Det virtuellt verkliga nuet

Facebook skrämmer skiten ur mig. Samtidigt går det lyckorus genom kroppen när de visar vad de gör, likt igår under f8 – Live. Facebook är från nu en känslomaskin, du ska inte märka att du använder det – Men det kommer att ändra ditt beteende. Om ej tidigare träder vi nu i det virtuella verkliga nuet.

Jag, och framförallt mina vänner, ställer mig ofta frågan ”Vad är verkligt?

Det har inte varit någon fråga om att sociala nätverk likt Facebook gör det lättare för oss att hålla kontakt med människor vi känt sedan tidigare, men det gör det också lättare för oss att lära känna varandra. Något som tidigare krävde timtal av fysiskt umgänge och muntliga samtal. Medium som Facebook har hittills effektiviserat processen från mötet och studerandet av individen framåt. Med nya Timeline vill Facebook även göra det lättare för oss att dela med oss av vår bakgrund.  Dessutom ska vi inte längre behöva ”gilla” utan det ska räcka med att ”göra” för att vi ska kunna exempelvis lyssna musik eller se en film tillsammans – Utan att vara tillsammans.

Till och med jag får känslan av att vilja sätta ner foten och skrika ”Stopp!”
Jag vill hänga såhär:

Jag är något skadad. Jag jobbar med att studera sociala nätverk och spenderar dagarna till att försöka utläsa beteenden och dess mekanismer. Jag inser att inte alla går med telefonen framför näsan 70 % av den vakna tiden, och jag önskar alla att inte bli som jag, men även jag vill koppla ner. Jag vill umgås i den fysiska världen och jag vill inte att ALLA ska veta vad jag gör HELA tiden. Anledningen är främst att jag hellre vill bli lärd känd i den verkliga världen, snarare i mitt virtuella jag.

Frågan återstår; Vad är verkligheten? Jag vet inte, vi får se snart.

Det som gör mig mest glad är att vi som arbetar med att ta fram dessa fantastiska sociala appar som gör vårt virtuella verkliga nu blir lite mer intressant måste gå tillbaka till grunden för att förstå varför vi beter oss som vi gör – och skapa med eftertanke därefter.

Vad än som påstås, vilken utveckling som än sker, är det viktigaste att komma ihåg att

”Sociala Medier handlar om Människor”

Om detta skrev Christian en grym post om igår: ”Grundkurs i Sociala Medier för Entreprenörer” LÄS!

Detta inlägg avslutas bäst med ”Somebody’s watching me” – Rockwell

 

Sociala medier är dyrt.

Hur många gångar får du frågan; ”Hur tjänar jag pengar på sociala medier” ställd av en individ i hopp om att kunna skaffa sig en liten sidoaktivitet som kan liknas vid ett extrajobb. Mitt egna svar är i de flesta fall att det tar tid att tjäna pengar på sociala medier, och en hästinsats krävs för att nå fram.

Sociala medier är dyrt. Det är definitivt inget gratis medium som snabbt kommer att ge dig återbäring för din insats. Det kommer dessutom bli mer svårt, och krävas mer medel, för att få effekt i takt med att användandet ökar. När du verkligen vill satsa mer än ”kul att testa på”, ”se vad som händer” eller ”alla andra är ju där” krävs ett ordentligt engagemang och en högre insats.

Att som individ eller förening ge sig ut i sociala medier är särskilt gynnsamt – Vi vill prata med människor, inte organisationer. Däremot är det ”dyrare” för dessa att satsa på sociala medier (procentuellt sett). Har du egentligen ingen inkomst eller direkt försäljningskopplig med din aktivitet kan du förmodligen nå återbäring först på lång sikt. Större organisationer däremot är vana att hyra in konsulter, köpa marknadsplatser och att jobba med PR. De har dessutom ofta budgeterat för att kostnadseffektivt driva trafik genom köpta medier.

Vad kostar det?

