Kittlande samtidigt ångestladdat. Drömmar om framtiden – Det ouppnåeliga. Kampen att nå dit. Att vara duktig och tillags. Bekräftelse från auktoritet och det andra könet. Kroppsliga bekymmer, pubertet och mens. mediala bud om verkligheten. Konkurrens och skitsnack. Bästa vänner, glädje, friheten i att vara sårbar och att kunna imponera. Verkligheten för alla kvinnor i vår uppväxt.

Det talas mycket om hur vi ska förändra det som är idag med olika samhällspolitiskaprogram. Kvotering och skattereducering, opinionsbildning för att stärka olika utbildningsformer. Vi tillochmed näckarför ”självkänslans” skull. Allt för att stärka kvinnans roll i samhället. Om jag skulle satsa mina och statens pengar vore det på att lyfta unga, lyssna till vad de verkligen vill idag och sedan arbeta för att stärka dem. Jag skulle inte tveka på att offra min egen generation för att främja nästa.

Vi hanterar världen, orättvisor och agerar utåt på dessa efter hur vi uppfattar oss själva – Och hur vi uppfattar oss själva är högst privat. På en arbetsplats förväntas du att leverera ett resultat, oavsett genetik, hemma är du betydligt mycket mer. Föräldrar, skola och förebilder har därför en oerhört stor uppgift i att lyssna till unga och ge dem den push de behöver för att bli den bästa version av sig själva, för att inte falla i onödiga ramar för hur de bör vara. Vi bör ge de yngre än oss insikten i att deras val bör grundas i vem de är, inte vad som förväntas av dem. På det sättet kan vi bekämpa fördomar kring olikheter i arbetslivet.

Min mamma, som var chef i en mansdominerad bransch, sa alltid till mig ”om någon inte lyssnar på dig för att du är kvinna är de dum i huvudet”. Även om detta inte ska hårdras så har det följt med mig i situationer då män, med samma kompetens/samma roll, talat över mig. Har jag uppmärksammat detta har jag tänkt ”Ok, något är fel här så jag kör på ändå”. Jag har haft tur i min utbildnings- och arbetsmässigauppväxt och har inte haft personliga problem med ojämställdafördomar, detta för att jag själv bestämt mig för att min genetik inte ska få avgöra min prestation – Och jag tycker heller inte att oron bör ligga i det kroppsliga (om jag är man eller kvinna, lång, kort, tjock eller smal) utan i om jag kan utföra jobbet eller ej. Det tror jag vi alla är överens om, frågan är då HUR vi gör det?

Förändringen börjar hos den enskilda unga och de budskap denne möts av. Föräldrarnas relation, deras och andras arbete, skola och förebilder i media bör agera därefter. Lyssna, fråga, peppa – Intala att allt är möjligt. Finner vi självkänslan går sedan allt att ordna, även om det går snett ibland.

Stickprov av unga tjejers framtidsdrömmar

För att ta reda på hur det ser ut hos unga tjejer och vad de drömmer vill jag göra ett stickprov i verkligheten. En klass 13 åriga tjejer i Västerås har nedan fått besvara  vilka deras kittlande framtidsdrömmar är:

”Jag vill bli frisör. Jag vill att fattiga barn också ska få gå i skolan och ha mat för dagen. Jag vill att vi slutar förstöra miljön och att vi får bättre läkemedel.”

”Min dröm är att bli dansproffs. Jag vill starta en dansgrupp eller bli bakgrundsdansare. Jag vill bli känd och åka på turnéer. För övrigt ska det vara som det är nu.”

”Jag vill leva länge. Jag vill bli ridlärare och ha massor med hästar och hundar.”

”Jag vill bli en känd konståkare. Annars vill jag bli veterinär och ha många djur – katter, hundar, kaniner och många fler…”

”Jag drömmer om att bli skådespelare. Jag vill resa mycket, spela in filmer och utforska världen.”

”Jag vill bli en känd hoppryttare och tävla för landslaget.”

”Jag vill bli fotbollsproffs och spela i utländska klubbar.”

”Jag drömmer om att bli arkitekt. Inredningsarkitekt. Och jag vill ha en stor familj.”

”Jag vill bli fotbollsproffs. Efter det vill jag utbilda mig till journalist och jobba som sportjournalist.”

”Min dröm är att få jobba med mode. Som designer eller stylist eller kanske fotograf. Men jag vill inte bli modell.”

Det är fantastiskt att se hur många olika drömmar som flödar! Det är dessa vi bör arbeta med för att stärka och förverkliga! Vi behöver inse värdet av dem, ta tillvara på kraften i viljan bakom dem. Även om vi är gamla och grå (snart) och alltmer tappar gnistan i det fantastiska av att vilja något som kanske känns ouppnåeligt kan vi nyttja och framförallt skapa något av. Det är vår vinning.

Tillståndet hos majoriteten unga kvinnor är inte så illa som vi tror. Det gäller bara att vi belyser rätt saker hos dem.

Har du en ung tjej/kille nära dig? Vad vill hon/han?

Dela gärna med dig i kommentarsfältet nedan så gör vi en uppföljning!