Kategori: Egen tid

  • Det personliga varumärket och sociala medier

    pvaru_70594373.jpg
    Vissa dagar flödar kreativiteten så bra att risken för att narcisism är stor. Flödar kreativiteten på samma sätt under en vecka blir du äckligt självgod. Där befinner jag mig nu.

    I en värld där konkurrensen ökar, och det är lättare att kommunicera, blir det svårare att segmentera sig. Vikten av starka nätverk blir därför större, det har vi diskuterat den här veckan. I denna konkurrens blir varumärket allt viktigare, det är vad som kommer få marknaden att välja din tjänst/produkt över mängden liknande tjänster/produkter. Detta gäller även ditt personliga varumärke. När styrkan ligger i nätverkets sammansatta effekt blir det svårare att hävda nyckelkompetens (Tack för input Henrik) Men i och med att individualismen ökar skapas även större chanser för dig att skapa ett personligt varumärke. Därför blir det även viktigare att fundera över vad du representerar, vad du vill och vad du har för mål. Tåls att tänka på, eller hur?

    Kalla mig egotrippad när jag sitter och övervakar hur mitt namn nämns på nätet genom att googla mig själv. Visst, det kan ju vara roligt att se sökresultatet och uppleva en liten dos av ”fame”, men ännu viktigare är att se vad ditt personliga varumärke innefattas utav. Med de sociala medierna kan vi inte längre bestämma själva över om vi vill vara offentliga på nätet eller ej, därför är övervakning ytterst viktigt. När du vet vad betraktaren finner kan du lättare styra över innehållet. Perspektivet är viktigt. Läskigt? Ja, dock ger det dig också möjlighet att lära dig att lita på relevansen i din åsikt och det du representerar. Du reflekterar och bygger välgrundande argument för dina tankar. Det är vad jag lär mig varje dag.

    Mitt personliga varumärke är laddat med entreprenörskap, ingen som protesterar. Igår träffades Task Consulting , Filmprojektet Domarjävlar och jag för att diskutera vår kommande föreläsning om ”Studier och Entreprenörskap” under Öppet Hus av Linnéuniversitetet den 7 februari. Vi talade om vad vi ville förmedla och vad vi skulle berätta om våra projekt. Nu var det ju bara det att de övriga två aktörerna faktiskt hade konktreta projekt att prata om deras drivkrafter kring, och där satt jag ”Ööööh…. jag hade tråkigt så jag startade en blogg… sen, tjao, deltar jag i lite projekt här och där.”

    Därför beslutade jag igår för att införliva mina tankar om www.saraohman.com, det vill säga ; Skaffa F-skattsedel samt regga enskild firma. Detta för att äntligen få kalla mig ”entreprenör” och leva upp till förväntningarna. Jag delade detta på min favorittjänst twitter och fick självklart direkt frågan ”Spännande! Vad ska du göra?” Och då var vi där igen, företagande innebär häftiga affärsidéer – Jag vill ju bara tjäna pengar på det jag redan gör och är duktig på.

    I mitt potentiella företagande är det alltså inte tjänsten eller produkten som är det viktiga, det är mitt personliga varumärke. Jag kan sälja uppdrag och jag har alltid att göra – Men att förklara min affärsidé med ”vad?”, ”till vem?” och ”hur?” det kan jag inte.

    Tillsvidare vill jag bygga mitt personliga varumärke på min filosofi.

    What’s new?
    – Vi kommer att sända vår föreläsning ”Studier och Entreprenörskap” live via Bambuser kl. 12.00-12.30 7/2.
    – Det verkar som om jag är ansvarig för Entreprenörsjakten i Växjö
    – Konferensen om Sociala medier och Ungas mediavanor kommer att bli storslagen!
    – Nästa vecka diskuterar vi socialt entreprenörskap här, ett ämne jag inte varit särskilt mycket i kontakt med tidigare. Det blir spännande!

