Att arbeta med bloggare är en utmaning som de flesta företag antagit de senaste åren. Allt fler har börjat förstå både den varumärkesbyggande effekten och även det affärsmässiga värdet av att finnas med i bloggar. Det skapas tjänster som automatiserar dessa relationer, det skapas yrkesroller och även byråer för att koppla samman företag med bloggare. Dock gör få detta riktigt bra, vilket inte är särskilt förvånande eftersom många företag konkurrerar om få bloggare – Så även jag. Eftersom jag tar bloggvärlden på väldigt stor allvar blir jag väldigt irriterad på de (både företag och bloggare) som inte förstår sig på relationer. Något jag skulle vilja resonera kring ikväll.
Till er som vill jobba med bloggare, PR-människor, sociala media-experter, studenter, marknadschefer och framförallt SEO:are – Det här inlägget med mina tankar kring bloggrelationer är till er.
Hur mycket jag än skulle önska att jag kunde behandla bloggar på löpande band har jag oerhört svårt för det – Jag är alldeles för intresserad av bloggaren bakom bloggen. Anledningen till varför jag började intressera mig för Internet var just att jag såg möjligheten för människor att dela sin historia med andra människor med liknande intressen. Jag började själv blogga just för att visa hur enkelt det är att våga dela med sig av sina tankar. Om alla människor hade en blogg, ett litet eget rampljus, vore jag lycklig. Dessvärre är det så att få besitter talangen och drivkraften i att föra fram ett budskap.
Bloggande, bloggar och bloggare är något jag spenderar större delen av mina dagar med, både privat och i mitt arbete. Att ha möjligheten att få arbeta med människor på det här sättet är ett fantastiskt privilegium för oss som har detta intresse gemensamt. Ni frågar er säkert hur jag kan använda detta till att skapa affärer för mina kunder, och kanske tillochmed nyttja mina egna kontakter för företagets räkning och på något sätt indistrualisera mina relationer? Det är iallafall frågor jag ställer till mig själv varje dag. Det enda som gör att jag befriar mig från mina tvivlanden är insikten om att: Vad jag värderar mest med mig själv är min genuinitet.
Tack vare dessa frågeställningar har jag tagit fram regler för hur jag arbetar.
Mina 5 regler i mitt arbete med bloggare
1. Jag jobbar bara med bloggare som kan skapa värde för mig
2. Jag jobbar bara med bloggare som jag kan skapa värde för
3. Jag jobbar bara med bloggare som har ett genuint intresse för mitt ämne/företag/produkt/tjänst/varumärke
4. Jag jobbar bara med bloggare som jag har ett genuint intresse för
5. Jag jobbar således inte med giriga bloggare som överskattar sitt värde och inte vill ha med mig att göra egentligen
Som ni förstår kommer inte detta på kort sikt att göra mig rik på annat än goda vänner, men jag lär mig otroligt mycket om många branscher och många typer av människor som ger mig nytta i mitt jobb. Bloggare är enligt mig de bästa temperaturtagarna på var en marknad är på väg. Du finner allt från first movers till härmapor inom varje liten intressenisch och genom att följa dessa skapar jag mig förståelse för var en marknad för en produkt/tjänst är påväg – Och jag älskar att lära mig om marknader och dess nördar.
Kan jag belöna bloggare som kämpar varje dag för att skapa bra content och som delar detta med andra så gör jag det hemskt gärna. Bra bloggare förtjänar all uppmuntran de kan få.
Är du bloggare som vill jobba med mig?
Låt oss ta en kaffe/aw/skype-samtal!
Är du ett företag som vill ha hjälp med bloggrelationer?
Hör gärna av dig till hej at saraohman.se
9 svar till “Att jobba med bloggare – 5 personliga regler”
Intressant och bra. Jag blir galenpå den för många marknadsförares, pr-personers, seo-experters okunskap eller nonchalans kring Sveriges marknadsföringslagar. Det är en grej. En annan är fattiga mailutskick med fel namn och beröm för blogg de uppenbarligen inte läst, där de ber mig testa och skriva om något utan värde för mig eller nämnvärt för läsarna. Grundkurs!
Roliga unika samarbeten är nyckeln. Ge mig möjligheter jag har svårt att fixa själv!