Research – Antingen gör du det själv, vilket är tidskrävande, eller så betalar du någon annan för att göra det. Du behöver kartlägga nätverk, hitta peers och framförallt hitta innehåll till dina aktiviteter. Min icke överdrivna gissning är att du behöver lägga uppåt 20 timmar i veckan på detta när du börjar med din aktivitet. Du behöver lära dig språket, känna av trender och bygga dig ett gäng. När någolunda mättat sökandet kan du använda dig av dina listor och arbetetsintensiteten avtar.
(Behöver du research? Kontakta mig. I’m the master)

Kommunikation – Oavsett om du är en guru på att kommunicera eller har lätt för att skriva så tar det tid att vara aktiv i de nätverk/medium du har att tillgå. Även om du har en research till grund finns det flera parametrar du ska matcha. Att skriva bra texter med bra innehåll tar tid, att redigera en film och få till de bilder som lyfter dina inlägg likaså. Även om du finner hjälpsamma verktyg för att samordna och bevaka din kommunikation bör du planera de olika kanalerna enskilt, och anpassa vad du skriver för var enskild kanal.

Visuellt – Kan du inte koda eller designa själv kostar det en smula att skaffa sig en egen visuell profil. Även om inte det yttre är allt är det en möjlighet att särskilja dig från standardformaten, och att särskilja dig vill du.

Vad tjänar du?

Även om sociala medier är dyrt ändrar det spelplanen och ger de oss mindre aktörer möjlighet att klättra i hierarkierna då vi på flertalet sätt kan bygga förtroende för vår omvärld. Exemplena på de som lyckats skapa sig en profil utan medel/”fusk” är få. De som lyckas är extremt duktiga på människor och sociala medier. Deras intresse för mediet är oerhört stort och de lägger framförallt enormt mycket tid på att lära och utveckla sin aktivitet.

Så,

Är du en individ som vill skapa dig en online-personlighet eller en förening som vill . Samla dig goda vänner som kan bygga åt dig, var beredd på att betala dem en smula. Var framförallt intresserad och ta dig tid att läsa/göra research.

Det är ju spännande också.

Jag återkommer med goda exempel..

 

Att se mönster

I en roll som sociala media-taktiker är det mest fina du kan få uppleva att hitta mönster. Det är lite av den superkraft du måste ha om du jobbar med dylika uppgifter. Att se vägar som banar ut sig, och det vackra mönstret som träder fram när kartan blir självklar, gör att det bubblar varmt inombords. Det är då jag gillar mitt jobb.

Då är det bara sikta och skjuta!

…och vänta på att kurvan börjar dra uppåt.

 

Google + kommer att ändra mitt beteende i sociala nätverk

I min semester och bortkoppling har jag bara spenderat en kort stund med Google +, och skulle vilja säga att vi än så länge bara har en ytlig bekantskap. Dock får denna ytliga bekantskap mig att vilja börja använda Internet för min egenskull igen, efter en vår av impression-overload. På riktigt tror jag att Google + kommer att ändra mitt beteende i sociala nätverk.

Varför?
Det är lätt och användarvänligt.

Jag, likt många i min generation, lider av sociala media-damp. Vi vill dela allt med alla. För att hantera detta har jag tidigare försökt att särskilja mina typer av kontakter i de olika sociala nätverken, såsom Twitter, Facebook och Linked-in. Att skapa kategorier, listor etc. i samtliga av dessa verktyg har varit för bökigt och jag har ansett det inte vara värt mödan. Jag är en lat användare. Därför gläder det mig att Google + gör det så lätt för mig.

”Cirklarna” finns på rätt plats, Facebooks motsvarighet ”Grupper” är ivägen. När jag nu var gång jag delar, på ett och samma ställe, kan välja vilka som ska få ta del av informationen/materialet får jag lust att mer noggrant planera min aktivitet. Jag kommer att kunna leva ut ”mina jag” på ett samlat ställe, istället för att tvinga mina vänner ta del av för dem ointressanta bloggposter på Facebook eller låta Tweeps ta del av personliga insikter på Twitter.  Därför tror jag att jag och många kommer att mogna i vårt internetbeteende på Google +, till mångas stora glädje.