  • Studentliv på Växjö Campus

    studentliv2_69490720.jpg
    Jag har en oförskämt hälsosam lever för att ha varit student i 2,5 år. Jag har levt efter citatet ”Hellre träna en lördagmorgon än festa en fredagkväll”, jag har betraktat mig som tanten som kliver upp kl. 7 och lägger sig kl. 22 och gnäller på den evigt högt spelade musiken hos grannarna. Ja, jag är 22år. En termin kvar av studentlivet så det kanske är dags att utnyttja det?

    Trots allt valde jag ju att plugga i Växjö blandannat för dess unika Campus, ”Ska man vara student ska man leva riktigt studentliv” tänkte jag. Efter en termin hade jag tröttnat, blev sambo och fann engagemang mycket mer givande än tisdagar och fredagar på Slottsstallarna samt onsdagar och lördagar på Sivans. Ärligt talat har jag väl aldrig haft någon förståelse för den sociala hetsen.

    Växjö Campus har allt! Vi 5000 studenter som bor här med genomsnittsåldern 25år kan nöja oss med sju restauranger och fik, tre pubar, två träningsanläggningar, två mataffärer, Apotek och Pressbyrån. Även harmburgekedjan Max är även påväg hit. Det är en helt otrolig bubbla du inte behöver lämna under hela din studietid om du vill.

    Möjligheterna till engagemang är många, vi har vårt kära EHVS och såklart ett antal nationer. Men denna termin ägnar jag åt slutförande av mina studier, jobbsökande och allt annat studentlivet har att erbjuda. Bäst att passa på att njuta av student-friheten.

  • Hej Världen!

    presenter_69011399.jpg
    Jag är uppvaknad ur den dvala jag befunnit mig i de senaste dagarna med intensivt skrivande av min, troligtvis, sista projektrapport för ett enskilt företag under min utbildning. Detta efter att ha skrivit uppåt 20 st. Skillnaden denna gång är att jag skrivit den enskilt, naivt ville jag ha en ny utmaning vid terminsstart och bestämde mig för att arbeta ensam. Jag klarade det, dock är det mer arbete än man tror att skriva grupparbeten ensam. Min sista projektrapport skrev jag för Guava A/S, en organisation jag under skrivandet kom att älska beskrivningen utav.

    Det är en underbar känsla som kommer av att nå en deadline, något jag tror alla upplevt. Jag firar detta med att komma tillbaka till den efterlängtade vardagen. Jag har redan avverkat mitt första träningspass (efter tre veckors soffliggande, farligt) och imorgon ska jag packa upp väskorna som fortfarande väntar i hallen efter Hälsinge-resan. Jag glädjs även av att äntligen få chansen att njuta av mina julklappar, som ni ser på bilden ovan. Denna vecka tänkte jag avverka Henrik Fexeus ”Konsten att läsa tankar” och ”När du gör som jag vill” samtidigt som jag avnjuter den fina chokladen jag fick av min vän Karin. Jag hoppas även kunna samla några steg på stegräknaren jag fick av mitt trevliga partnerföretag. Kanske ska jag tillochmed kunna besvara lite mail. Sist men inte minst ska jag skriva en pitch för ett projekt som berör varumärkesidenitet, sociala medier och landsbygdsutvecklig.

    En halvintensiv vecka fram till kursstarten av min nya kurs ”Glokalisering – Lokala nätverk och kluster för global konkurrenskraft”. Det låter jätte spännande! I samband med detta tänkte jag även dra igång mina temaveckor. Håll ut!

  • Twitter – ett intensivt lärande

    twitter_68510457.jpg
    Många av mina medstuderande ställer sig frågande till att använda twitter. De förstår inte nyttan med att engagera sig. ”Jag har ju facebook” får jag ofta till svar. Själv har jag varit aktiv i 1½ månad nu och har aldrig varit med om lika intensivt lärande.

    Jag har också ställt mig frågande kring vad min webbnärvaro ska tjäna till, men frågan ”varför” har sedan en lång till tillbaka ersatts av ”Hur nyttjar jag detta på bästa sätt?” Twitter gav mig svarert. I den icke särskilt omfattande listan på twittrare jag följer finns några glada personer som ofta delar med sig länkar. Länkar med riktigt intressant läsning.

