Vad teorin säger om vår aktivitet i sociala medier
Det kanske bara är jag som har ett nördigt intresse av att förklara det självklara men jag finner det intressant att teoretiskt definiera vad det är som egentligen sker. Att entreprenören är en problemlösare vilken kommer att visa vägen i hanteringen av sociala medier är ingen nyhet. Inte heller att sociala medier möjliggör en hög grad av kunskapande. Men varför är det så? Hur kommer det sig att du framför din dataskärm kan lära dig av någon som inte visar dig lösningen?
Vad jag gillar med systemvetenskap är att det fokuserar på användandet. Systemet ska vara lättanvändligt för att en stor grupp ska enkelt kunna lösa sina problem. Sociala medier är för mig ett system. Vilka bygger det systemet? Det gör vi. Twitter är ett utmärkt exempel. Twittersnubbarna gav oss ett verktyg och därefter började vi bygga nätverk, sätta upp intressekategorier och diskussionslistor. Vi är många är många, fler aktörer än varumärken och politiker, och vår motivation till att delta är att socialisera och finna ny kunskap.
Vad är kunskap?

Innan vi talar om hur vi kan utnyttja kunskapande genom sociala medier bör vi definiera vad kunskap är. Lättast är det om förhållandet mellan data, information och kunskap definieras. Data är den kvantitativa mängd av objektiv fakta, exempelvis nummer och symboler som sändaren sänder ut. Information utgörs av data inhämtat av mottagaren vilket skapar förståelse och mening hos mottagaren vilken kan vara både formell och informell. Kunskap uppkommer genom transformationen av data och information som är till nytta för mottagaren och skapar mening i sammanhanget samt kan användas som beslutsunderlag hos mottagaren.
Processen som sker vid bildandet av kunskap för beslut kan ses såhär:
Kunskapande
Det vore enkelt att definiera kunskap som information vilken får mening för oss och kan omsättas i vårt beslutstagande, men kunskap kan ha många olika former. Det kan vara din individuella kunskap eller kunskap du har tillsammans kollektivt på din arbetsplats. Främst klassas kunskapens former in i två kategorier explicit-sådant du vet, tyst-sådant du kan. Explicit kunskap är gillad av många eftersom den går att sprida lättare.
När den tysta kunskapen sprids i ett nätverk och transformeras till explicit kunskap leder detta till att den så småningom återigen utvecklas till informell kunskap när den fått rotat sig hos individerna i nätverket. På så vis skapas en kunskapande cykel i nätverket. Genom socialisering sprids tyst kunskap då vi arbetar tillsammans och lär av varandra. Vi kanske arbetar i gemensamma projekt, expert-novis, som visar hur uppgiften går till. Genom användandet av metaforer eller diskussioner i ett ämnen kan tyst kunskap transformeras till explicit kunskap, även kallat externalisering. Kombinering består av att fler källor av explicit kunskap analyseras för att komma fram till ny explicit kunskap då den samlas och kategoriseras. Slutligen kan även explicit kunskap transformeras till tyst kunskap när den uttryckta kunskapen leder till underförstådd kunskap då den används och beprövas, detta kallat internalisering.
Förståelse för denna process kan tyckas tråkig och oviktig, nästan självklar, men sett ur ett kommunikationsperspektiv på nätet förklarar det vad som sker rätt bra. Med begränsade verktyg för att lära varandra måste vi ständigt arbeta för att transformera vår tysta kunskap till explicit kunskap. Det vill säga kunskap; vi med våra begränsade verktyg kan uttrycka, helst i skrift. Vår gemensamma kunskap må bli omfattande, men detta är möjligt tack vare vår ökande förmåga att kunna hantera vår individuella kunskap för att nyttja den kollektiva kunskapen i våra sociala nätverk.
..om vi väljer rätt medium det vill säga.
Kunskapande i sociala medier
Desto fler involverade i vårt sociala nätverk ju svårare blir interaktionen. Mängden kunskap som ska transformeras blir allt mer omfattande och konkurrensen av värdefull kunskap blir allt större. Ett virtuellt nätverk saknar många hjälpande faktorer som motiverar till kunskapsspridning, exempelvis fysisk interaktion, vilket gör att tillit och tillfredsställelse i utbytet är avgörande för beständighet av våra nätverk på webben. När vi inte längre upplever att vi har något utbyte av nätverket kommer vi inte heller bidra till det.
Viljan att för vårt kollektiv sprida sin kunskap i nätverket kommer att utgöra dess framgång. Vår auktoritet i nätverket ökar i takt med att vi bistår med värdefull kunskap för kollektivet att tillgå, därmed ökar även de övriga personerna i nätverkets vilja att dela med sig av sin kunskap. På samma sätt minskas tillgången till kunskap för den som inte bidrar till kollektivets gemensamma kunskapsutbyte, en ”free rider” vill ingen ha. Detta ökar kravet på vår aktivitet i nätverket, det räcker inte med att passivt sitta och titta på när andra producerar kunskap – du måste även bidra för att få vara med i gänget, bygga tillit och respekt.
Demokratiskt inte sant?
Men nu är ju våra nätverk på webben sällan endast virtuella utan är ofta integrerade med fysiska verkligheten. Interaktionen mellan vår fysiska verklighet och vår virtuella verklighet hjälper till att stärka relationerna både online och offline. Fysiskt bekräftelse på existensen av våra virtuella vänner stärker vår tillit till dem. På samma sätt kan vi får mer av våra diskussioner IRL om vi fortsätter dem på webben. För att du ska kunna nyttja din aktivitet på nätet måste du därmed även ge dig ut i verkligheten för att nätverka.
Egentligen handlar det inte om vad du eller jag kan – det handlar om vad vi kan tillsammans. Relationerna är avgörande för hur vi får detta att fungera. Sociala medier är vad vi tillsammans gör det till. Jag kallar gärna därför sociala medier för det ”genuina mediet” där vi väljer våra incitament för att delta samt hur vi vill påverkas av varumärken och politiker.
…sedan kan vi ju inte hjälpa hur SEO-arna försöker manipulera oss.
Conclusion: Dela din kunskap får du mycket mer tillbaka.
Detta var fortsättningen på mina teoretiska insikter under min kandidatuppsats. Jag hoppas att du redan läst ”Entreprenören och sociala medier” så att du lättare hänge med i diskussionen ovan. Härnäst väntar ”Användandet av sociala medier”
Ett svar till “Kunskapande genom sociala medier”
[…] med olika språk. Idag provade jag på att skriva om “kunskapande i sociala medier” på saraohman.se och nyaste tillskottet “socialcampus” där jag får vara mer […]