Kategori: Gästbloggare

Vikten av entreprenöriellt tänkande är stor i de flesta sammanhang – inte minst inom kommuner, länsstyrelser och regeringen. Kristina Alsér, Landshövdingen hos Länsstyrelsen Kronobergs län, berättar hur hon har nytta av entreprenörellt tänkande i sitt dagliga arbete samt om bakgrunden till det som driver henne.

Jag som skriver i dagens inlägg heter Kristina Alsér och är sedan 1 oktober 2007 Landshövding i Kronobergs Län. Min bakgrund är företagare och entreprenör. I och med utnämningen till Landshövding har jag bytt hemmet och gården Solliden mot Residenset vid Stortorget i Växjö och det lilla företaget mot den stora myndigheten.
Vägen till det spännande Landshövdingeuppdraget har gått via ett brett samhällsengagemang, som tog ordentlig fart under tidigt 90-tal när våra tre barn var små. Den lilla byskolan, som låg ett stenkast från gården, hotades av nedläggning, men med engagemang, nya fakta och hårt arbete lyckades vi få politikerna på annat spår. Kanske var det här någonstans jag förstod att entreprenörskap inte bara handlar om att driva företag.

Entreprenörskap handlar om att leta och finna nya vägar att lösa problem på, att tänka utifrån och in, att våga testa och att våga misslyckas. Den positiva upplevelsen av det lyckade arbetet med skolan gav mersmak. Och jag har fortsatt driva frågor som gör skillnad. Främst har det handlat om strategiskt viktiga frågor för små och medelstora företag. Alltid med egna erfarenheter och det egna bolaget som utgångspunkt.

Vi lever i ett fantastiskt land med många möjligheter, men det ska till mycket kreativitet, mod och envishet om man ska våga och vilja växa. Incitamenten är få och riskerna stora. Vår vision var tydlig och förankrad i organisationen – vi ville bli större! Med strategier för ökad internationalisering, kompetensförsörjning och FoU har tillväxtresan i det lilla miljöteknikbolaget uppmärksammats.

Erfarenheterna från tiden som familjeföretagare är guld värd i min nya roll. Kunskapen hur man driver processer mot en gemensam vision har jag nytta av varje dag. Inte minst i det interna arbetet, på myndigheten, att skapa en modern, flexibel och attraktiv organisation. Länsstyrelsen ska vara en arbetsplats som kännetecknas av företagsamma och tillgängliga människor, som med både bredd och spets arbetar för en hållbar samhällsutveckling.

Nyttan från tiden som företagare är också värdefull i varselsamordningsarbetet, där jag tillsammans med Regionförbundets ordförande har att samordna länets resurser för att minska effekterna av finanskris och lågkonjunktur. I det arbetet är det gott att ha en fysiskt, innovativ och varm mötesplats – Residenset. När jag flyttade in i det vackra huset vid Stortorget var visionen tydlig – Residenset skulle öppnas upp för länets medborgare. Miljön är fantastisk och har verkligen blivit den kreativa mötesplatsen för omöjliga och möjliga möten som jag önskade. Här träffas företagsamma människor från näringslivet, samhället och nationella och regionala offentliga aktörer. Vi för strategiska samtal med teman som för länets utveckling framåt.

Idag mer än någonsin behöver vi alla modiga, kaxiga och driftiga människor. På alla nivåer. I alla typer av organisationer. Vi har allt för länge levt med Jantelagen, med tron eller hoppet att någon annan gör. Ju fler som vågar ta ansvar, driva och finna nya lösningar desto större är förutsättningar att vi hänger med i utvecklingen och minimerar risken att bli omsprungna av länder som Indien och Kina. Där frodas entreprenörskapet. Låt oss ta upp kampen, låt oss skapa miljöer där innovationskraften får fäste och där det sunda får råda.

Bästa hälsningar
Kristina Alsér
Landshövding Länsstyrelsen i Kronobergs län

Foto: Länsstyrelsen Kronoberg

Läs mer om Kristina Alsér i hennes blogg och ta del av fler av hennes tankar.