    Min tidigare bästa vän, bokmärkslistan, växer lång.
    bokmrken_68510778.jpg

    Igår fick jag även lära mig att twitter är en frågelåda. Idag undersökte jag fenomenet och mycket riktigt fick jag min fundering besvarad.
    frgelda_68525473.jpg

    Jag gillar även kulturen på twitter! Användarna delar, rekommenderar och sprider – helt osjälviskt. De tackar, retweetar och är måna om sina följare. Relationsskapande på en helt annan nivå.

    Har du inte twitter skaffar du det nu!
    Har du twitter och vill lära mig något lägg till mig.

    Om detta är mina erfarenheter efter 1½månad, vad kommer jag då ha fått uppleva om, låt oss säga, ett år? Tack alla ’lärare’!

    Vidareläsning: Skillnaden på twitter och facebook, Twitterflirta, Varför twittra?, De fem bästa sakerna med twitter, Kändisar på twitter , Gör en bio och för er nybörjare twitterordlista.

  • Välkommen till Linnéuniversitet!

    dscn6335_68285635.jpg
    Det är dags att välkomna ett nytt universitet! För en vecka sedan kom nämligen Linnéuniversitet till världen. Idag satte jag foten i det nya universitet för första gången i samband med mitt återvändande till verkligheten. Jag ser positivt på fusionen, detta trots att jag fått bevittna problematiken och kaoset tack vare mitt samarbete med Ekonomihögskolan under Marknadsföringsprojektet och betraktande på nära håll under sommarjobb på administrationen. Fusioner skapar möjligheter – i detta fallet att skrota Studentportalen och skapa nytänkande marknadsföringskampanjer. (Vänta och se i vår)

    Besök Linnéuniversitetet under Öppet Hus den 7 februari – då jag arrangerar föreläsning i ”Studier och entreprenörskap”. (Med blandannat Campusbokhandeln, TASK Consulting och Filmprojektet Domarjävlar!)

    Fusioner är vad som kretsar i mitt huvud nu, inte bara fusionen mellan Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar utan främst rörande den projektrapport jag skriver för Guava A/S. Mycket tillfredsställande för mig som är en organisationskultur-nörd. Huvudsyftet och grundantagandet för att slå samman organisationer är att nå fler positiva effekter än vad en enskild enhet kan uppnå på egen hand. Fusioner ger möjlighet till förändring, beprövanden av nya system och beprövande nya effektiva sätt att genomföra dagliga uppgifter -sammanfoga det bästa från samtliga enheter och sprida kunskap. Organisationskulturens roll är därför av stor vikt. Det är vad som kan ”make it or break it”. Organisationskultur och ledarskap skapar möjligheter för att effektivt hantera förändring.

    ”Organizational culture and management style have an important effect, by creating a climate supportive of change” Colin A. Carnall

    Anledningen till att jag besökte Linnéuniversitetet idag var att jag lovat mig själv att separera hemmet från arbetet under 2010 och därför arbeta med min rapport på skolans arbetsplatser. En intressant upplevelse som fick mig minnas varför jag föredrar att sköta arbetet hemifrån. Trots att jag var väldigt effektiv och producerade hela tre sidor välskriven empiri under de två timmarna jag spenderade på den s.k ”Hyllan” (Jag tackar min hjärna och mitt bloggande för detta) fann jag det väldigt kallt och stördes av allt myllrande i Universitetets lokaler. Jag distraherade mig även med att studera de andra studenterna som grupparbetade, alltid samma problematik – jag kommer att sakna det.

    I hemmet är det varmt, tyst och det är legalt att bära mysbyxor. Det ger också möjlighet att se på dokumentären ”Kraschen” som visades på SVT1 under min lunch. Dokumentären gav mig flera insikter om den pågående krisen och hur människor påverkas jag inte haft tidigare. Se den på SVT-play här. Jag brukar se positivt på förändring och instämmer i att hunger är en katalysator för entreprenörskap, något naivt tycker jag efter att ha sett dokumentären.