Dessutom är det snyggt och lätt att överskåda flödet och konversationer.

Jag är även vän av Googles andra verktyg (Gmail, Docs, Reader och Calendar) och med ett socialt nätverk som komplement blir alla Google-verktyg på riktigt som ett. Visserligen bidrar även Googles nya uppdatering till att upplevelsen av att arbeta med dessa är nu helt annorlunda.

Framförallt får Google + mening för mig med sin app. Den är gudomlig i jämförelse med de flesta android-appar. Att dela är superenkelt, och att välja cirklar att dela med är ännu enklare.

Det finns många verktyg/tjänster/nätverk som skapats senaste åren. Bra och kvalitativa sådana. Dock finns få som jag ansett ha haft tillräckligt stor volym för att jag ska vilja sätta mig in i och använda dem. Ofta har det varit mitt Twitter-nätverk som även funnits där, och vill jag göra annat än att spamma så har dessa inte tillfredställt mig. Med Google + ser jag potentialen att även få in mina andra världar. Så, snälla kompisar: Kom hit!

Dags att fördjupa sig.

Next mission: Testa hur Google + kan bidra till förändring i  söket. Moahaha.

 

5 anledningar till varför Stadsnät+Sociala Medier=Sant

För några veckor sedan föreläste jag och min vän Annelie Näs under Norrskensdagen om ”Nya kommunikationsvägar”. Vi smet in med våran punkt efter diskussioner om infrastrukturens och fiberns utveckling, trendspaningar kring bredbandets framtid och kommun-/landstingsansvar i samhällsutvecklingen. Särskilt roligt  var detta för mig som är uppvuxen med fiber. Jag har gjort allt från att borra och lägga ner rören i backen, rotat i elskåp och server-rum samt installerat telefonväxel till att lyssnat till strategiska diskussioner i planeringsmöten. Med fiber, samhällsutveckling och sociala medier nära hjärtat tycker jag självklart stadsnät+sociala medier=sant.

Fiber är inte hett – Inte om man ska tro den pågående samhällsdiskussionen. Stadsnäten har sedan dess begynnelse för ca 15 år sedan fått skjuts av bidrag till infrastrukturutveckling, främst på landsbygden, men börjar nu få det mer kämpigt. Å ena sidan är kundgruppen företag, å ena sidan är den konsumenter. Att dra in fiber är omständigt och dyrt – det är inte som att skicka efter ett 4G modem och koppla upp sig.

När jag och Annelie inför föreläsningen researchade deltagarlistan blev vi minst sagt upphettsade över de framstående webbplatserna vi fann, utan bjöds på en resa 10 år tillbaka i tiden. Informationen var svår att att finna, språket var inte till för att attrahera och platser för att knyta an sig information om besökaren existerade inte. Nej, för att jobba med att försörja individer och företag med Internet verksamheterna vi kollade upp väldigt dåliga på att utnyttja Internet. Det är dumt då möjligheterna för stadsnäten är många.

Därför bör stadsnät engagera sig i sociala medier

Följande anledningar är enligt mig goda motiv för stadsnät att nyttja sociala medier:

1. Lokal drivkraft – Vad stadsnäten har som är unikt är en klart avgränsad men ändå omfattande målgrupp, man behöver inte ens kämpa för att skapa en community utan kan nyttja den fysiska! Vi premierar gärna sådant i vår närhet som vi ser att kan ge oss värde på flera sätt. Genom att nyttja den lokala piotrismen kan man få kunderna att vilja göra gott inte bara för dem själva utan för samhället de lever och verkar inom. Den lokala drivkraften, aka. ”Vi gör det tillsammans”, är icke att underskatta.

2. Service/Drift – Att kunna skänka kunderna mervärdet i att kunna besvaras deras oro snabbt och smidigt, med status på drift och störningar, skulle kunna skapa större engagemang hos dem. Kunderna är idag vana att bli bemötta i de kanaler de verkar av deras andra leverantörer. Dessutom kan en sådan funktion på den egna webbplatsen bidra till dess egna nyhetsvärde vilket kan driva fler besökare till den webbplats man sedan tidigare investerat i. De flesta företag av den här typen investerar redan i en kundtjänst via telefon, men sociala medier kan komplettera detta och dessutom skapa en arena för användare/kunder att hjälpa varandra vid enkla problem.