Lantbrukare är ett av våra äldsta yrken, också ett av de mest entreprenöriella. Att vara lantbrukare medför mycket arbete, kräver enorm drivkraft och ständigt nytänkande. Johan Rosenlund, Norje Sambruk AB, berättar vad som får honom att arbeta +/- 70h/veckan samt vad som fick honom att börja som lantbrukare från första början.

Valet att bli lantbrukare var inte alls självklart när jag var yngre, fast intresset alltid har funnits. Jag har vuxit upp på en gård som funnits i släkten i generationer. Min pappa har också varit lantbrukare och haft ett driftsbolag tillsammans med en kompanjon. Bolaget i sin tur hyrde tre gårdar som tillsammans utgjorde ca 100 hektar, dessa gårdar är i dagsläget uppköpta av mig och min far och drivs av vårt företag Norje Sambruk AB.

Efter gymnasiet åkte jag på utbyte i ett år i Australien för att arbeta på en gård i staden Perth på västkusten. Strax innan jag åkte hem fick jag ett erbjudande om att lösa ut min fars kompanjon ur det driftsbolag som drev gårdarna hemma. Min vistelse på gården i Australien fick mig att inse att det var detta jag ville göra med mitt liv, driva något eget och se mitt företag utvecklas och växa. När jag kom hem påbörjade jag därför en två-årig lantmästarutbildning på SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) i Alnarp. Jag varvade studier i veckan med arbete hemma på gården under helgerna. Efter utbildningen påbörjade jag mitt arbete med att driva och utveckla Norje Sambruk AB.

Norje Sambruk är ett växtodlingsföretag kombinerat med entreprenad. Detta betyder att vi inte har några djur, enbart växtodling. Entreprenaden innefattar uthyrning av maskintjänster till andra lantbrukare såsom upptagning av potatis, sådd, grävning osv. Under vinterhalvåret utför vi även markarbeten åt andra företag och privatpersoner då det inte finns så mycket att göra inom lantbruket under denna säsong.Under Sweden Rock Festival driver vi även en camping för besökarna. Vi har 70 000 kvm mark där vi hyr ut tält och husvagnsplatser samt tillhandahåller frukost och matförsäljning. Detta är en bisyssla som sysselsätter familj och vänner i ca tre veckor med alla förberedelser till och under festivalen. Denna bisyssla började som en rolig grej och har idag växt till att bli en ganska stor del av företagets omsättning.

Vad som driver mig till detta är utvecklingen av företaget, att se hur allt arbete man lägger ner i slutändan lönar sig. Också visionen om att ha skapat och åstadkommit något med sitt liv samt att jag får hålla på med det som jag tycker allra mest om är en stor drivande faktor. Att vara lantbrukare är också ett väldigt varierande yrke eftersom inget år är det andra likt. Det man sår på våren ska vårdas ändå fram till hösten då det ska skördas och ett resultat visas. Hur detta resultat blir beror självklart på det jobb man själv lägger ner men även mycket på väder och vind och andra kringliggande faktorer. Att också uppmärksammas av företag inom branschen för sitt arbete är en faktor som gör att det blir lite roligare att fortsätta. Jag har tillexempel fått lantmännens stipendiat för mitt goda arbete med att utveckla gården, ett år fick vi även diplom för årets gurkodlare av Felix för bästa resultat bland deras leverantörer.

För att klara av att vara lantbrukare krävs det en målmedvetenhet, man kan inte lägga av bara för att det kör ihop sig en dag – man måste kunna se långsiktigt på saker och ting. Man måste också kunna ha många bollar i luften då man ska sköta sitt egna samtidigt som man hyrs in av andra. Att också vilja arbeta och ha intresse för det är ett måste då jag jobbar ca 3000 timmar på ett år( en vanlig heltidstjänst är ca 1600 timmar). Man måste också lära sig att kunna stänga av och koppla från jobbet när man kommer hem.

En entreprenör enlig mig är någon som är drivande och tror på det de gör. En entreprenör håller också på med det de tycker allra mest om och vill alltid utvecklas, aldrig stanna upp och nöja sig med det de redan har. Som entreprenör ska man inte heller vara rädd för att se sig om för nya möjligheter att utveckla företaget. Man måste inte alltid bara göra det man alltid gjort utan nya utmaningar och uppgifter kan göra att både företaget och en själv som människa växer, det är bra att ha många ben att stå på. Jag är en entreprenör eftersom jag arbetar för något jag tror på och har viljan att skapa. Jag kräver nya utmaningar varje dag och ser problem som något som är till för att lösas.

