Conclusion: Sociala medier is the shit.

Coming up: Kunskapande genom sociala medier, enligt teorin

Söker du artiklar i ämnet? Jag tipsar gärna.

2010-04-22