Den här bloggen har varit död de senaste månaderna. Kanske har jag tyckt att jag inte har något nytt att diskutera (Befängd idé). Mest troligt har jag haft fullt upp på andra håll. Nu har jag bestämt mig för att besegra skrivkrampen och återfinna passionen.
När du börjar jobba med din hobby blir det nog lätt så, viljan att utöva istället för studera överväger och att diskutera det du jobbar med x-antal timmar om dagen när du kommer hem känns överflödigt. Det går nog också i loopar, först var allt nytt, sedan var allt verkligt och nu är det en vardaglig vana. Tills jag börjar känna mig riktigt säker, och kan testa nytt, kommer just det ämnet upplevas tillräckligt nytänkande att skriva om. Kanske beror mitt förminskade bubblande inombords berott på ”Sara, du är i Stockholm nu. Sluta vara så entusiastisk över allt. Var mer selektiv” Dock har jag i mitt filosoferande kommit fram till att just ämnet kanske inte är det jag varit mest intresserad av – utan skrivandet. Att lära och förklara.
Hur återfinner man passionen?
Såhär tänker jag gå tillväga för att återvinna passionen, som så många gånger förr.
Ett kort besök på ruta ett – För att minnas var du har varit och vem du är. Ingen säger att du behöver starta om från början, men att ta en titt kan vara en skön påminnelse.
Gör sådant du tidigare tyckte om – Även om dina gamla intressen inte längre känns lockande, och kanske rentutav skrämmande, så tror jag vi mår bra av att utöva dem om vi bara vänjer oss vid dem. Jag personligen känner viss sorgsenhet när jag
Träffa människor – Nya och gamla. Efter en tid i slentrian är det dags för en period av möten. Därför undrar jag….
Har Du tid att avvara en timme?
Vill du hjälpa mig att fräscha upp min tankeverksamhet och har möjlighet att avvara en lunch/en timme efter jobbet? Det skulle göra mig gott, och förhoppningsvis har jag något intressant att berätta för dig.
Lämna ett svar