/Johan Rosenlund
Lantbrukare, Norje Sambruk AB

Lantbrukare förjänar sannerligen all respekt.

Entreprenörskap, entreprenör och entreprenöriellt – finns det begrepp som använts mer de senaste åren? Mia Hellström, Men Mia!, tycker dessa ord börjar likna myndighetsfloskler. Men vad är det då dessa ord representerar?

För mig är entreprenörskap någonting helt fantastiskt. Människor som lever rövare, härjar runt och utmanar normer är bra skit alltså. Däremot tycker jag att allt snack om entreprenörskap är som ett stort floskelfält, inom vilket alla säger i princip samma sak. Det känns inte så entreprenöriellt, som det så fint heter nu för tin. Det har snarare växt fram en entreprenörsnorm.

– Halleluja! Praise the entrepreneurship!, skallar ropen genom tillväxtprogram, strategier och insatser som ska främja, gynna, motivera, inspirera och så vidare i all oändlighet och till slut leda fram till tillväxt.

*Gäsp* Var är kärringarna och gubbarna mot strömmen? För egentligen vet alla att företagande, entreprenörskap och livet i sig knappast är någon floskel. Nope it is the true thing. Verkligheten.

För några år sedan höll jag nästan på att bli utbränd av att skriva floskler om entreprenörskap och eftersom samma floskler används än idag så kan jag väl tycka att jag har gjort mitt. Jag hade skitkul och tjänade fina öronmärkta EU-pengar. Ingen större skada skedd, men det känns verkligen som om det är dags att svära lite i kyrkan.

Att svära är enkelt, men det handlar så klart om att göra det på rätt sätt. Det skulle vara väldigt uppfriskande om någon sa någonting nytt och rörde om lite i entreprenörskapsgrytan. Den börjar kännas trött och tappar sin trovärdighet. Jag ytterst skeptisk till att vi kan bygga långsiktig välfärd på tomma ord.

Jag och några av mina vänner brukar ibland säga saker som ”Det är vi – entreprenörerna – som ska rädda den svenska välfärden”. Sen skrattar vi och tar en kaka till. Inte för att vi tycker att vi är bättre än någon annan, utan för att vi inte på något sätt kan förlika oss och våra liv med den där meningen. Ändå är vi i allra högsta grad sådana som ständigt engagerar oss, utvecklar, tänker nytt, gör nytta och inspirerar andra.

Några av oss har varit/är egenföretagare, andra pluggar eller är anställda. Det är toppar, dalar, käftsmällar, plattfall, flyga högt, glädje och kris om vartannat, vilket är något som alla coola förebilder som finns sällan berättar om. Efter ett tag, när man smugit runt i kulisserna, lärt känna folk och hört deras riktiga historier förstår man.

JAG ÄR INTE ENSAM! En gnutta äkthet och ärlighet ger mer inspiration och motivation än en miljon taffliga myndighetsfloskler. Framförallt är det trovärdigt.

Nåväl. Personligen har jag haft min svajigaste höst någonsin. Jag blev uttråkad, apatisk, lätt deprimerad och extremt olönsam så det var helt enkelt dags för någonting nytt. Företaget lades ner och arbetslösheten blev min verklighet för första gången någonsin. Jag har dessutom varit fattig som en råtta eftersom a-kassan dröjde tre månader. Bara det var en utmaning. Hur fan gör man liksom?

Men framför allt har jag insett att jag är en välbevarad, ung, barnslig oanpassningsbar och humoristisk 30-åring. Det är jäkligt mycket glädje i livet helt enkelt, vilket är en bra språngbräda uppåt, framåt eller åt sidan. Jag är fortfarande lite osäker på åt vilket håll det bär, men jag kan komma hur långt som helst. Entreprenör? Tja, kanske… Men beskriv mig för guds skull inte med en floskel!

/Mia Hellström
Men Mia!