3. Informera och utbilda – Stadsnäten har mer kompetens om bredbandssverige än vad övriga telecombolag. Detta är något de bör förmedla och sociala medier skapar stora möjligheter för det. Genom att fånga upp nyheter och diskutera nya studier publikt kan ett större förtroende skapas för den fantastiska fibern.

4. Konkurrenterna är sedan länge där – Konkurrenterna i form av jättar som Telia och ComHem (som levererar fejk-bredband) är redan aktiva i sociala medier/online-medier och bearbetar kunder samt bildar opinion. Finns stadsnäten inte där kommer kunderna följa efter diskussionen. Börja omvärldsbevaka och ge er in i diskussionen!

5. Kraften i communityn av intressenter – Som stadsnät är man knappast ensam i sin bransch, du finner i de flesta fall ett i varje kommun och förutom det finns en mängd organisationer, likt Norrsken, som kopplar samman dem genom samarbeten. Därför finns stora möjligheter i att inte bara engagera varandra för de enskilda verksamheterna under konferenser och mässor utan även virtuellt.

Som sagt: Sociala medier/nya kommunikationsvägar är ett komplement som skapar mervärde till de aktiviteter som redan är aktuella idag

Sist men inte minst, vår presentation så att ni deltagare kan försöka minnas våra klokord:

Det var riktigt härligt att få föreläsa med Annelie! Jag upplever är samförstådda i vad nya kommunikationsvägar/sociala medier/Internet innebär samtidigt som våra tankar kompletterar varandra.

Annelie och jag berättar självklart gärna mer om hur du konkret jobbar med dessa nya kommunikationsvägar. Maila eller slå en pling!

 

Varför ska jag ha personlig en personlig Facebook-sida?

Nu kan du gilla saraohman.se på Facebook!

Egentligen har jag varit emot att skaffa en Facebook-page till min webbsida, men jag kände att det var dags nu. Detta är varför:

  • Julkalendern stundar – När min blogg under december fylls av andra spännande skribenter måste jag ha någonstans att semestra så länge.
  • Spammande i mina andra kanaler – Jag är en alldeles för flitig uppdaterare på både Facebook och Twitter. Därför vill jag låta de som är intresserade av att ta del av mina tankar göra det medan de andra ska få slippa.
  • Promota mina vänner – Jag har många vänner som jag gillar och vill promota. De hjälper mig och därför vill jag ha möjligheten att driva mer trafik till dem.
  • Snacka mera – Självklart är det till viss del helt egocentriska tankar som får mig att starta en personlig FB-page. Jag hoppas på större möjlighet att diskutera det jag tycker är intressant, dela spännande inlägg och och videos i mitt alldeles egna krypin.

Så, gillar du min blogg? Gå in och Like:a på Facebook!

 

Alla är inte exhibonister

Det är viktigt att komma ihåg att alla inte vill lägga ut sitt liv på nätet när man jagar delaktighet. Även om man lätt fastnar i sin egna bubbla och tycker det är en självklarhet att dela med sig av vad man gör. Ställ dig själv den enkla frågan: Hur många av dina facebookvänner är aktiva och delar med sig av inlägg, bilder och videos? 50 %, 30 % eller kanske 10 %?

I helgen träffade jag gamla goda vänner, en av den är ett musikaliskt geni. Så jag tog min telefon och spelade in en video på honom när han lekte med gitarren. Det gillade han inte. Han tyckte det skulle vara pinsamt om någon hörde hur fantastiskt han spela. Jag försökte att övertala honom att han borde dela med sig av det.

Så igår fann jag detta på hans hemsida:

Jag tror att jag sa:
Tänk om alla delade med sig av vad man gör, exempelvis som när du klinkar på gitarren. Tänk andra som spelar gitarr, vad roligt de skulle tycka att det var och inspireras till samma grej. Plötsligt blir det mer ok att syssla med de intressen man gillar.

