Sara Öhman

Information är makt  – och jag känner mig som en hemlig Twitteragent. Någon vecka nu har jag spenderat på att koda konversationen och framförallt kunskapsutbytet på Twitter, föra in meddelanden i kategorier för att kunna visa på vad som flödar.

Jag tycker det är roligt att få experimentera i den kulturella kontexten på Twitter genom att använda mig av olika metoder och språk i min kommunikation. Eftersom olika användare svarar på olika typer av meddelanden bör slutsatsen kunna göras att användandet motiveras av olika syften. Antingen är du ute efter meningslös kommunikation eller så är du mer kräsen och vill ha kvalitet i ditt flöde. (Kanske bådeoch) Självklart har vi även våra intressen som spelar roll på vilka tweets vi faller för, men det är svårare att generalisera användandet än kategorisera det.

Så, vad säger statistiken om vår användande?
Uppenbarligen är det jätte hett att mäta aktiviteten och innehållet på twitter. Som tidigare nämnt finns idag 25 000 -30 000 aktiva svenskar på Twitter. De flesta av de svenska användarna är mellan 15-35 år ,vilka utgör 50 % av de svenska användarna, medan 35 % av användarna är mellan 35-55 år. Enligt en studie gjord av analysbyrån PearAnalytics, US, består 9 % av den flödande informationen i verktyget av värdefullt budskap, 37 % av informationen utgörs av samtal och 40% är mindre värdefull information utan eftertanke. Motivationen till användandet av Twitter anges vara lättheten att dela och sprida kunskap. Detta trots att nyligen presenterad forskning från Korea’s Advanced Institute of Science & Technology visar på att twitter inte är en sådan social företeelse som tidigare ansett utan består av främst av individer som vill antingen ta del av information eller sprida information i marknadsföringssyfte och därmed inte är intresserade av utbytet. Läs rapporten i fulltext här. Den andel värdefullt budskap som informationsflödet består av bör således vara tillräcklig för att motivera till användandet. Enkla krav från användaren, eller hur?

Tidigare trodde jag att användandet av twitter främst motiverades av kunskapsutbytet, men nu börjar jag inse att statistiken stämmer. Vi snackar mest skit och det tar vår tid. Men skitsnacket är också ett sätt att upprätthålla relationen när vi inte utbyter mer värdefullt innehåll i konversationen. Sociala medier liknas ofta vid fikarummet där vi tillfredställer vårt behov av skitsnack samtidigt som vi stärker relationer och utbyter idéer. Initialt kanske vi träder in i twittwersfären i tron på möjligheten att lära nytt men sedan tar suget på meningslöst snack över.

– Vilka är era upplevelser? Minskar isåfall värdet av att använda Twitter?

Sedan jag hamnade på Disruptives lista över 99 entreprenörer på Twitter (Följ entreprenörerna på listan här) har jag fått många nya vänner, riktigt intressanta sådana. För mig är Twitter en tillflyktsort när bristen på intressanta samtal i den fysiska världen inte tillfredsställer det mentala, därför är Christians lista hur bra som helst. Jag behöver nu inte nöja mig med att hitta någon halvnörd att snacka med utan jag har tillgång till några av Sveriges skarpaste hjärnor – alla med åtminstone ett gemensamt intresse!

Är du ute efter att diskutera dina intressen gör du det annars lättast genom såkallade ”hashtags” (#) där meddelandena (tack vare dina medtwittrares välvilja) kategoriseras efter ämnesområde. Själv måste jag erkänna att jag som entreprenörd främst följer #entreprenörskap. Iförrgår fann jag webbtjänsten hashtags.org genom vilken du lätt kan följa diskussioner (om du inte har Tweetdeck eller liknande) Det finns många intressanta kompletterande tjänster till twitter. Genom Follow Finder kan du exempelvis se vilka som du följer men inte följer dig tillbaka och Twittercounter ger dig statistik på ditt twittrande.

– Någon som har fler tips på intressanta tjänster?

Det enda jag saknar nu i mitt virtuella nätverk är fler tjejer. Tjejerna är vad jag ska undersöka den kommande veckan.

Stay tuned: Jag är snart redo att berätta om vilken kunskap ni utbyter på Twitter.