Jag vet inte varför jag gillar Twitter, men jag antar att de vill vara sig själva för en stund.
Enkelt, 140 tecken tillgodo och 650 vänner. Klå det Facebook och Linked-in. Ärligt talat har min fascination för Twitter minskat den senare tiden och övertagits av intresse för andra verktyg, min kandidatstudie gav mig en överdos. (Ta aldrig på dig att gå igenom 20 0000 tweets för att sedan sortera 15% i 30 kategorier) Sedan började jag träffa mina tweeps, bl.a. genom den måntliga Entreprenörstweetupen, och insåg att dessa är verkliga människor som har ännu mer att bjuda på.
Nu missade jag helt den diskussion som pågick för en månad sedan eftersom jag jobbade 24/7 när jag såg artiklarna dyka upp, men jag tror påståendet var att Twitter är en bubbla där inte alla får vara med och leka, samt att Twittrare är osociala. (?!) Jag må ha bott i skogen i större delen av mitt liv, men efter att ha studerat dessa 20 000 tweets genererade av uppåt 2000 användare skulle jag vilja påstå att denna bubbla n’existe pas de. Isåfall utgör den en väldigt liten del av användandet då det är upp till var användare hur man vill se på och använda verktyget. Det är därför jag gillar Twitter.
Det är många som skrattar åt mig och tycker att jag slösar tid. Jag kan övertala dessa om att bloggande kan vara till nytta, men Twitter förstår de verkligen inte. För mig har Twitter betytt oerhört mycket det senaste året. Jag kan inte ens gissa vad jag skulle ha gjort utan Twitter, men jag hade inte varit här. Jag hade inte blivit given de möjligheter jag fått och definitift inte mött de människor som inspirerat OCH stöttat. Det spelar roll, åtminstone för en rookie som mig.
Tack Twitter och alla underbara Tweeps!
Kort och gott: Twitter är vad man gör det till.
Insikter från igår? Jag är en riktigt slö j*v*l.
Lämna ett svar