Det Mia Hellström är mest stolt över i sin CV är kursen i Stand Up Comedy, som hon genomförde i november. I jämförelse finner hon sina traditionella utbildningar och meriter något dassiga, men väldigt bra att ha. Just nu är hon en arbetssökande vildhäst, som kombinerar affärsutveckling/timme med att dagdrömma, författa Stand Up Comedy-manus och få det fantastiska livet att gå ihop. Släpp ut henne i skogen i ett par löparskor, ställ henne på en scen framför en stor publik eller bjud henne på choklad och hon förblir hög i flera timmar.

I sin blogg Men Mia! finns hon på riktigt – ärlig, avskalad, men väldigt sällan naken – precis varje dag.

Sociala entreprenörer gör gott för andra medan de driver sin verksamhet. De tar ansvar, skapar rättvisa i framtagandet av deras produkter och gör gott för det sociala sammanhanget. Sebastian Stjern bakom The Fair Tailor, som i dagarna lanserade sin hemsida för rättvist producerade skräddarsydda skjortor på nätet, berättar om varför han är en social entreprenör.

Jag heter Sebastian Stjern och jag har gjort hoppet från ingenjör i fordonsbranchen till producent av rättvist producerade skräddarsydda skjortor på ett år. Mina föräldrar hade ett eget företag, så jag har präglats starkt av entreprenörskap. Som en form av motreaktion valde jag att utbilda mig till civilingenjör. För att bli något helt enkelt. Jag började arbeta som konsult, de två sista åren som teknisk projektledare på Volvo och Saab. Men trots en bra lön kändes det inte som att det var detta jag ville hålla på med. Jag drabbades av 80-talistsjukan – 40årskris när jag var 28. Fordonskrisen och Venture Cup var det som gjorde att jag till slut tog steget ut i det okända. Nu driver jag ett företag som heter The Fair Tailor och som säljer rättvist producerade skräddarsydda skjortor, handdukar i ekologisk egyptisk bomull, manschettknappar av återvunna kretskort med mera.

Det jag anser vara viktigast som entreprenör är nyfikenhet. Att man vill lära sig mer och att man aldrig slutar ställa sig frågan: Hur kan det här göras bättre. Det handlar inte om att komma på de stora idéerna. Ärligt talat bygger väldigt få företag på någon helt unik tanke. Finns det något som fungerar i ett annat land? Kan vi göra det här? Defrågorna kan vara allt som krävs för att lyckas. Dock oftast ihop med hårt arbete…

Jag älskar att komma på smarta lösningar. Lösningar som ger payback i flera led. Ett exempel är när det gäller marknadsföring. Vi arbetar med en organisation i Nepal, Child Watabaran, som bland annat driver barnhem och skola för gatubarn. De tillverkar våra skräddarsydda skjortor och tjänar pengar på varje skjorta som säljs. När vi nu ska marknadsföra oss funderade vi på hur våra pengar skulle göra mest nytta. Det slutade med att vi startade en grupp på Facebook där vi skänker en krona till Child Watabaran för varje person som går med i gruppen. På två veckor fick gruppen 2000 medlemmar. Och den fortsätter att växa. Vi når personer med vår marknadsföring. Child Watabaran får pengar direkt in i sitt flickhem. När marknadsföringen kommer igång kommer Child Watabaran få in ännu mer pengar till sitt arbete med gatubarnen. Att nå en person kostar oss en krona samtidigt som hela den kronan hjälper gatubarn i Nepal.

Som avslutning vill jag säga att saker kommer gå fel när du startar och driver företag. Fabriken brinner ner, båten sjunker, konkurrenten kommer ut med en ny produkt, leverantören levererar inte. Allt kan och kommer hända, men det är ingen fara. Det gör inget om du blir förbannad men fundera på hur du vänder på det? Vad för positivt kan komma ut av det här? Hur kan du rent av tjäna på det?

Kan du tänka så är jag övertygad om att du kommer att lyckas med det du tar dig an. Lycka till!