90 % av Sveriges befolkning är inte exhibonister. 70 % bor inte i urbana miljöer där de måste slåss för att utmärka sig utan bor i orter som min hemort.  Dessa resonerar antagligen likadant; Människor är elaka och kommer att tycka att du är pinsam om du delar med dig av vad du gillar eller säger din åsikt. Malou Von Sivers tycker om att påpeka detta i sitt program ”Efter tio” då hon pratar om nätmobbing. I nästan varje program försöker hon få sina gäster att säga att nätet är elakt. Jag tror säkert att det finns viss sanning i vad Malou vill diskutera, men det behöver inte vara så.

Jag är naiv. Jag tror på det goda i vad den nya tekniken erbjuder oss. Jag tror inte att Facebook och Google kommer att vända sig mot oss eller skräms av en tjänst som låter alla mina vänner veta vad jag handlar och vad jag gör – och var. Jag tror inte att folk skrattar åt mig när jag bloggar eller lägger upp töntiga bilder på Facebook. Gör de ändå det är det helt ok – för det finns andra som uppskattar det.

Världen är elak, så låt oss bestämma att den inte ska vara det digitalt också. Kan vi få fler att dela kan vi se till att det blir så. Mitt kall i livet just nu är att få folk att delta.

Till er: Förlåt för att jag återberättar om denna händelse, men i min värld betyder sådana händelser mycket. Ska inte hända igen 🙂

 

Kan man lära sig sociala medier?

Jag avskyr sociala medier, begreppet alltså. Men när jag för några veckor sedan funderade över vad jag ville göra härnäst blev svaret; Utforska det som finns mellan människor – Sociala medier.

Låt mig berätta varför…

Det här är vad jag vill gröta i:

Jag vill experimentera och gröta i hur människor påverkas, vad som engagerar dem och vad som kopplar dem samman med varandra – vad är då mer lämpat än sociala medier?

Vad är sociala medier?

Sociala medier har aldrig varit mer hypat än just nu. Alla diskuterar det, tillochmed min farmor, och vi börjar få skavsår i öronen. Frågan om vad sociala medier innefattar är väl besvarad med exempelvis ”Mångvägskommunikation genom användargenererat innehåll” eller liknande som ”transparent kommunikation och ärlighet”.

Sharing is caring” är också ett välanvänt uttryck i sammahanget. Man pratar om vikten att dela. Jag har aldrig kommit överens med begreppet ”dela” – För mig handlar sociala medier om att delTa. Sociala medier kräver engagemang utöver att bara dela/sprida vidare. Det räcker inte med att du delar din kunskap eller det du finner intressant, du måste även initiera, besvara och diskutera för att nyttja mediet och nå framgång.

Varför sociala medier?

Det första jag fick lära mig om marknadsföring, redan i gymnasiet, var att förtroende=köp. Köp för mig handlar inte nödvändigtvis om en monetär transaktion utan om uppnående av mål. Vad målet är kan skilja sig beroende på syftet. Kanske är det att sälja, kanske att implementera en image, få intresserade personer att dyka upp på ett event, få din hemsida/blogg att ha fler besökare och ranka högre i sökmotorer eller kanske rent kvantitativt fler följare på Twitter. Du bestämmer målet. Sociala medier tycker jag visar på kärnan i detta och det är därför jag intresserar mig.

Det bästa med begrepp, anser jag som vän av akademin, är att man kan skapa sina egna definitioner. Förtroende behöver inte i alla fall betyda relation (och tvärtom), men ofta är så fallet. Läran om relationer, inom vilket område finner man den? Socialpsykologi. Min stora fascination i livet  är människor och relationer. (Jag älskade att att ämnet ingick i min utbildning, EBD.) Det är också varför jag hellre läser om social capitalism och relationsekonomi, snarare än PR- och mediabloggar, när jag vill utöka min insikter om sociala medier.