    Jag planerar temaveckor i bloggen och söker till detta gästbloggare. Listade ämnen är (än så länge) följande:
    – Förändring och förnyelse
    – Ung företagsamhet
    – Att vilja lära
    – Kvinnligt företagande och jämställdhet
    – Hälsa och personlig utveckling
    – Digital marknadsföring
    – Landsbygdsutveckling
    – 80-talister – Generationen

    Önskemål är välkomna!

  • Entreprenörsstudenten – Sara Öhman

    entreprenrsstudenten-visitkort_68046131.jpg
    Min semester börjar lida mot sitt slut och likaså den tid jag gav mig att filosofera kring mina intressen. Jag plockade därför ihop ett kollage med vad jag kommit fram till.

    Kl. 06.00 går mitt tåg imorgon från Bollnäs station där det förutspås bli -30c. Usch, åtta timmars tågresa med stor packning genom iskalla vintersverige.

  • Vem är villig att betala mig?

    Jag träffar ofta människor som blir imponerade av att jag snart tar examen. ”Vad kul att det går bra för dig!” säger de men jag tänker ”What?! Plugga är ju hur enkelt som helst” – Något alla i Sverige har tillgång till och enkelt kan genomföra. Tusentals studenter tar examen varje år, jag anser inte det vara att lyckas.

    Jag upplever det som att jag fram till nu har levt i en trygg och enkel värld. Jag har haft en sysselsättning och ett skyddsnät som gett mig möjlighet att utforska mina intressen genom praktik samt genom att driva projekt utan inkomst. Det är nu the real deal väntar och jag måste hitta någon som vill betala mig för detta.

    I min värld får inte så unga människor som jag jobb. I min värld, grundad i ett liv på landsbygden, är jag trots kandidatexamen i Enterprising and Business Development värd som bäst ett sälj-jobb de närmsta 5åren. I min värld kommer jag få leva på existensminimum och jaga praktikplatser i minst 5 år innan jag får ett arbete inom ett område jag vill arbeta. Missförstå mig inte, jag är beredd att utföra detta utan tvekan. Dock förstår jag inte den lätta syn så många har på vad som väntar efter studierna.

    Min utbildning kommer med praktisk erfarenhet. Denna möjlighet har jag utnyttjat till max, upptäckarglöd, perspektiv och passion är mina främsta styrkor. Jag har inte bara läst utan även analyserat, diskuterat och lärt. Ofta får jag höra ”Du är fantastiskt driftig Sara, det kommer att gå bra för dig. Ett jobb kommer du ha lätt för att få.” Men vem är villig att anställa mig för min kompetens?

    Det brinner i mig. Efter examen väntar världen jag längtat efter att få upptäcka.

    Och fick jag en enda önskan vore det att bli tillräckligt kompetent för det här jobbet. (Digital Planner/Strateg, Digitas)
    digital-planner_67896682.jpg
    Nu kickade magkänslan in och min inspirationsnerv slog en dubbelknut. Ett klarare mål att arbeta mot.

    Imorgon återvänder jag till Växjö, lite mättare och utvilad, samtidigt jobbar jag på med slutförandet av höstterminen. Om två veckor startar min sista termin på Universitetet.

  • Om att blogga

    Tanken slog mig vid en sessions filosoferande under ledigheten – Jag älskar att skriva och uttrycka mig i mina sakfrågor. Nästa sekund inser jag ”Jag är en bloggare.”. Jag får helt legalt uttrycka min åsikt och dela denna med människor som har samma intressen, det känns helt ok. Jag är tacksam för att jag får vara ung och passionerad i denna tid vi lever i.

    Jag upprepar: Jag är en bloggare!

    saraanita_67665764.jpg
    Farmor Anita är min bloggs främsta följare.

    Bloggande i sakfrågor frambringas av passion. Passion verkar vara ett välanvänt begrepp den senaste månaden. Jag finner det nämnt som drivkraft hos flera av mina julkalenderbloggare och läser just ett inlägg där Judith Wolst diskuterar passion. I min blogg försöker jag dela med mig av mitt sökande efter min passion samt mina drivkrafter. Jag vill därför spinna vidare på mitt föregående inlägg och berätta om hur jag idag distraherat mig med att skriva jobb/paraktikplatsansökningar istället för att arbeta med min projektrapport.