/Sebastian Stjern
The Fair Tailor – Rättvist producerade skräddarsydda skjortor på nätet

På Entreprenörsbloggen har du kunnat följa när Sebastian och hans fru Lina när idé blir verklighet. Igår lanserades www.thefairtailor.com och det går nu äntligen att beställa skräddarsydda skjortor med socialt ansvar. En perfekt julklapp?

Glöm inte att gå med i deras Facebookgrupp där de skänker en krona till gatubarnen i Nepal för varje ny medlem.

Det är ett stort kliv mellan att ha en idé till att faktiskt genomföra den, entreprenör eller ej. Du ska inte bara ha tid, resurser och ork – du ska även ha självförtroende och självkänsla. Stefan Johansson, Nätverket SIP, har fått många personer att förverkliga sina idéer genom att driva projekt och företag. Just nu arbetar han med utbildningen Samhällsentreprenörer.

Det är jobbigt att engagera sig, ta initiativ, kämpa, vara modig och vara en igångsättare. Det är inte många människor som klarar av det och man kan fundera lite på varför det är på det sättet. För visst känns det som en självklarhet att man borde vara sådan men hela tiden får man utkämpa det där kriget inom sig själv. Att behöva putta in energi för att få energi. Det är ju så mycket lättare att bara sätta sig framför TVn och kolla på de där underhållande serierna eller bara hänga på när någon annan tar ledarskapet så att man på säkert avstånd slipper ansvar och press så som det blir för ledaren.

Så vad handlar det här egentligen om!? Det här med entreprenörskap, igångsättare eller att vara en försökare? Jag tycker inte det är så mycket av en egenskap egentligen. Jag tycker inte man är entreprenör som person och inte direkt heller att man kan lära sig bli eller vara det. Nä, för mig handlar det mycket om att man ska orka av att vara det och att komma till insikt om vad själva grundproblemet är. Vad i mig själv är det som gör att jag inte tar initiativ eller kör på och tar risker? VAD är det som jag är så rädd för egentligen!?

Vad jag vill komma till är att om man vill jobba igång entreprenörskapet i sig själv så är det två grejer man ska angripa med full kraft! Dels är det självförtroendet och dels självkänslan. Där har vi ofta knutarna som behöver lösas upp. Det är genom att tro på sig själv och sin förmåga man vågar. Det är genom att man tidigare har lyckats med andra saker som man tror att man kan lyckas igen. Varje person, varje människa borde göra en inre resa och faktiskt ta reda på lite okända saker om sig själv och jag kan lova det dyker upp en och annan överraskning.

Så mitt råd till alla världens människor är att börja att bläddra i tidningar med fokus på personutveckling. Gå på inspirerande föreläsning. Fundera kring vem du är i olika situationer och vem du vill vara. Se ditt önskade framtida läge och sträva ditåt! Omge dig med positiva människor som hejar på och stödjer dig! Säg aldrig nej till chanser som tycker är läskiga men som du vet kan utveckla dig.

/Stefan Johansson
Kurssamordnare, Samhällsentreprenörer
www.samhallsentreprenorer.se

Stefan Johansson är en av grundarna till Nätverket SIP. SIP står för ”samhällsförändrig i praktiken” vilket är vad de arbetar med genom att driva olika projekt. Inom Nätverket SIP driver de projekt, stödjer föreningsverksamhet och arbetar med uppdrag. Nätverket SIP har en spännande verksamhet inom massor av ämnen; Några exempel är kultur, entreprenörskap, föreningar, jämställdhet, utbildning och internationella frågor.

Utbildningen Samhällsentreprenörer är ett bra exempel på hur man kan få personer med engagemang att förverkliga sina idéer. Under kursen arbetar eleverna med att genomföra antingen ett projekt eller att starta ett företag samtidigt som de ges föreläsningar i teman nyttiga för genomförandet. Utbildningen Samhällsentreprenörer är ett samarbete mellan Nätverket SIP och Grimslövs folkhögskola.

Läs mer om Nätverket SIPs pågående projekt, om utbildningen Samhällsentreprenörer och lägg till Nätverket SIP på twitter.

PS. Har du tur kanske du lyckas nästla dig in på deras sista föreläsning, i höstens föreläsningsserie, med Mikael Andersson – Tankens kraft på Palladium kl. 18.00. Läs mer här. DS.