Jag gillar affärer också, ganska förståeligt eftersom jag utbildat mig till affärsutvecklare. Jag vill inte (bara) flumma utan jag vill se resultat. Det måste finnas nytta i aktiviteter, de får inte bara genomföras för det är häftigt, skoj och för att det går. Att sociala medier inte skulle kunna gå att mäta eller direkt kopplas ihop med affärer är för mig är för mig helt befängt – det visar sig betydligt fortare och är mer lätt mätt än många andra marknadsaktiviteter.

Kan man lära sig sociala medier?

Är sociala medier en kunskap vi kan skaffa eller något vi intuitivt har i oss? Ofta ställer jag både mig själv och andra frågan om  man kan lära sig sociala medier när de ber mig om hjälp. Själv tycker jag sociala medier är en inställning, något större  än ett kommunikationsmedium, och en inställning kan man ändra genom tilltro, kunskap och medvetenhet om verktygen som finns att tillgå.

Hur har jag kommit fram till det?

Det slog mig häromdagen att jag har fått ett väldigt brett perspektiv på sociala medier genom att norpa åt mig en variation av projekt. Jag har haft möjligheten att jobba med stora offentliga verksamheter, ideella organisationer, privata företag/projekt och framförallt personligt varumärkesskapande genom sociala medier. Även målen för dessa ansatser har skilt sig åt och har handlat om förbättrad service, varumärkesstärkande och opinionsbildning. Det är rätt coolt. Och jag tänker inte sluta än.

…på min nya arbetsplats har jag för tillfället titeln ”Social Media Manager” – sug på den!
Jag ska strax berätta var denna arbetsplats är.

Så, låt mig fråga dig:

  • Vad får dig att lita på personer i olika sammanhang?
  • Vad vill du att de gör för dem?
  • Vad blir din handling tillbaka?
  • Hur skapar du förtroende?
  • Hur får du din skara av vänner att växa?
 

Twitter is the shit.

Jag vet inte varför jag gillar Twitter, men jag antar att de vill vara sig själva för en stund.

Enkelt, 140 tecken tillgodo och 650 vänner. Klå det Facebook och Linked-in. Ärligt talat har min fascination för Twitter minskat den senare tiden och övertagits av intresse för andra verktyg, min kandidatstudie gav mig en överdos. (Ta aldrig på dig att gå igenom 20 0000 tweets för att sedan sortera 15% i 30 kategorier) Sedan började jag träffa mina tweeps, bl.a. genom den måntliga Entreprenörstweetupen, och insåg att dessa är verkliga människor som har ännu mer att bjuda på.

Nu missade jag helt den diskussion som pågick för en månad sedan eftersom jag jobbade 24/7 när jag såg artiklarna dyka upp, men jag tror påståendet var att Twitter är en bubbla där inte alla får vara med och leka, samt att Twittrare är osociala. (?!) Jag må ha bott i skogen i större delen av mitt liv, men efter att ha studerat dessa 20 000 tweets genererade av uppåt 2000 användare skulle jag vilja påstå att denna bubbla n’existe pas de. Isåfall utgör den en väldigt liten del av användandet då det är upp till var användare hur man vill se på och använda verktyget. Det är därför jag gillar Twitter.

Det är många som skrattar åt mig och tycker att jag slösar tid. Jag kan övertala dessa om att bloggande kan vara till nytta, men Twitter förstår de verkligen inte. För mig har Twitter betytt oerhört mycket det senaste året. Jag kan inte ens gissa vad jag skulle ha gjort utan Twitter, men jag hade inte varit här. Jag hade inte blivit given de möjligheter jag fått och definitift inte mött de människor som inspirerat OCH stöttat. Det spelar roll, åtminstone för en rookie som mig.

Tack Twitter och alla underbara Tweeps!

Kort och gott: Twitter är vad man gör det till.

Insikter från igår? Jag är en riktigt slö j*v*l.

 

Jag älskar Internet!

(Jag är ny i hela ”demokratiska webben”, FRA, Piratpartiet och tralala-tjosan. Därför säger jag det på mitt sätt.)

