Kategori: Drömmar om framtiden

Drömmar är viktiga och mina drömmar har hittills utgjort en stor del av min tillvaro. Men om definitionen av drömmar är ”Drömmar kallas drömmar eftersom de inte kan bli verklighet” har jag nog bara haft en dröm – att bli prinsessa. Jag själv instämmer inte med definitionen. Efter att jag insåg att jag inte kan bli prinsessa har mer realistiska drömmar artat sig. De har varit många men alla har handlat om samma sak – att jobba hårt.

Jag tänkte på detta häromdagen – det är ju helt sjukt att drömma om möjligheten att jobba ihjäl sig, dvs. att alltid ha att göra, ränna runt och ”rädda världen”. Allt jag vill är att ha en anställning där jag kan uträtta detta – jobb. Somliga drömmer om pengar, tillräckligt med medel att kunna utföra sina intressen. Men om mitt intresse är att jobba – Then what? Pengar driver mig inte, jag vill inte skaffa familj – så för vad?

Är detta typiska tankar för en naiv kvinna i 20-års åldern? Kommer detta att ändra sig? Om inte annat; bör jag sätta upp mig på nästa bästa terapuept-tid? Kan någon tala om vad det är för fel på mig? Är jag helt enkelt ett neurotisk freak?

Hur som helst; Drömmar begränsar. Exempelvis: Jag har sedan jag var liten sett att jag ska flytta (tillbaka) till Stockholm. Jag har sett framför mig att jag springer runt och uträttar saker tillsammans med alla andra stressade människor. Ett liv i storstaden (Inte nödvändigtvis Stockholm) är bilden jag har, och alltid har haft, av min framtid. Därför tror jag inte att jag kan bli lycklig i en mindre stad och missar därför säkert mängder med chanser. För vem vet, jag kanske skulle kunna bli lycklig med ett liv i Vetlanda? (Nej, jag skulle absolut inte bli lycklig av ett liv i Vetlanda)

Jag kan nog inte beskriva hur mycket jag vill till Stockholm. Herregud vad jag vill till Stockholm. Nära familjen i Hälsingland, nära min vän Linda och hennes växande familj i Uppsala, nära resten av världen med Arlanda, nära prommenader och ursprunget i Skälby/Järfälla och dessutom omgiven av kreativa, intelligenta människor. Jag tar gärna emot motargument som visar på varför man inte ska flytta till Stockholm via ohman.sara@gmail.com.

Jag tar även gärna emot erbjudanden till praktikplatser det närmsta halvåret.

Samtidigt – Att flytta till Stockholm vore det mest motsägelsefulla jag kunde göra. Ännu ett exempel på min dualistiska tillvaro. Jag vill inte göra det alla andra gör – jag vill skapa förändring. Och hur mycket förändring kan man skapa genom att följa med strömmen och göra vad alla andra gör? Trygghetsnarkomani ska inte vara min grej.

Vad är din dröm?

Nu ska jag presentera mina drömmar.