Ge mig betalt för annonsering, om vi är rätt för varandra. Jag längtar efter det första erbjudandet/frågan efter att få köpa ett annonsmärkt inlägg, eller snarare – en annonsmärkt bild som i sig är ett inlägg. Det tror jag ett bolag vinner mycket cred för. Min blogg är som en nischad tidnings hela webbtrafik. Värdefull.
Jag blir mycket nyfiken kring ”övervärdering”. Vad är det för dig? Hur? När? Det vill jag ta en fika kring. Eller lunchlöptur!
Bortsett från punkt fem (som snarare andas bitterhet än bloggrelation) är detta säkerligen ett ämne relevant för många.
Sydney Stockholm är det digitala förlag jag (och min medgrundare) driver i Sydney; helt baserat på tron att individen kommer att ersätta medievarumärket. Att vi idag kallar det ”bloggare” är egentligen irrelevant, vi tror inte att människor någonsin igen kommer att konsumera media från ett varumärkesperspektiv (”jag läser X”) utan från ett personligt sådant.
All mediekonsumtion (samt det inflytande och det kommersiella värde som följer) kommer att ske på ”personlig basis”. ”Jag läser den skribenten, följer den stylisten, älskar den videobloggaren”, etc.
Denna utvecklings kommersiella baskida är givetvis att en individ inte kan kommersielisera sig så rått som (exempelvis) en tidning kan. Hälften av sidorna är annonser och arbetet är att fylla sidorna med varumärken. Levi’s och Lee, Samsung och Apple, alla kan de annonsera i samma produkt.
En invidid kan inte arbeta så, varpå priset måste upp. All involvering med kommersiella parter måste vara värt det även med tanke på hur mycket intäkt man genom relationen också måste tacka nej till i nästa steg, för att undvika att sälja ut sin person. Trovärdighet är det enda en invivid har, förlorar man den förlorar man allt.
Kör hårt och stort lycka till!
/d
Jag med. Och jag blir galen på personer som inte värderar min relation (som bloggare).
Jag måste också påpeka att detta inte är vad jag i huvudsak gör, men som jag ofta slinker in på ändå just för att jag tycker om att bygga relationer. Så jag har inte så stora insikter om hur jag värderar annat än i enskilt fall. Kortfattat: Bloggare som betraktar sig själva som annonspelare snarare än bloggare. Så gärna fika/lunchlöptur Sofia! Jag kan prata hur mkt som helst kring det här 😀
Mycket i din kommentar håller jag med om Daniel och det låter som om vi jobbar ungefär på samma sätt. Bloggar är min personliga favorit. Bloggare är utsatta hårt eftersom det finns många olika värden för företag att involvera sig i dem, de har mest troligt jobbat upp sin följarskara inom fler kanaler över tid och kan driva trafik och köpkraft.
Skulle vara intressant att höra mer om hur ni jobbar. Antar att ni inte har vägarna förbi Stockholm snart? 😉
/Sara
Att vara rik på vänner är nog att föredra framför rik på pengar 🙂 Bra skrivet Sara, det handlar när allt kommer kring om integritet, äkthet och att genuint bry sig – oavsett vad det gäller.
Bra skrivet men det handlar mycket om en blandning av att klara av att vara kommersiell och samtidigt arbeta med förtroende. Det är enligt mig den stora frågan och handlar om en väldigt tunn balansgång.
Intressant!
Skrev en b-uppsats om bloggars roll inom PR 2.0. Läs gärna!
http://kommedialnu.se/pdf/projekt/hejhejhallabloggen.pdf
[…] fast av en annan byrå. Deras sätt att kontakta henne på vara också bristfällig och hon skrev ett blogginlägg om sina tankar kring att arbeta med bloggare. Det inlägget går hand i hand med mitt så läs gärna […]
Gillar verkligen det här inlägget 🙂
Låter som bra grundregler 🙂
Jag försöker tänka lite likadant med annonsörer och tävlingssamarbeten på min blogg. Jag måste kunna stå för det som finns på min blogg och det måste passa in i min blogg. I och med det så gynnar det väl företagen som man samarbetar med, att mina läsare vet att jag rekommenderar bra saker och det leder förmodligen till en bättre marknadsföring än om jag skulle säga ja till varenda samarbete och ”rekommendera” sådant jag inte kan stå för.