Välkommen tillbaka från semestern! Skönt att vara tillbaka online eller har sommaren fått dig att uppskatta andra saker i livet och istället säga ”What’s the point?” Jag var just påväg att avvyttra ”Vilket slöseri med tid!” när aktiviteten i mina virtuella kanaler kom åter. I samband med ett utvilat sinne, sommardistans och inledande diskussioner med mina ”webb-kompisar” kom suget mig åter och jag ingavs återigen känslan; Jag älskar Internet!

Min kärlek för Internet kändes extra stark imorse då jag såg på Nyhetsmorgon. Först ut var Jan Björklund om att anledningen till att förbjuda burka etc i undervisningen är att man ska se varandra i klassrummet, som om det skulle hjälpa oss att se varandra samt  förstå, acceptera vilka vi är för meningsfullt lärande? Jag förfärades. Nästa punkt var diskussion kring jantelagens varaktighet och skryt genom Internet med det växande användandet av kanaler som Facebook med Sofia Mirjamsdotter och en gråmulen etnograf, något som även Ludwig Jonsson berörde igår. Som alltid var diskussionen i TV soffan lite av slaget ”Är detta verkligen bra?” medan jag inom mig kände ”Vilken underbar möjlighet det är att kunna skryta!”


Skryt är fult om vi bestämmer att det är det, men hur mycket bättre vore det inte om vi uppmuntrade varandra att skryta, göra bra saker och vara lyckliga? Så att vi medan Jan Björklund talar om hur vi ska se varandra (utan att SE varandra) kan vara oss själva på internet – Skryta, stötta, vara ärliga och framförallt acceptera. (Nu kommer detta från tjejen med årets ego-sida, fyra bloggar och välfyllda facebook och twitter flöden, min åsikt kanske därför inte är svår att lista ut.) Jag tycker att alla ska blogga och twittra – det är vad jag uppmuntrar alla jag möter. Du behöver inte vara bäst på det, tvärtom, du ska göra det för att det är roligt. Framförallt: Jag tror många likt mig gillar att läsa om vad vänner bekanta och främlingar har för sig. När de tränar, skaffar barn, vinner nya spännande uppdrag eller söker motivation för stort och smått.

Innan jag hade en blogg var jag en såndär dryg jävel som skickade in insändare till debattsidan i lokaltidningen. Med detta lyckades jag reta upp några stofiler i näringslivet, men med bloggen har jag träffat (och träffar) inte bara de som jag försöker skapa diskussion med/mot  utan även de som tänker likt mig, människor som ger mig idéer, uppmuntran och tips på hur jag kan ta mig vidare. Det är vad som motiverar mig.

Det kan  inte sägas nog många gånger att Internet handlar om relationer precis som livet offline, inom vilket samma sociala och etiska regler gäller – med andra ord sunt förnuft. I diskussionen på Nyhetsmorgon nämndes även möjligheten till kommentera det så kallade skrytet på exemepelvis facebook och jag tycker möjligheterna att kommentera statusuppdateringar, länkar och blogginlägg är guld värt, inte bara för nätverkandet och diskussionen utan även för upprätthållandet av offline-relationer. Särskilt påtagligt upplever jag detta då jag är ”hemma” i Bollnäs, vilket jag är väldigt sällan. Jag kan lova att jag inte lyckats hålla kvar mina Bollnäs-vänner om det inte varit för facebook.

Med risk för att låta väl idealistisk: Kan vi börja acceptera online kanske vi kan öka acceptansen offline.

Jag älskar Internet!

Internet blev för mycket för mig i våras. Jag kom till det där stadiet vi alla internetaktiva kommer till förr eller senare. Medvetet eller ej förmådde jag mig inte att bry mig om det virtuella flödet som annars fick igång mig. Jag glädjer mig åt att detta ändrats. Den senaste veckan har jag spenderat till att utforska mina tweeps, läsa deras bloggar samt komma igång med skrivandet idégenererandet. I love it.  Jag är laddad.

Jag älskar också möjligheterna Internet ger nya verksamheter, nya sätt att tjäna (och spara) pengar. Det ska jag utforska i höst.

.