    I dessa jobb/praktikplatsansökningar har jag försökt beskriva min syn på marknadsföring, företag och projektledning, något som kändes helt rätt efter att jag läst tankar kring hur marknadsföring och kommunikation kommer att förändras under 2010. (”Sociala medier 2010” Kreafonbloggen och ”Brand and Communication Predictions For 2010” av Johan Ronnestam, bland annat)

    Befriande är det ord som bäst beskriver mina känslor när jag läser detta. Jag känner att jag lever med precis rätt intressen under helt rätt tid. Mina värderingar, tankar och insikter kommer vara av stor nytta i den förändring som är beskriven.

    Jag ser fram emot att utveckla mitt bloggande.

    Men jag är en bloggare utan visuell identitet. Hur i helafriden ordnar man en egen profil i WordPress MU?

  • Sara Öhman på Twitter

    Jag gör ett nytt försök med twitter så registrera dig och lägg till mig!

    Medan ni ändå är igång kan ni lägga till mig på facebook och Linked-in också, fullständig övervakning.

    dscn5965_62523282.jpg
    Visst syns det att jag aldrig skriver något för hand?

  • Jag och mitt företagande

    ”Hej Sara, jag tänkte höra om du har möjlighet att följa med oss och prata om företagande i två timmar på Högskolecentrum i Ljungby i eftermiddag?” (Från en organisation jag är halvt aktiv inom ibland) Haha va? Jag föreläsa om företagande? Vad tror dom om mig? Låt mig berätta om mitt företagande:

    I gymnasiet drev jag UF-företag med med ett gäng klasskompisar. Vi tog fram en presentkorg med lokala delikatesser för att marknadsföra små lokala producenter och framförallt bygden. Vi fick varorna billigt då producenterna fick gratis reklamplats i korgen, några av dom ökade sin omsättning rejält efter sin medverkan, och företagen och privatpersonerna som köpte korgen gav stolt bort korgen som representerade sin bygd. För att kunna tillfredsställa kundernas personliga önskemål hade vi en bredd av producenter i vårt nätverk som villigt samarbetade med oss. Utan att gå in på några detaljer så gick det väldigt bra för oss. (Ett besök på nationella mässan i Stockholm och en vecka på ett femstjärnigt all-inclusive hotell i Egypten för hela gänget på fem pers) Och tack vare vår grymma organisationskultur är vi fortfarande det mest omtalade och mest kopierade UF-företaget i Bollnäs. (Whuhu)

    Efter gymnasiet hade jag inget att göra så medan jag hängde hemma, mellan att jag sprang på arbetsförmedlingens äckliga kurser och jobbade extra som personlig assistent, tillverkade jag mina egna smycken. Dessa smycken började tanter i stan vilja köpa så jag hade lite homepartyn och en butik i stan undrade om jag ville sälja mina smycken hos dom. När denna butik vid sommaren flyttade sin hantverksbod till ett stort turistmål i Hälsingland följde jag med dem dit och jag började samtidigt sälja en special kollektion till en brud- och balklänningsbutik. Med små medel hade jag lyckats bygga ett eget varumärke och hade vid sommarens slut löfte om att sälja mina smycken på två butiker i två större närliggande städer. Men då bestämde jag mig för att vara en duktig flicka och flyttade söder ut för att plugga.

    Så nej, något om hardcore företagande vet jag inte – jag har ju aldrig brottats med skatteverket, banker eller val av företagsformer. Förlåt mig så hemskt mycket om jag lurat någon.

    Visst, det hade varit kul om jag inte haft fyra artiklar att ta mig igenom idag och deadline för projektplan på fredag. Jag skulle mer en gärna vilja bli en föreläsare någon gång i livet – Tänk att få betalt för att inspirera och snacka skit! (Nu bortser vi att jag är jätte dålig på att tala inför en grupp människor)
    jaja.jpg

    noone.jpg

    imag0654_61489397.jpg
    Jag har riktig riktig enorm motivationsbrist just nu. Tips på botemedel?