Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/4/3/a/saraohman.se/httpd.www/wp-includes/post-template.php on line 284 Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/4/3/a/saraohman.se/httpd.www/wp-includes/post-template.php on line 284 Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/4/3/a/saraohman.se/httpd.www/wp-includes/post-template.php on line 284 Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/4/3/a/saraohman.se/httpd.www/wp-includes/post-template.php on line 284

Idag har jag glädjen av att gästas av Johannes Hansen, inspirationsföreläsare och rådgivare som leder utbildningsprojekt för framtidens ledare inom personlig utveckling. Johannes hjälper unga till självhjälp – det vill säga att få dem att ta tag i sin situation för att lösa deras problem. I detta inlägg spinner Johannes vidare på min puff till att uppmuntra 80-talisterna.

Jag inspireras av att följa Saras blogg och hur viktigt det är att ifrågasätta, utmana och stödja människor i att förändra perspektiv kring ”den nya generationens” utmaningar och möjligheter.

Det är precis något jag skulle vilja spinna vidare på i det här inlägget. Jag har så länge jag kan minnas intresserat mig för hur vi kan förädla och frigöra mänsklig potential för att höja livskvalitet. Det har lett mig på resor genom mängder med böcker men också ut i världen för att träffa många tänkare, filosofer, forskare, ledare och inspiratörer.

Det första som slår dig när du börjar att studera området är hur otroligt stort glapp det är mellan vad ”vissa” människor vet och använder sig av och vad den stora massan är medveten om och använder sig av. Men att det finns skillnader i vår befolknings kunskap är givetvis naturligt. Det som har slagit mig ännu starkare och som gör mig bekymrad är våra beslutsfattares begränsade insikt i hur vi tar tillvara på människors potential. Det har fått, får och kommer i framtiden att fortsätta få enorma konsekvenser för vår samhällsutveckling.

Jag säger inte att debatten kring olika incitament för att anställa unga inte är viktig, det är den i allra högsta grad. Det jag säger är att vi diskuterar hur vi ska kläcka ägget. Det behövs större fokus på hönan. Vi har idag majoriteten av en hel generation som går runt och inte har en aning om vad de vill göra. Fråga större delen av våra 80-90- talister vad de vill jobba med eller vad de vill göra i framtiden så kommer större delen svara ”jag vet inte”.

– Inte för att de inte har någon drivkraft. De är inspirerade och otroligt driva mot sina ambitioner.

– Inte för att de inte har någon vilja. De vill, tro mig.

– Inte för att de inte finns några möjligheter. De kan göra allt.

Utan på grund av att de står inför en stor samhällsförändring där deras omgivning, lärare och föräldrar kräver att de måste välja, de måste ha en utbildning och måste ha en titel.

Det finns ingen som berättar för dem att det inte handlar om att välja något utanför dig själv utan att det handlar om att söka inom dig själv för att finna vad du tycker är roligt. Det finns ingen som berättar för dem att de inte behöver veta exakt vad de vill, de behöver inte ha en permanent titel utan kan prova, göra ditt bästa, bidra och om det inte passar kan de prova något annat.

Jag träffar varje dag mängder med människor som arbetar med att stödja människor att drömma, finna sina ambitioner och våga ta steget till att förverkliga sina idéer. Det finns mängder med positiva initiativ inom skola, inom projekt för entreprenörskap, det skapas mängder med arbetstillfällen igenom företagsinkubatorer, matchmaking och initiativ där unga skapar relationer med företag.

Dessa initiativ fungerar för att fokus ligger på att frigöra individen egna resurser, finna drivkrafter och viljor för att sedan få stöd till att omvandla det till ett värdeskapande för företag, organisation, myndighet eller allmänhet. Det är ett proaktivt, bidragande förhållningssätt som skapar tillväxt.

Jag blir bekymrad när jag ser debatter som förstärker ungas roll som passiva mottagare, enheter som disponeras, problem som behöver lösas. Jag vill från politisk ledning se ett nytt grepp. Att ta tillvara på ungas drivkraft behöver bli mer än bara retorik.

Jag vill att våra ledare erkänner sin okunskap kring hur vi skapar optimala förutsättningar för lärande och tillvaratagande av mänsklig potential.

Jag vill att våra ledare startar en dialog med rådgivare, bjuder in projektledare som visar resultat och unga ledare för att komma fram till vad som egentligen är problemet och hur vi löser det.
Jag vill att våra ledare istället för att ge sitt stöd (klapp i ryggen), ger sitt stöd (pengar) till att frigöra tid och samordna aktiviteter för att lyssna efter vad som behövs och använda det som fungerar.

Jag vet att jag talar för en hel generation när jag säger att vi är trötta på retorik och okunskap.
Vi tror på och stödjer ledare som erkänner sin okunskap och bjuder in till dialog inte för att ”det ser bra ut” utan för att de är intresserade.

Vi tror på och stödjer ledare som inser att ledarskap inte är att ha alla svaren eller alltid veta vad som är rätt. Det är villigheten att söka efter svaren och öppenheten att erkänna vad som är rätt även om det innebär att svaret är obekvämt och kräver förändring.

Med framtidstro
Johannes

Vill du veta mer om Johannes?

www.johanneshansen.com

www.bokajohannes.se

www.johannesblogg.se

www.dennyagenerationen.se


Om författare

Vill du komma igång med din innehållsmarknadsföring? Jag hjälper dig gärna! Skicka ett mail till hej@saraohman.se och beskriv din situation så bokar vi in ett förutsättningslöst möte!

Du kanske också gillar:

2 kommentarer

  1. Hej!
    Jag undrar om du vet om man kan plugga fristående kurser och sedan sätta ihop dem till en EBD utbildning? Alltså att jag läser alla kurser som utbildningen innehåller och sedan tar en EBD examen.

    1. Eftersom EBD är en unik utbildning uppbyggd på ett unikt sätt så skulle jag vilja säga att det faktiskt inte går att ”plocka ihop kurser” till en EBD-examen. Visst kan du inhämta liknande kunskap som man lär sig på EBD genom att läsa kurser, ex. marknadsföring, affärsutveckling, logistik, socialpsykologi etc. Men utbildningen är uppbyggd på att man ska 1. jobba i grupp (oftast), 2. läsa flera olika kurser i ett temablock, ex ”affärsprocesser och flöden”, 3. göra uppgifter i ett partnerföretag. Denna kombinationen gör EBD till vad det är, inte egentligen kurserna man läser eftersom varje projekt du gör formar du på det sätt du och partnerföretaget vill. Så fundera på att faktiskt läsa EBD ”på riktigt” här på Campus (Sveriges enda riktiga) i Växjö.

Lämna ett svar till E Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *